Musik | svenska.yle.fi

Västnyländska Kjell-Åkez of Finland skickade på skoj in sitt bidrag till SVT:s allsångstävling och kammade hem vinsten. På tisdag 11.7 får de leda en allsång i det populära nöjesprogrammet Allsång på Skansen.

Kjell-Åkez of Finland, som består av Kjell Ekholm, Niklas Rosström och Henrik Bäckström startade orkestern som en rolig grej för 15 år sedan. Under åren har de haft mycket spelningar och bland annat turnerat runt om i Sverige. Men den senaste tiden har de legat lågt.

På skoj bestämde de sig för att, med mobiltelefon, spela in en rolig video i regniga Ekenäs, en inspelning som inte var helt gratis.

Mitt när vi spelade in videon så ser vi att polisen kommer och ger böter.― Niklas Rosström

Henrik hade, i all iver, parkerat sin bil på övergångsstället och mitt i allt dök polisen upp.

- När vi spelade in videon så ser vi att polisen kommer och ger böter. Så det här tog vi med i videon, och det var säkert det som gjorde att det blev så roligt, säger Niklas Rosström.

Trion hade inte väntat sig en vinst.

- Det är så otroligt när man spontant gör något som egentligen är lite galet och så kommer man med i Nordens största sommarunderhållningsprogram.

Vad tänkte ni när ni fick reda på att ni hade vunnit?

- Det var skräckblandad förtjusning, säger Niklas och skrattar.

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Se Kjell-Åkez of Finland leda Allsång på Skansen tisdagen 11.7 kl. 21.00 på Yle TV1 eller Arenan. På scenen uppträder också Linnea Henriksson, Emmi Christensson och Mando Diao.

Calle Pettersson blev förtjust i dragspelet när han var endast fem år gammal och musiken kom därefter att spela en viktig roll i hans liv. Men vad hände när Calle kom till skedet då han var tvungen att välja mellan musikerlivet och ett civilt yrke? Benny Törnroos träffade Calle för att ta reda på svaret.

Calle Petterssons morfar, morbröder och mamma spelade alltid på sina hajdare när det var släktfest. Nyfiken som Calle var ville också han lära sig spela. Vid fem års ålder fick han sitt första dragspel och morfadern blev hans första lärare.

- Min repertoar som barn var ju inte Blinka lilla stjärna där och Gubben Noa utan det var Kostervalsen, Svinstaskär, Finska polkan och sådana låtar.

Trots att dragspelet hamnade i Calles händer när han var bara fem år gammal var det ändå piano som till en början kom att bli hans huvudinstrument i musikskolan. Men på pianolektionerna fokuserades det mycket musikteori, något som inte passade honom.

- Efter några år kändes det inte roligt mera, så jag bytte till dragspel.

När Calle var i 15-årsåldern fick han Keijo Louna, finsk dragspelsmästare på 50-talet, som dragspelslärare. I och med det kom han in på det finska dragspelandet, som långt går ut på att delta i olika tävlingar. Det var hård träning i teknik och snabbhet som gällde.

Roliga minnen och knackkorvsfingarar

Låten Novelty Accordion av Erik Frank är en av Calles favoriter bland dragspelslåtar. Låten har följt med väldigt länge och var ett av hans bravurnummer när han tävlade.

Dragspel med pianosystem. Dragspel Bild: Fotosearch dragspel

Ett roligt minne Calle har är när han var i Sverige på en dragspelsfestival med Dalsbruks Dragspelsklubb. Som 13-åring steg han upp på scenen och spelade knaggligt favoritlåten Novelty Accordion.

- Vad jag inte visste var att nästa artist som steg upp på scenen var självaste Erik Frank som skulle spela sin egen komposition, Novelty Accordion.

Calle berättar att när man lär sig spela dragspel kan man välja mellan att spela med pianosystem eller med knappsystem. Själv började han med pianosystemet men övergick efter en tid till knappsystemet, som många kan tycka ser otroligt mycket svårare ut än pianosystemet.

- Jag har korta knackorvsfingrar så med såna så blir man nog inte bra med pianosystem. När man sedan lär sig knappsystemet så underlättar det snabbheten, avståndet blir betydligt kortare.

Dragspel med knappsystem. Dragspel med knappsysten Bild: Pixabay/ Maja Pejic dragspel

Musikerlivet eller ett civilt yrke?

Calles egna första stora hit var En hajdare stor som en TV som släpptes 2005.

- Fram till 2005 hade jag mest sysslat med instrumentalmusik eller olika former av orkestermusik i dansorkestersammahang. Så visst var det roligt att ge ut en soloskiva, att öppna munnen och försöka sig på att sjunga.

Det här öppnade många dörrar för Calle Pettersson. Han hade en friare repertoar och kunde testa flera stilar än när han endast uppträdde instrumentalt med dragspel.

Dragspelandet ledde Calle in på dansbandsmusik som för honom startade i Dalsbruks Dragspelsklubb. Efter det började han uppträda tillsammans med några klubbkompisar på olika festiligheter på Kimitoön.

Jag valde det senare. Jag hoppade av Sigma och dansmusiken och höll en paus i tre år.― Calle Pettersson

- Vi startade först som en trio och sedan fick vi några medlemmar till och började kalla oss för Sigma. I 5-6 år spelade vi mycket och deltog också i några tävlingar. Då gjorde vi dansmusik på heltid.

När det hade gått en tid konstaterade Calle att han var tvungen att välja mellan musikerlivet och ett “civilt yrke”.

- Jag valde det senare. Jag hoppade av Sigma och dansmusiken och höll en paus i tre år. Jag spelade nog men betydligt mindre.

År 2004 fick han ett återfall. Efter ett samtal med Charles Plogman, som hade hoppat av bandsbandet Charlies för att inleda ett soloprojekt, började Calle spela tillsammans med Charles och komporkestern Tommys från Österbotten.

De turnerade runt i Finland, besökte så gott som alla finska danslavor och spelade 10-12 spelningar i månaden.

- Det var roligt men det var tufft. Det är mycket skrot att bära och obekväma arbetstider. Skulle man bara få spela skulle det vara en enkel match. Men det är långa avstånd och sena nätter och mycket tungt arbete före och efter. Så jag konstaterade ganska snabbt att det här är ingenting jag tänker livnära mig på i 40 år. Men det var roliga erfarenheter.

Det var roligt men det var tufft. Det är mycket skrot att bära och obekväma arbetstider.― Calle Pettersson

Calle valde det civila yrket och har gjort stor framgång inom bankvärlden. Men det betyder inte att han helt och hållet har gett upp spelandet.

- Det är kanske ännu roligare att spela nu när det är långa pauser mellan spelningarna. Nu spelar jag bara för att ha roligt. Jobbdimensionen finns inte med mera som det någon gång i tiderna fanns, nu är spelandet min avkoppling och min hobby.

När Calle själv inte spelar så väljer han helst glada låtar med mycket fart och mycket ös. Men när han lyssnar på musik så hör han gärna lugna, stillsamma låtar som till exempel Lasse Mårtensons Prästkragen och När jag faller från filmen Livet är en schlager.

- Jag är nog lite av en eurovisions- eller melodifestivalfanatiker.

Thomas Lundin och Calle Pettersson reser Europa runt med hjälp av frågor och schlager.

Calle Pettersson har gjort musik tillsammans med hans goda vän Tomas Lundin. Thomas Lundin och Calle Pettersson reser Europa runt med hjälp av frågor och schlager. Bild: Dan Gustafsson på resande not

Drömmen är uppfylld

En hajdare stor som en TV, Jag ska stå på huvu, Kärringen min kan inte spela dragspel är några av Calles egna låtar. Han har också skrivit låtar tillsammans med Thomas Lundin.

Calle musicerar inte lika aktivt som tidigare.

Kan vi trots det vänta oss några nya låtar av dig i framtiden?

- Sannolikt inte. Det krävs att man gör musik aktivt. Musiken är en viktig del av mitt liv men tar inte lika mycket tid av mitt liv som tidigare.

Calle känner att han har nått sin dröm och fått prova på det mesta inom musik.

- Jag har haft lyckan att få prova på väldigt många olika saker när det gäller musik. Olika musikstilar, olika sammanhang, både som frontfigur, kapellmästare, bandmedlem, varit med i studiosammanhang och tv-sammanhang. Jag har fått pröva på alla de drömmar jag har haft gällande musik.

Mera om Calle Pettersson hör du i Vår musik måndag 10.7.2017 kl. 21.03.

Linnea Henriksson uppträder i det fjärde programmet av Allsång på Skansen, den 11 juli.

Jazz- och popsångaren Linnea Henriksson stod på scenen i Småstjärnorna när hon var bara 9 år gammal. 2010 deltog hon i Idol och året därpå släppte hon sin första solosingel. Efter det har hon bland annat släppt två album och varit programledare i olika radioprogram.

I sommar står hon på Allsång på Skansen-scenen för tredje gången. Trots det känns det nytt igen, tycker hon. Det är tre år sedan senast.

Vad tänkte du när du fick frågan om att vara med på Allsång på Skansen?

- Jess. Det är så himla roligt program. Jag är annars också svag för sammanhang där alla känner sig välkomna och får vara med. Och allsången blir ju så att alla kan stämma med i allsångerna och det är varierat program. Sedan är det också roligt att komma tillbaka och göra sin musik.

Hur många fans har du i Finland?

- Vi får väl se. Jag ska åka till Jakobstad snart och spela där i sommar. Så det återstår att se. Jag vågar kanske inte svara på det före jag har sett. Men gud vad jag längtar efter det. Jag är på turné hela sommaren och ska faktiskt också till Åland.

På sommaren så känner jag att semester är överskattat för min del. Jag får energi av att stå på scen. Jag älskar det så otroligt mycket.― Linnea Henriksson

Linnea Henriksson Bild: Yle/ Sofie Gammals Allsång på Skansen,Linnea Henriksson

Turnén tar över hela sommaren så Linnea har inte tid för någon semester.

- På sommaren så känner jag att semester är överskattat för min del. Jag får energi av att stå på scen. Jag älskar det så otroligt mycket.

Har du någon favorit allsång?

- Ja det har jag, men den kan jag inte avslöja nu.

Linnea Henriksson intervjuades av Lilian Brunell.

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Allsång på Skansen sänds direkt i Yle TV1 och på Arenan varje tisdag i åtta veckors tid kl.21.00 med start tisdag 27.6.2017. Sändningen refereras på finska av Hanna Pakarinen. Vill du se på programmet utan finskt referat bör du välja svenska som sändningsspråk.

Gäster i säsongens tredje program är också Mando Diao samt Emmi Christensson. Dessutom blir det en hel del finländskt deltagande eftersom Arja Saijonmaa dyker upp i programmet och veckans #MinAllsång vanns av Kjell-Åkez från Ekenäs.

Är du en av dem som hemma fick höra att du inte är någon sångfågel? Eller en av dem som på musiklektionerna fick höra att du gärna får sjunga lite tystare? Sannolikheten är stor att du hela livet upplever att du inte alls kan sjunga.

Sonja Korkman är utbildad musikmagister vid Sibelius-Akademin och sånglärare och menar att alla kan lära sig sjunga.

- De som hela sitt liv har fått höra att de inte kan sjunga har slutat sjunga eller sjungit så lite som möjligt. Och om man inte har haft möjlighet att sjunga så har man inte heller blivit bekant med hur man gör för att hitta tonen.

Jag tycker det skulle vara viktigt att bli av med den här myten om att en del bara helt enkelt kan sjunga och andra inte.

Bara för att en person har svårt för att sjunga och hitta tonen betyder det inte att hen aldrig kan bli en sångfågel. Sonja menar att alla kan lära sig sjunga.

- Jag tycker det skulle vara viktigt att bli av med den här myten om att en del bara helt enkelt kan sjunga och andra inte.

Din kondition kan bli bättre, likaså din sångröst

Det handlar bara om övning. Sonja jämför sång med kondition. Att tänka att det finns personer som inte är menade för att sjunga är fel.

- Du säger inte heller till en person med dålig kondition: “Nej men du är bara inte en person med kondition”.

Människor har lätt för olika saker, vare sig det handlar om att lära sig spela ett instrument eller bli bra på en sportgren. Med övning kan alla lära sig.

- Det kan ta en tid att förstår hur man lyssnar på sin kropp och hur det går till när man sjunger. Om man alltid har gått med ögonen fast så kan det ta en stund innan man kommer på hur man öppnar ögonen, säger Sonja och skrattar.

Sång handlar mycket om att lära känna sin egen kropp och veta vilka muskler man ska använda. Dessutom spelar känslorna också en viktig roll.

Också du kan lära dig sjunga! En pojke som sjunger. Bild: Pixabay sång,mikrofoner

- Det som är speciellt med sångrösten som instrument är att hur du känner dig, vad du har ätit och hur du mår idag påverkar formen på ditt instrument. Det gör sångrösten annorlunda än många andra instrument, som exempelvis ett piano som alltid har samma form.

Övning ger färdighet

Hur går det till på sånglektioner och vilka övningar är hemligheten bakom en bra sångröst?

1. Ta bort kroppens hinder
Hitta en ställning som gör det möjligt att använda de muskler som man behöver när man sjunger.

2. Tänj och värm upp
Få bort onödiga spänningar i kroppen, som till exempel i bröstkorgen.

3. Muskelträning
Träna de muskler som behövs för att stöda sången. Det är viktigt att lära sig att kontrollera luftflödet så att det inte kommer för stark luftström på stämbanden, då spänner de ihop sig för mycket.

4. Bredda registret
Bredda ditt register, det vill säga så att du kan sjunga många toner, både höga och låga.

- Det är på sätt och vis ganska liknande som att lära sig dansa, säger Sonja.

Hon berättar om stora förändringar som har skett när personer har gått på sånglektioner en tid. På hennes egna lektioner både börjar och avslutar man året med en inbandning av rösten, så att man kan höra vilka förändringar som skett med rösten.

- Det var en äldre man som gick på sånglektioner och när vi lyssnade på den sista inbandningen var det som om rostigheten hade försvunnit och rösten klingade klarare, starkare och stadigare. Det var som om han skulle ha blivit 15 år yngre.

Vad har du för tips till alla som vill lära sig sjunga?

- Gå på sånglektioner, gå med i en kör eller samla ihop vänner som tycker om att sjunga och sätt i gång.

Och kom ihåg, det är aldrig för sent för att lära sig sjunga!

Skådespelare, manusförfattare och “forkare”. Mia Hafrén är känd från bland annat a capella-gruppen Fork och Mamma Mia pjäsen som gick på Svenska Teatern år 2014. Benny Törnroos träffade Mia för att samtala kring hennes karriär som skådespelare och hur hon håller alla bollar i luften med Fork samtidigt som hon står på teaterscenen.

Mia gillar allt från gammal god rockmusik av Elvis till klassisk musik av Chopin. Verket Revolutionsetyden av Chopin var i tidig ålder en favorit och modig som Mia var ställde hon sig upp på skolans scen och framförde en dans till Chopin.

- Jag var 8 år och bestämde mig för att dansa en improviserad balettföreställning framför resten av skolan till den här musiken. Jag tyckte att musiken gick in i själen så djupt att jag bara måste få uttrycka mig i dans.

Redan som barn var Mia bekväm på scenen. Och hon vill gärna uppmuntra unga att vara modiga och våga uppträda.

- Det inte är så farligt om man gör bort sig lite.

Turen att bli skådespelare

Mia har jobbat på många olika teatrar och skrivit flera pjäser. En av pjäserna som ligger henne nära hjärtat är Wannabe som handlade om anorexi, en pjäs som hon skrev tillsammans med Niklas Åkerfelt år 1998. Pjäsen var ett sätt att uppmärksamma folk om vad ätstörningen handlade om, eftersom det på den tiden inte talades så mycket den.

- För mig kändes det viktigt. Jag tyckte det var fruktansvärt att se framför allt unga flickor, men också pojkar, tampas med något så stort som de flesta människor avfärdade med “Det är ju bara att äta”. Som om det skulle ha varit lösningen på problemet.

Men hur blev du skådespelare?

- Det är det jag kan, säger Mia och skrattar. Det var det jag ville göra och jag hade turen att komma in på teaterhögskolan. Jag hade verkligen tur, för jag vet inte vad jag annars skulle ha gjort.

Jag väljer jobb som ser glamourösa ut, sen vad det egentligen är är ju en annan sak.― Mia Hafrén

En av Mias stora roller var huvudrollen i Mamma Mia som gick på Svenska teatern år 2014. Pjäsen tog mycket tid för Mia och samtidigt så tackade Fork inte nej till en enda spelning. Det var därför blandade känslor för Mia när hon fick huvudrollen. Hon hade fem kollegor i Fork som var beroende av att hon fanns med.

- Jag var jätteglad över rollen men samtidigt var jag livrädd över hur det skulle gå att ordna. Men det löste sig. Folk frågade mig hur jag orkade.

Mamma Mia på Svenska Teatern 2014. Veera Railio, Mia Hafrén & Anna Hultin Bild: Brinkhoff/Mögenburg veera railio

I ett och ett halvt år spelade Mia 230 föreställningar av Mamma Mia och gjorde spelningar med Fork.

- Det var helt härligt men det var så intensivt så när sista föreställningen var slut kände jag att nu är nog rocken tom. Det fanns inte mycket kvar. Det slutade precis i rätt tid.

Fork och den glamourösa karriären

Fork börjar musicera tillsammans 1996, men har jobbat som professionella musiker i 12 år.

- Det var en vilja att vilja göra musik och det bara råkade sig att sång blev vårt huvudinstrument. Ingen var tillräckligt bra för att spela trummor eller gitarr och alla tyckte mest om att sjunga så vi tänkte: “Det ska inte stoppa oss”.

Gruppen Fork fork Bild: Live Nation Finland fork

Mias karriär låter väldigt glamourös med teater och musik. Men bakom kulisserna kan det ibland se annorlunda ut.

- Jag väljer jobb som ser glamourösa ut, men det är en annan sak om de egentligen är det. Vi har stunder där vi tycker att det vi gör är helt fantastiskt. Men det finns också stunder där det känns jättetungt, det är tidtabeller, stress och tight med pengar.

Allting har två sidor berättar Mia.

- Men huvudsaken är att trots att vi ibland har lust att slänga mikrofonerna i huvudet på varandra så vill vi göra det här. Vi vill hitta på nya saker, vi känner oss inspirerade och tycker om varandra - Då klarar man också av lite tunga tider.

Mera om Mia Hafrén hör du i Vår musik måndag 17.7.2017 kl. 21.03.

Miss Li uppträder på Allsång på Skansen i det fjärde programmet, den 18 juli.

Sångaren och pianisten Miss Li fick sitt första skivkontrakt 2006 och har sedan dess släppt åtta album med hennes egen musik. Till en av hennes stora hittar hör låten Ba ba ba.

Miss Li är klädd i häftiga 70-tals skor och stora runda brillor.

Är du lite 70-tal av dig?

- Jag gillar musiken och kläderna framför allt. Men jag gillar att blanda lite hejvilt.

Miss Lis musik är en salig blandning av bland annat pop, blues, jazz och folkmusik.

Jag har varit och spelat flera gånger i Finland och det har varit jättebra gig.― Miss Li

När det är hennes tur att stiga upp på Allsång på Skansen-scenen kommer hon att framföra en egen låt. Men vilken det blir får vi vänta på.

Hur många gånger har du varit med på Allsång på Skansen?

- Jag har varit med tre gånger förut, tror jag. Kanske mer.

Vad är din relation till allsång? Brukar du sjunga allsång med dina kompisar och så?

- Ja men går man ut och hör en bra låt som man vill sjunga med till så absolut gör man det ibland på krogen klockan två på natten. Då har jag mycket "feeling", säger Miss Li och skrattar.

Men att sjunga allsång i det sammanhang som på Skansen har hon endast gjort där.

Miss Li längtar efter Finland. Artisten Miss Li Bild: Yle/ Sofie Gammals Allsång på Skansen,Miss Li

Vad har du för relation till Finland?

- Jag har varit och spelat flera gånger i Finland och det har varit jättebra gig. Så jag har bara bra relation till Finland.

Har du många fans i Finland?

- Det vet jag inte. Det får du säga. Nä men jag vet att det var många som kom på våra spelningar och det var jag väldigt nöjd med. Jag visste inte att det skulle komma så många, så det var jag glad över.

Jag längtar efter er. Jag vill komma tillbaka och spela, så nu får vi fixa det här. Jag ska dra i mina kontakter.― Miss Li om att komma till Finland.

Förutom att stå på Allsång på Skansen-scenen har Miss Li 25 andra spelningar. Så hon kommer att spendera sin sommar ute på vägarna.

- Sedan ska jag också försöka skriva så mycket bra musik som möjligt när jag är hemma. Det blir min sommar.

Till Finland hälsar hon att hon gärna vill komma tillbaka snart och spela.

- Jag längtar efter er. Jag vill komma tillbaka och spela, så nu får vi fixa det här. Jag ska dra i mina kontakter.

Miss Li intervjuades av Lilian Brunell.

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Gäster i fjärde programmet är Miss Li, The Boppers, Panetoz samt Wiktoria.

Idén till en Sibeliusfestival i Korpo startade från festivalen Korpo Jazz när några arrangörer konstaterade att Sibelius spenderade ett par somrar i Korpo tillsammans med sin familj åren 1886 och 1887. I sommar äger festivalen rum den 21-23 juli 2017.

Det är tre glada herremän jag möter då jag träffar Folke Gräsbeck, konstnärligledare, Petri Kirkkomäki, verksamhetsledare och Herman Wallén, en av artisterna på festivalen.

Entusiasmen är stor hos alla tre när de berättar om det mångsidiga programmet, Korpos fina natur i kombination med klassisk musik och den trevliga stämningen som brukar råda på festivalen.

- Det är en familjär stämning. Publiken känner varandra och de umgås ofta i den fina trädgården på Korpo gård före konserterna. Solen skiner ju alltid i Korpo som vi vet, säger Petri.

Under sina unga år spenderade Sibelius några somrar i Korpo där han komponerade det stora verken Havtorns trion och Korpo trion. Jean Sibelius vuonna 1880

Han berättar att det är en väldigt trivsam atmosfär och att man kan promenera från härberget till konsertplatsen, besöka hamnarna och promerera omkring i den fina naturen, eller varför inte ta en cykeltur.

Petri berättar att det är kring 400 och 500 personer som brukar besöka festivalen.

- För det mesta är det sommar gäster, kanske lite lokala Korpobor och så har vi alltid människor som kör från Åbo för att komma och lyssna på konserterna. Dessutom har vi också stadigt besök från så långt som Kemijärvi.

Korpo inspirerade till musik

Sibelius skrev två stor verk under båda somrarna han vistades i Korpo. Sedan festivalen startade sommaren 2002 har Korpo trion och Havtorns trion hört till de viktigaste musikstyckena som framförs varje år.

Folke berättar att Sibelius stora idol var Beethoven, vilket hörs i båda verken. Korpo trion komponerade Sibelius på Korpo gård i samma byggnad där konserterna idag äger rum.

- Det är liksom en fantastisk känsla att hålla konsert i samma sal som Sibelius familj vistades.

Det är liksom en fantastisk känsla att hålla konsert i samma sal som Sibelius familj vistades.― Folke Gräsbeck

Utöver Korpo verkena har det, fram tills idag, framförts 250 verk av Sibelius. Därtill varvas musiken med musikstycken som inte endast är komponerade av Sibelius.

Folke berättar att en av de viktigaste punkterna i sommar är den nyskrivna festkantaten Ögonblicket tusen årstider av Ulf Långbacka med texter av Bo Carpelan. Han medverkar på festivalen tillsammans med Florakören och Brahe Djärknar från Åbo Akademi.

- Ulfs kantat får representera nutiden när vi vädrar Finland 100 år-temat.

Herman Wallén Herman Wallén Bild: Alfred Steffen Herman Wallén,sibelius i korpo

Baritonen Herman Wallén är en av artisterna som kommer att uppträda på festivalen. Ett av de speciellare stycken han framför är Sibelius Kullervos Klagan på tyska.

- Det är jätteintressant att sjunga Kullervo på tyska. Det låter helt annorlunda än när den sjunga på finska. Vi har också ett stycke som heter Illalle som vanligtvis framförs med piano, men jag kommer att göra en accapella version av en här sången. Och det finns säkert ingen som har hört den här versionen, säger Herman.

Herman tillägger att festivalen erbjuder ett mångsidigt program med körmusik, vokalmusik, instrumentalmusik. Alla möjliga musikstycken kommer att spelas.

Herrarna avslutar i kör med att hälsa alla välkomna till Korpo den 21-23 juli.

Fest, snaps och finlandssvenskar. Då ljuder det förstås snapsvisor i huset. Men varför sjungs det snapsvisor och sjunger verkligen alla finlandssvenskar snapsvisor? Det vet Rosi Djupsund som doktorerar i musikvetenskap vid Åbo Akademi.

Snapsvisekulturen är en alldeles unik tradition som fick sin början redan på 1800-talet i de akademiska studiekretsarna och har numera spridit sig till hela Svenskfinland, bland annat genom körer och snapsvisetävlingar.

Det här är en unik tradition.

Att den inte har nått det finska Finland beror på att traditionen kommer från Sverige.

- Det här är en unik tradition. Det sjungs snapsvisor framför allt i Sverige och i Svenskfinland medan Norge och Danmark inte har samma traditioner. De kan sjunga när de dricker snaps men inte snapsvisor.

Men vad är egentligen en snapsvisa?

- Snapsvisan ska vara kort, texten får inte vara publicerad tidigare, melodin ska vara känd och den ska vara humoristisk med en knorr på slutet och några skämtsamma ord så att humorn kommer fram.

Till kräftskivan hör ofta snaps och snapsvisor. Kräftor på ett fat. Bild: Yle/ Sofie Gammals kräftor,Kräftskiva

Det blir en viss ritual och det skapar en trygghet.

Rosi berättar att snapsvisans viktigaste funktion är att skapa underhållning, det ska vara roligt att sjunga och skapa en god stämning.

- Det blir en viss ritual som skapar gemenskap och trygghet.

Snapsvisor sjungs bland annat i familjekretsen, på studieevenemang och i andra grupper. Traditionen är främst en festtradition och det sjungs snapsvisor ofta på midsommaren, julen, kräftskivor och på andra högtider.

Rosi påpekar att det ändå inte alltid behöver vara alkohol inblandat.

- Man kan ju ha vatten i snapsglaset. Och jag sitter nog gärna och sjunger snapsvisor bara för att jag tycker att de är roliga.

Tycker du inte om att sjunga? Ingen fara, alla snapsvisor har inte en melodi att sjunga. Vissa snapsvisor är bara några ord.

- Det som också är populärt är att man bara säger "nu" och så tar man en snaps. Det blir som en form av rap, som till exempel Ingmar Bergmans snapsvisa som går så här: "Tystnad (paus) tagning (paus)" och sedan dricker man en snaps.

Finlandssvensk + snapsvisa = sant?

Rosi säger att det verkar vara viktigt för institutioner att beskriva finlandssvenskar som en grupp som sjunger snapsvisor. Dessutom tror många finskspråkiga att alla finlandssvenskar sjunger snapsvisor. Men stämmer det?

Till Rosis förvåning är det faktiskt ganska få som sjunger snapsvisor.

- För många är snapsvisekulturen väldigt viktig. Men vi ska komma ihåg, de flesta finlandssvenskar sjunger inte snapsvisor.

Den akademiska traditionen har inte nått alla och alla gillar inte snapsvisor.

För många är snapsvisekulturen väldigt viktig. Men vi ska komma ihåg, de flesta finlandssvenskar sjunger inte snapsvisor.

Folkets nya vistradition

Rosi berättar att de årliga snapsvisetävlingarna är ett bra sätt att sprida traditionen vidare.

- Det är de nyskrivna snapsvisorna som är roliga och finurliga.

Vill du skriva egna snapsvisor är de Finländska mästerskapen i nyskrivna snapsvisor någonting för dig. Dessutom ordnas det också landskamp mellan Finland och Sverige i vem som skriver den bästa snapsvisan.

Rosi jämför snapsvisetävlingarnas insamling av snapsvisor med insamlingen av folkets visor som ägde rum i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

- Snapsvisor har blivit folkets nya vistradition.

Rosi berättar att Helan går är den mest sjungna snapsvisan, som också kallas för Sveriges andra nationalsång. Hennes egen favorit är ändå den nyskrivna snapsvisan Grund och botten.

Melodi: Lambeth walk
Författare: Paul Olof Meinander, Grankulla, Finland

I grund och i botten
är seglar’n sund.
Sund ska’ ha vatten
som ej har grund.
I grund är ej botten bra – nej
– grundligt i botten ta – hej!

Brukar du sjunga snapsvisor? Och vilken är din favorit?

Anna Sköld, Sandra Estberg, Henrik Sethsson och Andreas Olsson kommer från olika dansband. I sommar står de på Allsång på skansen-scenen för att uppträda tillsammans. De uppträder i det femte programmet, den 25 juli.

Vi träffar Anna från Wizex, Henrik från Casanovas och Andreas från Sannex. I sommar representerar de dansbanden i Sverige på Allsång på Skansen.

Får man säga så?

- Man får absolut säga så. Vi vill visa det nya dansbands-Sverige.

Så ni är kompisar och inte konkurrenter?

- Det vill jag absolut hävda. Det är alltid bra när det går bra för andra band för då får man lite mera sug. Casanovas, Sannex, Wizex och Martinez är band som knegar på hårt ute. Det är kul att kunna visa upp det för publiken, att det finns en del till av branschen som jobbar på ett annat sätt.

Man märker att det är stort.― Henrik om dansband i Finland.

I Finland, och speciellt inom svenskfinland, är dansbandsmusik jättepopulärt. Bland annat Sannex har uppträtt i Vasa och Nykarleby och känner att de alltid är välkommen där.

- Man märker att det är stort, säger Henrik.

Är det annorlunda att spela för den finländska publiken?

- Dom är gladare, säger Anna och skrattar. Nä men det är väl alltid annorlunda. Folk dansar lite annorlunda. Och det är likadant när man kommer till Norge.

Anna, Henrik och Andreas säger att ingen plats är lik den andra men att allting ändå är bra.

Har ni några hälsning till den finlänska tv-publiken?

- Ja då måste ni titta på program fem såklart, när vi är med. Då visar vi det nya dansbands-Sverige.

Anna, Andreas och Henrik intervjuades av Lilian Brunell.

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Allsång på Skansen sänds direkt i Yle TV1 och på Arenan varje tisdag i åtta veckors tid kl. 21.00 med start tisdag 27.6.2017. Sändningen refereras på finska av Hanna Pakarinen. Vill du se på programmet utan finskt referat bör du välja svenska som sändningsspråk.

Gäster i årets femte Allsångs-program är också Darin, Svante Thuresson & Nisse Landgren samt Tove Styrke.

Från barndomen och friheten i Stockholm till åren som heroinberoende som bara flög förbi. I Andy McCoys sommarprat får du träffa artistens verkliga jag.

- Det finns väl folk som fortfarande tror att jag är en pundare - då får de tro det, men jag har varit utan heroin i över tjugo år nu och mår bra.

Under tiden som heroinberoende fokuserade McCoy på det hela tiden. Då han inte hade heroin ville han bara sätta tid på att hitta det - då han hade det ville han inte göra något annat än njuta av det.

- När vi åkte på turné hade vi folk som jobbade för oss vars enda uppgift var att hitta heroin åt mig och en annan.

McCoy drar också en lans för legalisering av lättare droger i sitt sommarprat och sticker inte under stol med att han själv regelbundet röker cannabis. Enligt honom handlar portteorin (att man börjar med hårda droger om man provar på lätta) om att lätta droger som cannabis är förbjudna och därför säljs på samma ställen i gatuhandeln som tunga droger.

Skolkade på museet

Men vi rör oss också en hel del i barndomen. Sextiotalets Stockholm där det var lätt att planka på tunnelbanan och museerna med all sin makalösa konst stod öppna för “snorungen Andy”, beskrivs som paradiset.

- Jag skolkade för att gå på museum, det låter lite konstigt, men så var det.

McCoy har alltid varit konstintresserad och målar också själv och ställer ut. Han beskriver måleriet som en mer introvert konstform än musicerandet, men i mångt och mycket påminner de om varandra.

Andy McCoy spelar in sitt sommarprat. Andy McCoy är en av Vegas sommarpratare 2017 Bild: Heidi Grandell-Sonck Andy McCoy,vegas sommarpratare 2017

Tvångsfinska

Efter åren i Stockholm återvände McCoy med familjen till Finland och då fick han privatundervisning i finska för att kunna hänga med.

- Det var fruktansvärt, min lärarinna var en riktig hagga, jag tänker inte säga vad hon hette.

Han talar varmt för mångkultur och flerspråkighet och säger att svenskan alltid har varit en stark del av hans identitet. Han minns gängbråken i Helsingforsbussarna på sjuttiotalet.

- Det kom något finskspråkigt killgäng och hörde oss tala svenska och genast blev det "vitun hurri" och bråk. Jag säger det helt ärligt när jag säger att vi aldrig var de som började.

Andy McCoy sommarpratar i Yle Vega klockan 10.03 och 18.03.

Ladda ner en musikfri podcast eller lyssna på musiken i programmet.

Han är en musiknarkoman. Han har levt och andats musik sedan han var barn. Per Gessle är dessutom den enda artisten som har klarat av att hålla tre olika karriärer på gång samtidigt och han har lyckats med dem alla.

Han startade med Gyllene Tider och då de gör sina comeback-konserter fyller de stora stadionarenor i bästa Springsteen-stil.

Tillsammans med Marie Fredriksson blev Roxette större än självaste Abba i USA. Duon lyckades få hela fyra låtar på första plats på singellistan. Och under åren har han som soloartist gett oss många odödliga popklassiker på svenska.

Men ingenting har kommit gratis.Han har varit otroligt envis och inte gett upp i första taget. Och intresset för musik vaknade tidigt. Innan han fyllde 10 år hade han redan en skivsamling på 100 album.

- Ja, de är ju litet pinsamt men jag hade den absolut största skivsamlingen i mitt umgänge, avslöjar Gessle då vi träffades en eftermiddag i Stockholm för att prata om hans musik, liv och karriär.

Det var ju så att man spelade de där ljuden om och om igen och jag brukar också säga att jag vill skapa musik som man vill höra igen och igen och igen― Per Gessle

Häftiga sound

Många av skivorna köpte han av sin bror, som var sju år äldre, och ofta utan pengar till cigarretter. Då passade Per på att göra sina första investeringar i musik. Och det var inte vilka skivor som helst.

Och det var en tur att hans bror hade bra musiksmak. På skivhyllan fanns Lovin´ Spoonful, Yardbirds och dylika 60-tals ikoner. Och Per medger att det var genom de skivorna som han fick sina första ljudmässiga aha-upplevelser. Pengar förtjänade han genom att dela ut Kvällsposten på lördagar.

- Jag blev väldigt tidigt fast i musiken. Då jag var 8 år så lyssnade jag på The Beatles vita album och Bob Dylans Blonde on blonde. Dessutom fick jag ju stora aha-upplevelser av vissa sound som till exempel gitarren på Dizzy Miss Lizzy med The Beatles, virveln i End of the day med The Kinks. Det var ju så att man spelade de där ljuden om och om igen och jag brukar också säga att jag vill skapa musik som man vill höra igen och igen och igen.

George Harrisons gitarrsound i Dizzy Miss Lizzy gjorde ett bestående intryck på den unga Per Gessle. The Beatles Bild: EMI specialonsdag

Trögt i starten

Och visst har Per Gessle spelat in en massa hitlåtar. Roxette har sålt över 70 miljoner skivor. Han har byggt upp ett enormt musikimperium och samtidigt sett till att pengarna för rättigheterna kommer till något av de förlag som han äger och driver.

Men starten var allt annat än lätt. 1978 spelade Gyllene Tider in en självbekostad skiva som de skickade till alla skivbolag. De flesta skrev tillbaka och alla tackade nej. Bland avsändarna finns storheter inom svensk musikhistoria som Anders Burman, Stikkan Andersson, Björn & Benny, för att nämna några. Per Gessle har sparat många av breven och de finns nu inramade och hänger i Roxette-muséet i Gessles hotell Tylösand.

Det lät ju fantastiskt, helt magiskt, men inte kunde vi ana det skulle bli någon större succé― Per Gessle om inspelningen av första Gyllene Tider skivan.

Men på EMI fanns Kjell Andersson som tycket att det fanns något speciellt i gruppen från Halmstad. Han gav dem möjlighet att komma och spela in några låtar i bolagets egen studio och det blev så småningom dags att spela in första albumet. Men att det skulle bli succé hade ingen en aning om då de var i studion.

- Jag tror vi alla ännu var i sån chock över att vi hade fått ett skivkontrakt. Vi var i Stockholm och vi bodde på ett riktigt ökenhotell och allt var så jäkla lågbudget. Vi åkte tunnelbana ut till Skärmarbrink där vi spelade in i EMI:s lilla studio som ingen annan ville jobba i. Jag kommer ihåg att vi varje dag åkte hem till hotellet för att lyssna på vad vi hade gjort och det lät ju fantastiskt, helt magiskt, men inte kunde vi ana det skulle bli någon större succé.

Kommunalt anställd trubadur

Då Per Gessle var 17 år fick han tillsammans med en kompis anställning på landstinget i Halmstad som trubadur. De åkte runt till åldringshem och sjukhus och spelade och sjöng för gamla människor. Repertoaren var en blandning av Drömmen om Elin, Svarte Rudolf, Streets of London men de kunde också skjuta in en och annan CCR-klassiker.

- Vi var säkert de enda heltidsanställda kommunala trubadurerna i hela landet, säger Gessle och skrattar åt minnet och plötsligt kommer han ihåg en speciell anekdot.

Varje vecka fick de en lista på de platser som de skulle besöka. En dag skulle de till Lasarettet i Halmstad/Långvården. Det var en ny plats för dem och då de anlände var det ingen som tog emot dem men de plockade fram sina gitarrer och började spela.

De tyckte nog att det var aningen konstigt, för i den stora salen fanns det bara två sängar och personerna i dem tog inte någon större notis om de unga trubadurerna.

- Vi slog oss ner mellan sängarna och spelade Proud Mary och samtidigt kommer det en sköterska in och frågade vad vi gör där!? I samma ögonblick sätter sig den ena av patienterna upp i sängen och tittar på oss och sköterskan blir alldeles chockad. Det visade sig att vi hade kommit till fel plats och i den här salen låg det två patienter som legat i koma en längre tid, berättar Gessle.

Sköterskan hade blivit helt ifrån sig och trubadurerna smusslades snabb ut från salen och in kom en hel läkarkår för att konstatera att ett litet under hade skett med den ena patienten.

- Det var ödet som ville att vi skulle vara där och det här är väl ett bevis på vilken styrka det finns i musiken, säger Per Gessle.

Per Gessle karriär började som kommunalt anställd trubadur i tonåren. Per Gessle spelar gitarr Bild: Mostphotos/Jörgen Steen Per Gessle

Fokus på Per Gessle del 1 onsdag 26/7kl 20.03. Repris lördag 29/7 kl 13.03

Hur kommer det sig att en viss låt spelas en viss tid på radion och hur väljs det egentligen vilken musik som ska spelas? På det svarar Amie Borgar, som är Svenska Yles musikchef och ansvarar för musiken som spelas på Yle Vega och Yle X3M.

Musik har alltid funnits i Amie Borgars liv och hör till hennes största passioner i livet.

Men hur är det att vara musikchef och hur går det till när musiken väljs för radiostationerna?

- Det mest utmanande med mitt jobb är att välja bort musik. Det kommer seriöst in hundratals låtar varje månad.

Varje dag får Amie in mängder av låtar och ser till att lyssna på allting. Sedan plockar hon ut guldkornen, men också låtar som hon är lite osäker på och vill testa ifall de funkar för en viss publik.

Amie är ändå inte ensam om att välja vilken musik som sist och slutligen spelas på radion. Tillsammans med en grupp lyssnar hon på musik och de röstar om vilka låtar som skulle passa att spelas på Vega och X3M.

- Det mest utmanande med mitt jobb är att välja bort musik. Det kommer seriöst in hundratals låtar varje månad.

Men hur kommer det sig att till exempel Tomas Ledins låt Sommaren är kort spelas just klockan 14.10?

Att en viss låt spelas en viss tid beror på att låtarna sätts in i ett system. Först kategoriseras de i olika kategorier beroende på om de hör till exempelvis rocklåtar, svenska låtar eller sommarlåtar.

Programmeraren Hans-Åke Manelius kodar låtlistorna och har satt in Sommaren är kort nu när det är sommar.

- På sommaren kanske många kör bil till sommarstugan och då tänker man att här skulle det passa med en nostalgisk sommarlåt av en folkkär artist, som är omtyckt av många.

I systemet läggs låtarna in så att de passar för tidpunkten men också så att ordningen passar ihop. Om The Beatles låt Yesterday spelas på förmiddagen ser man till att en liknande låt från 60-talet inte spelas direkt efter.

Amie använder sig av Spotify för att se vilken musik som är trendig just nu. Spotify på telefon. Bild: imago/Levine-Roberts/ All Over Press Spotify,musikstreeming,smarttelefoner

Två olika kanaler - två olika musikprofiler

Vega och X3M är två väldigt olika kanaler och har också två helt olika musikprofiler.

- På X3M handlar det om den nyaste hit-musiken medan man på Vega försöker se till bredden.

På X3M satsas det på den trendigaste musiken och det väljs ofta in ny musik. X3M har ett system där låtar som ingår i A-listan spelas fem gånger om dagen, låtar på B-listan spelas fyra gånger och så vidare.

Amie följer med vilka låtar som trendar ute i världen genom att titta på bland annat Spotifylistor eller på tjänsten shazam, en mobilapp där man kan ta reda på vad en låt heter och också se vad andra har kollat upp för låtar. Hon följer också med vad andra radiokanaler spelar just nu.

- Däremot strävar jag efter att det ska finnas lite överraskningar så att det inte bara spelas det man vanligtvis hör på andra kanaler. Vi vill ha ett lite bredare och mer överraskande utbud på båda kanalerna.

Släktträffar är det allra bästa när man får prata med äldre släktingar om vad de tycker om.

I jämförelse med X3M är Vega en kanal med ett bredare utbud där det spelas allt från den nyaste musiken till gamla goda ABBA. Det väljs mer sällan in ny musik till spellistan men utbudet är ändå mer varierat. En låt spelas högst en gång per dag.

- Jag pratar med människor och frågar vad de tycker om och vill höra. Släktträffar är det allra bästa då man får prata med äldre släktingar om vad de tycker om.

Yle Vega har ett brett utbud av musik med många olika genrer. Bild på radioapparat. Bild: Yle/Andy Ödman radio vega

Musik väcker åsikter

Att musik väcker åsikter är ganska självklart, och så gör också musiken som spelas på radio. Det är omöjligt att tillfredsställa alla och det finns knappast en enda låt i hela världen som alla tycker om.

- Jag hoppas ändå att det finns någonting för alla.

Under morgnar, förmiddagar och eftermiddagar är musiken förprogrammerad och består av en salig blandning.

Men det finns även specialprogram som till exempel Den klassiska kvällen i Yle Vega där det endast spelas klassisk musik under några timmar. På X3M finns programmet Önska, där lyssnarna själva får skicka in önskemål om vad de vill höra för musik.

Är det någonting du funderar på? Hör av dig!

- Man får jättegärna skriva till mig om man har reagerat på någonting så kan vi diskutera igenom det och mitt i allt kan vi göra förändringar enligt ett publikönskemål, säger Amie.

Kaj Kunnas, tidigare sportjournalist, jobbade hela 27 år på Yle. Men efter att han drabbades av en hjärninfarkt lämnade han bolaget i mars 2017. Kaj berättar hur tacksam han är över livet efter sjukdomsanfallet och vilken musik som är betydelsefull för honom, både med koppling till privatlivet och det tidigare arbetslivet.

Låten Fields of Gold av Sting betyder mycket för Kaj Kunnas och den väcker många minnen. Kaj berättar att han själv fått vandra på "fields of gold" den senaste tiden. Efter en tung vår är livet bra och det finns många saker han är tacksam för.

Låten tar också honom tillbaka till arbetsåren på Yle. I minnet dyker det upp härliga stunder med fina arbetskamrater och sportrelaterade händelser.

- Under min sportredaktörskarriär har ändå de saker som varit lite sorgliga och vemodiga varit de som har satt de djupaste spåren, åtminstone i min själ.

Nog är jag fortfarande en sportredaktör i själ och hjärta.― Kaj Kunnas

Han kommer att tänka på Jani Sievinen, Finlands genom tiderna främsta simmare som vann många guldmedaljer men aldrig ett OS guld.

Kaj säger att det speciella med OS är du bara kan vinna en gång vart fjärde år. Trots att Sievinen var överlägsen och slog världsrekord så unnades han aldrig ett OS guld.

Kaj nämner också OS-finalen i hockey 2006 när Finland förlorade mot Sverige. Finland var det bästa laget, men förlorade ändå finalen.

I själ och hjärta känner Kaj sig ännu som en sportredaktör Bild: YLE vancouver 2010

Kaj säger att en del politiker i Finland, som tycker att de blir orättvist behandlade av media, mera borde tänka på hur det känns för en idrottare när hen förlorar. Det är orättvist, men det är därför idrott är evigt, säger Kaj.

- Nog är jag fortfarande en sportredaktör i själ och hjärta.

Språkentusiast

Utöver idrott ligger språk nära hjärtat för Kaj. En låt som han tycker tar fram det finska språkets bästa sidor är Eppu Normaalis Nyt reppu jupiset. Den har en lekfull sångtext och i allmänhet tycker han att det finska språket är väldigt lekfullt.

Med bara ett ord på finska kan man säga så mycket, vilket gör att Kaj tycker att det är lättare att på ett bra sätt referera sport på finska än på svenska.

- Jag är officiellt svenskspråkig och stolt sådan. Men mitt hjärta kan inte skilja mellan svenska och finska.

Kaj kan många språk men det harmar honom att det inte fanns “pakkovenäja” när han gick i skolan. Han vill gärna kunna många språk.

- Det finaste Finland har är tvåspråkigheten. Där klår vi till och med Sverige.

Det finaste Finland har är tvåspråkigheten. Där klår vi till och med Sverige.― Kaj Kunnas

Kaj blir som mest stolt över Finland när finskan och svenskan kan leva sida vid sida i till exempel musik, kultur och sport. Ett musikstycke som är ett bra exempel på det här är en version av Lasse Mårtenssons Stormskärs Maja där Maria Ylipää och Walteri Torikka sjunger på både svenska och finska, fast ingen av dem har svenska som modersmål. Det är bingo, enligt Kaj.

- I Finland har vi den felaktiga bilden att du kan ett språk bara om du behärskar det mycket bra. Men det är bara skräp, säger Kaj. Vi borde inte hindra oss själva från prata bara för att vi tror att det blir lite fel. Språkkunskaper är en inställning.

Det var inte Time to say goodbye

Låten Time To Say Goodbye med Sarah Brightman och Andrea Bocelli betyder mycket för Kaj.

- Det var så sjuttons skönt att det för ett år sen inte var dags att säga hejdå.

Enligt Kajs livssyn kan man lära sig någonting av allt som är nytt och annorlunda och det här kopplar han ihop med Vesa-Matti Loiris låt Kaiken nähnyt. Kaj tycker att låten har en otrolig kraft och karisma. Den handlar om att utan hat finns inte kärlek och utan svart finns inte vitt.

- Om man förstår det här kommer man lite närmare förståelsen på livet, säger Kaj.

Hakuna matata strömmar starkt i mitt liv och det är jag så tacksam för. Jag ser bara fields of gold överallt.― Kaj Kunnas

Efter hjärninfarkten har Kajs liv blivit nästan bättre än tidigare. Han säger att han såklart inte vill stiga någon på tårna eftersom sjukdomsanfall alltid är personliga, men själv fick han mycket lärdom av det. Det tackar han bland annat Finlands ypperliga sjukvård för.

- Nuförtiden harmar ingenting mera. Och många av de saker som blev och “påta” så stör inte mera på samma sätt, säger Kaj.

Därför har uttrycket och låten Hakuna matata från Lejonkungen fått en speciell betydelse för Kaj. Han säger att fast man inte vet vad det betyder öppnar sig allting när man hör låten och allting känns så lätt.

- Hakuna matata strömmar starkt i mitt liv och det är jag så tacksam för. Jag ser bara fields of gold överallt.

Lyssna på programmet med Kaj Kunnas genom att klicka på pilen:

Leif Jakobsson ser en stor skillnad mellan svenska och finska artister. Han har en lång och intressant karriär bakom sig inom mediebranschen och är sedan 2012 direktör vid Svenska kulturfonden. Benny Törnroos träffade Leif för att diskutera karriär, betydelsefulla resor i Leifs liv och vad resorna har fört med sig för upplevelser.

Leif Jakobsson är en äkta karriärsman. Han är konsthistoriker, historiker, arkeolog och samhällsvetare. Han har en lång karriär bakom sig inom medievärlden och har haft chansen att resa runt till många av världens metropoler.

Stockholm, New York och Paris är några av Leifs favoriter. Även Grekland ligger honom nära hjärtat, där han i sina unga år spenderade sju år runt om i olika städer.

Sångare är inte enbart sångare i Sverige, de är också artister.

Resorna har hämtat med sig nya kulturer, arbetserfarenheter och många musikupplevelser.

Leif berättar att han har levt med musik sedan han var liten och den har därför en viktig plats i hans hjärta.

- Jag har levt i en väldigt musikalisk familj där vi har spelat och sjungit. Och sedan har livet och livets olika skeden fört in ny musik hela tiden.

Låt oss följa med på några av Leifs intressanta resor.

Nyfiken på medelhavet

Leif var mitt i studierna när han bestämde sig för att söka jobb i Grekland, vilket resulterade i sju år i den grekiska kulturkretsen.

När studierna avslutades flyttade Leif tillbaka till Finland och började jobba på Yle, först som redaktör och sedan som faktachef för Finlands Svenska Television (FST). Det var starten till en framgångsrik karriär inom mediebranschen.

Sverige är långt ett annat samhälle

År 1994 fick Leif jobb på Sveriges television, först som kultur- och musikchef och sedan som programdirektör och vice verkställande direktör, sammanlagt blev det tio år.

- Då man har arbetat i Finland så är det enormt givande att få jobba med samma saker i en betydligt större och resursstarkare miljö.

Under sin arbetstid i Stockholm hade Leif möjlighet att träffa många musiker. Han menar att det finns en stor skillnad mellan svenska och finländska artister.

Leif konstaterar att även om Finland har många bra musiker skulle han gärna se mera av den svenska scenkulturen på den finska scenen.

- Sångare är inte enbart sångare i Sverige, de är också artister. Svenskar har ett publiktänk när de uppträder och det kan jag ibland sakna i ett finländskt framträdande. När svenska artister talar mellan låtarna på en konsert är det välgenomtänkt och inte nonsens som man ofta på hör på finska scener.

En teori bakom fenomenet är revykulturen som var otroligt stor i Sverige under 20, 30 och 40-talet. Revyn präglas av en kombination av musik, dans och sketcher. Musiken är viktig men framför allt är det viktigt att tänka på framträdandet som en artist och inte endast som en musiker.

Då man har arbetat i Finland så är det enormt givande att få jobba med samma saker i en betydligt större och resursstarkare miljö.

I Stockholm jobbade Leif också under många år i Kungliga Operans styrelse och nu är han vice ordförande i styrelsen vid stiftelsen för Finlands Nationalopera.

Opera står honom nära hjärtat och han gillar både att lyssna på och arbeta med opera.

- Det är en enormt kreativ miljö.

New York - en blandning av modernitet och gammaldags

- Det är alltid en upplevelse att komma till New York, säger Leif.

Man möts av en extrem modernitet med någonting som är väldigt gammaldags. Leif berättar att om man går till ett postkontor eller till en bank känns det väldigt gammaldags, samtidigt som staden omges om moderna skyskrapor.

Att gå på opera, teater, konstutställningar, konserter eller bara läsa New York Times är enligt Leif otroliga upplevelser i New York.

Under en kortare tid jobbade han på filmavdelningen vid Metropolitan Museum of Arts.

Paris - någonting utöver det ovanliga

Leif konstaterar att Europa har många fantastiska huvudstäder men att Paris är en huvudstad som är någonting utöver det vanliga.

- Det känns som en riktig utlandsresa. Man går över en kulturgräns. Frankrike har en så synlig kultur som är påtaglig i allt från gatubilden och maten till hur folk går klädda.

Han tycker att det är synd att vi i Finland och Norden hör så lite fransk musik på radion, eftersom det finns en stark musikscen i Frankrike.

Leif har varit med om många intressanta resor och internationella upplevelser. Idag är han direktör vid Svenska kulturfonden.

Men vilka är dina största upplevelser i din karriär?

- Det är väldigt svårt att välja. Det specifika man får uppleva då man får en ny utmaning yrkesmässigt eller i ens privatliv känns alltid då som det största och viktigaste. Men livet går vidare. Det kommer nya utmaningar, både privat och professionellt. Jag hoppas att jag varje gång ska kunna vara lika entusiastisk och tycka att det här är det största som har hänt.

Mera om Leif Jakobsson hör du i Vår musik måndag 31.7.2017 kl. 21.03.

Lisa Nilsson uppträder på Allsång på Skansen i det sjätte programmet den 1 augusti. Ett program och koncept hon tycker är helt fantastiskt och som hon numera ser på med lite andra ögon.

Lisa Nilsson står i sommar på Allsång på Skansen-scenen för fjärde gången. Tror hon i alla fall. Hon har lite svårt att komma ihåg hur många gånger det egentligen är.

Efter att Allsång på Skansen har sänts går Lisa Nilsson över till "Allsångsscenen är din" och spelar i en timme, tillsammans med sitt band, sådana låtar som de brukar spela på konserter (Obs! Visas inte på Yles kanaler men kan ses på SVT Play). Dessutom har hon också några gästartister med sig.

Är det annorlunda att vara med nu eller känns det fortfarande lika häftigt som första gången?

- Jag måste säga att det mesta blir härligare hela tiden. Jag ser på det med lite andra ögon. Jag tycker allsången är någonting helt fantastiskt och jag tycker inte det är ett dugg konstigt att det har blivit så populärt.

Det jag älskar med allsången är att mina barn och andra barn som är lite yngre, kan låtar som är från min barndomshistoria.― Lisa Nilsson

Allsång på Skansens historia går tillbaka ända till 1935. Idag tilltalar programmet både gamla och unga, vilket Lisa tycker är fantastiskt.

- Det jag älskar med allsången är att mina barn och andra unga kan låtar som är från min barndomshistoria, för att de lär sig dem genom allsången. Det håller liv i någon sorts populärmusiktradition som annars lätt försvinner för att den inte uppmärksammas så ofta.

Är det någon av dina låtar som har blivit allsånger?

- Det var en bra fråga. Det vet inte jag. Det är möjligt att det finns någon av mina med. Det ska jag kolla upp.

Lisa tilldelades nyligen Povel Ramels Karamelodiktstipendiet, som årligen delas ut till en person för en framstående gärning inom musik. Därför skulle hon gärna sjunga Povel Ramels låt Underbart är kort på Allsång på Skansen.

Om hon har turen att sjunga den låten återstår att se. Man får inte välja och vraka bland vilka låtar som helst.

- Vi får väl se hur programmet ser ut. Alla får tre val på sig och alla sliter i samma låtar.

Utöver Allsång på Skansen kommer Lisa Nilsson att ta det lite lugnare den här sommaren och ha semester med sina barn och sjunga jazz.

- Jag har turnerat med mina poplåtar nu i två år så jag tar en liten paus från det. Jag är bland annat med i en jazztrio.

Har du någon hälsning till Finland?

- Jag får så fina hälsningar från Finland och de undrar “varför kommer du inte hit?”. Men jag lovar att jag ska återvända. Och tack för understödet, det känns fint att vara efterlängtad.

Lisa Nilsson intervjuades av Lilian Brunell.

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Allsång på Skansen sänds direkt i Yle TV1 och på Arenan varje tisdag i åtta veckors tid kl. 21.00 med start tisdag 27.6.2017. Sändningen refereras på finska av Hanna Pakarinen. Vill du se på programmet utan finskt referat bör du välja svenska som sändningsspråk.

"Allsångsscenen är din" -delen med Lisa Nilsson sänds inte på Yles kanaler men kan ses på SVT Play.

Övriga artister i säsongens sjätte program är FO&O och Icona Pop.

Idag har han garaget fullt med lyxbilar och i sina bolag har han ett eget kapital på ca 300 miljoner kronor. Faktum är att han lär vara lika förmögen som Björn Ulveaus. Men det har inte alltid varit så. En tid fick han livnära sig som gatumusiker och leva på sin fru.

Gyllene Tider var det största namnet i Sverige i början av 80-talet och deras 2 första skivor var enorma försäljningssuccéer och turnéerna var slutsålda. Men trots framgångarna började bandet känna på sig att man vill utvecklas.

- Vi ville ju inte vara ett tonårsband som vi hade blivit i Sverige och det var mycket 10- och 12 åringar bland publiken och vi var kring 20 år då. Så hade det inte varit förut utan det hade alltid varit jämnåriga som vi spelade för. Vi ville helt enkelt växa upp lite i vår musik också.

Men ingen av oss trodde att det skulle bli något stort av den.― Per Gessle om Sommartider.

En del av materialet på den tredje skivan, Puls, riktade sig också till en litet äldre publik men på albumet fanns också kioskvältare som Sommartider.

- Då vi spelade in den så var den faktiskt inte så kaxig som den sedan blev. Vi lämnade bort en massa grejer som vi hade spelat in och därför blev den litet råare och tuffare också. Men ingen av oss trodde att det skulle bli något stort av den. Och jag tror inte att någon i bandet var särskilt imponerad av uppbyggnaden. Ackordföljden är ju ganska given, berättar Per Gessle.

Skolpsykologen skrev papper

1983 så rykte en del av medlemmarna i bandet in i armén och då passade Per Gessle på att spela in sin första soloskiva. Följande år blev han själv kallad till uppbåd och han hade ingen större lust att göra värnplikten så han gick till sin forna skolpsykolog som själv var pacifist. Han tyckte att idén var bra och han skrev en diagnos som gjorde att Per blev befriad från militärtjänstgörningen.

- Han skrev ut ett intyg att jag inte kan röra mig bland mycket människor och det stämde ju väl överens med mitt jobb, berättar Per och skrattar åt minnet.

Men då den fjärde skivan skulle spelas in så hade det redan uppstått en del frustration inom gruppen. Dels kändes det som om Gyllene Tiders populäraste tid var förbi och dels hade man nått det mesta man kan nå så följande steg blev att försöka slå igenom utomlands så man spelade in en skiva på engelska i stället.

The Heartland Café utkom i februari 1984 och sex låtar från skivan lanserades också i USA . Eftersom man inte kunde använda namnet Gyllene Tider där så kallade man sig i stället för Roxette. Och det namnet värmdes ju upp några år senare men då var det fråga om duon Fredriksson och Gessle.

Misslyckad utlandslansering

Per hade gillat den engelska rytm och blues gruppen Dr Feelgood och idén till namnet kom från en av deras låtar. Men Gessle själv var mycket missnöjd med skivan.

- Jag skrev inga bra låtar då och framför allt inga bra texter och vi borde ha bytt producent, säger han då vi träffas en eftermiddag i Stockholm och pratar om hela hans karriär.

Enligt Gessle blev skivan någon form av svensk middle-of-the-road pop som inte tilltalade någon. När de svenska texterna försvann så försvann också det unika med Gyllene Tider.

- Då de recenserade skivan i Billboard skrev de, not much happening here och precis så kände jag också, säger Gessle.

Jag ville ju fortsätta vara artist men sanningen var ju att ingen köpte mina skivor längre.― Per Gessle om karriären i mitten av 80-talet.

Hitmaskinen började hosta och pengarna sinade

Som 26 åring kände sig Per Gessle plötsligt som en före detta popstjärna och han visste inte riktigt i vilken riktning karriären skulle gå. Gyllene Tider var upplöst och solokarriären ville inte ta fart så i stället försökte han sig på att skriva åt andra artister.

- Jag ville ju fortsätta vara artist men sanningen var ju att ingen köpte mina skivor längre, säger Gessle.

Skivbolaget ville att han skulle gå i en riktning mot Ulf Lundell som var på samma skivbolag men Gessle kände ändå att han inte var riktigt klar med popmusiken ännu. Och det är en last som han fortfarande går och bär på. Så fort han var färdig med den nya Nashville plattan som är mer akustisk och lågmäld så kände han att det skulle vara dags att ge sig ut och spela powerpop med Gyllene Tider. Men i stället blev det nu en kompromiss i form av en soloturné i Norden som avslutas i Vasa och Borgå i augusti.

Men dök det någonsin upp en tanke i mitten av 80-talet när allt var motigt i karriären att han i stället skulle satsa på något annat än musik?
- Nej, så långt har det inte gått, säger Gessle och skrattar till. Men jag levde faktiskt på min fru ett tag som jobbade på resebyrå, tillägger han.

Och för att förtjäna pengar så åkte han tillsammans med Marie Fredriksson (detta var före Roxette-tiden), Lasse Lindbom (producent för Gyllene Tider skivorna) och Mats Persson från GT runt i Sverige och uppträdde akustiskt på gator, torg och i barer. Inkomsterna var inte stora men man hade inte heller så stora utgifter.

Men menar du faktiskt att du efter Gyllene Tider var så barskrapad att du var tvungen att leva på din fru, Vart hade alla pengar som ni hade förtjänat försvunnit, frågar jag rakt på sak.

Gessle skruvar lite obekvämt på sig innan han svarar:

- Ja, men det blev inte så himla mycket pengar på den tiden. Det var ju inte samma pengar som det är nu. Vi var ju fem som skulle dela på inkomsterna från turnéerna och jag fick ju litet mer i och med att jag skrev låtarna men en del av dem hade också Magnus Persson skrivit.

Men efter en stund så kryper sanningen sakta fram.
- Ja och så köpte jag ju bil och lägenhet också naturligtvis, det är dyrt och leva säger han och skrattar.

Och en sak är säker. Då Per Gessle gör musik eller ger sig ut på turné så gör han det inte för att förtjäna pengar men för att få tillfredställelse av musiken och ett bra arbete.

Fokus på Per Gessle del 2 onsdag 2/8kl 20.03. Repris lördag 5/8 kl 13.03 i Yle Vega

Här är den – Yle Vegas pop/rockfrågesport!

Vilket tv-program förknippas med sången “Hoppa på”?

I vilken av Madonnas musikvideor spelar hon en strippa som blir beundrad av äldre och yngre herrar på en gammaldags peepshow?

Vilket band ser vi på bilden? De kom från Los Angeles och storhetstiden var under glam rock-eran på 80-talet. De är kända för låtar som Lay it down, What you give is what you get och Round and round.

På hur många sekunder gick det för Magnus Uggla i kalsongerna i hans hit från 1993?

Gissa skivan! Vilket skivkonvolut presenterar Molly, 4 år? Klicka på rutan för att se hennes teckning och höra henne berätta om bilden. Efter fråga 10 kan du jämföra teckningen med originalpärmen.

Vilket band brände 1994 upp en miljon pund i kontanter i en brasa?

Vilken amerikansk rockare älskar färgen rött och brukar kallas “The Red Rocker”?

En känd kvinnlig modell och skådespelare med nära band till The Rolling Stones gick bort den 13 juni i år. Vem var det?

Vilken tysk eurodance-grupp hade 93-94 hitarna “Get-A-Way” och “No More (I can´t stand it)?

Gissa skivan – originalpärmen

ROCKPOLISERNA:

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Roliga minnen och knackkorvsfingarar

Musikerlivet eller ett civilt yrke?

Drömmen är uppfylld

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Här är den – Yle Vegas pop/rockfrågesport!

Folkrock-bandet CSNY var en förkortning av fyra herrars namn. De sjöng i stämma och var mycket populära speciellt på sjuttiotalet. Men vad står förkortningen för?

Vilken känd gammal låt gjorde Scissor Sisters år 2004 en cover på som blev en stor hit?

Den brasilianska sångerskan Loalwa Braz mördades i Brasilien i januari. Hon var mest känd för hitlåten Lambada som hon sjöng med ett franskt band 1989. Vad hette bandet som fick hela världen att dansa Lambada tack vare låten och musikvideon?

Whitney Houston sjunger på ett av världens mest sålda album, som är världens mest sålda filmsoundtrack. Houstons låtar upptar hela A-sidan av albumet medan B-sidan har olika artister. Kändaste låten på skivan är I will always love you. Men vilken var filmen?

Gissa skivan! Vilket skivkonvolut presenterar Molly, 4 år? Klicka på rutan för att se hennes teckning och höra henne berätta om bilden. Efter fråga 10 kan du jämföra teckningen med originalpärmen.

Guns n’ Roses gitarrist Slash har vid sidan om gitarrspel och festande ett specifikt intresse som han är väldigt duktig på. Vad är det?

Hur gammal var Sex Pistols-basisten Sid Vicious när han dog?

Den jamaikanska reggaestjärnan Yellowman är en av de främsta dancehall-musikerna med hitar som I'm Getting Married in the Morning, Nobody Move, Nobody Get Hurt och Zungguzungguguzungguzeng. Men varför kallas han “Yellowman”?

Punkbandet Pertti Kurikan Nimipäivät är aktuella igen med en ny dokumentär om dem som heter Tokasikajuttu. Men minns du vad sångaren heter?

Vad heter denna skotska singer-songwriter på bilden? Hon är känd för låtar som Don´t tell me that it´s over, Slow it down, Poison prince och This is the life som 2007 var listetta i sex länder. Debutskivan har sålts i över 4 miljoner exemplar.

Gissa skivan – originalpärmen

ROCKPOLISERNA:

Din kondition kan bli bättre, likaså din sångröst

Övning ger färdighet

Turen att bli skådespelare

Fork och den glamourösa karriären

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Korpo inspirerade till musik

Här är den – Yle Vegas pop/rockfrågesport!

Vilket band sjöng balladen Alone som var listetta i USA och Kanada 1987?

Vad hette The Beatles första trummis?

Michael Jackson uppträdde en gång i Finland och han spelade då två kvällar på Olympiastadion i Helsingfors. Men vilken turné var det?

Aino Jawo och Caroline Hjelt är två svenska tjejer i en duo som blivit internationellt framgångsrika och vars största hit är I love it (feat. Charli XCX) från 2013. Men vad kallas duon?

Gissa skivan! Vilket skivkonvolut presenterar Molly, 4 år? Klicka på rutan för att se hennes teckning och höra henne berätta om bilden. Efter fråga 10 kan du jämföra teckningen med originalpärmen.

HIM är ute på sin sista turné och om vi gräver djupt i bandets arkiv så hittar vi bandets allra första EP-skiva "666 Ways to Love: Prologue" som gavs ut i 1000 exemplar på cd år 1996. Skivan är idag en dyrbar raritet, men vems ansikte pryder omslaget?

Bandet My Chemical Romance var aktiva 2001-2013 och hade fanatiskt dedikerade fans. Deras kändaste låtar är Welcome To The The Black Parade, I´m Not Okay (I Promise), Teenagers och Helena (So Long & Good Night). Men vad hette vokalisten i MCR?

Vad heter skådespelaren Paul “Pale” Olins och tv- och radioprofilen Eva Kelas band som tonsatt dikter av Elmer Diktonius?

Gissa skivan – originalpärmen

ROCKPOLISERNA:

Finlandssvensk + snapsvisa = sant?

Folkets nya vistradition

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Skolkade på museet

Tvångsfinska

Häftiga sound

Trögt i starten

Kommunalt anställd trubadur

Två olika kanaler - två olika musikprofiler

Musik väcker åsikter

Här är den – Yle Vegas pop/rockfrågesport!

Vad hette den spanska gruppen med systrarna Lola, Pilar, Lucia och Rocio Muñoz som 2002 sjöng hiten “Asereje” (The Ketchup Song)?

Peter Doherty är en brittisk musiker och ett slags stilikon vars eskapader tidigare noga följdes med i skvallerpressen när han knarkade och festade som mest. Men vilket band blev Pete först känd med?

Vilket är Timo Soinis favoritband?

I vilket band sjunger den chileanska sångaren Ronald Romero? Bandet är känt för låtar som I surrender, Man on the silver mountain och Since you been gone.

Gissa skivan! Vilket skivkonvolut presenterar Molly, 4 år? Klicka på rutan för att se hennes teckning och höra henne berätta om bilden. Efter fråga 10 kan du jämföra teckningen med originalpärmen.

Vad heter den brittiska duo som består av sångaren Jason Williamson och musikern Andrew Fearn? De spelade på Flow-festivalen ifjol och är kända för en minimalistisk rap/punk/grime-stil med samhällelliga texter om arbetarklassens liv i England.

På vilken skiva med Ozzy Osbourne syns hans då sexårige son Louis på konvolutet?

Det svenska folkrockbandet Nordmans största hit var låten Vandraren 1994. Men vart gick vandraren egentligen?

Vilken svensk artist har släppt skivorna “Mazarin”, “En händig man”, “Son of a plumber” och “En vacker natt” samt “En vacker dag”

Vad hette bandet med utomjordingar som spelade i Jabba the Huts palats på planeten Tatooine i Star Wars-filmen Return of the Jedi 1983?

Gissa skivan – originalpärmen

ROCKPOLISERNA:

Språkentusiast

Det var inte Time to say goodbye

Nyfiken på medelhavet

Sverige är långt ett annat samhälle

New York - en blandning av modernitet och gammaldags

Paris - någonting utöver det ovanliga

Allsång på Skansen sänds i Yle TV 1 och på Arenan

Skolpsykologen skrev papper

Misslyckad utlandslansering

Hitmaskinen började hosta och pengarna sinade