Quantcast
Channel: Musik | svenska.yle.fi
Viewing all 2895 articles
Browse latest View live

Ingen rock utan kvinnor del 5: Dominans och nya slutna dörrar

$
0
0

Beyoncé är världens största artist, men är branschen äntligen jämlik? Allt fler kvinnor dominerar musikvärlden, men ändå finns mycket som ännu inte är jämlikt. Den sista delen i Svenska Yles serie om rockmusik och kvinnor handlar om 00-talet.

Strömmad musik och ny politik under 2000-talet

Globalisering, internationell terrorism, klimat- och energifrågor – det var några av de större teman som dryftades i allt större utsträckning efter millennieskiftet.

Några av de mer omskrivna händelserna var 11:e september-attackerna år 2001, den förödande tsunamin år 2004 då närmare 300.000 människor omkom, Iraks diktator Saddam Hussein som avrättades år 2006 och den globala finanskrisen 2007–2008.

För att inte tala om Michael Jacksons överraskande död år 2009.

Michael Jackson. Michael Jackson. Bild: EPA / AARON LAMBERT / POOL Michael Jackson

Kina blev en större aktör inom den internationella ekonomin, liksom Indien.

Internet växte oerhört och blev en naturlig del av vår vardag. Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen fortsatte i raskt takt med till exempel E-handel, smarttelefoner, kameror och datalagring i nya former.

Många skaffade sig olika former av mediaspelare och musik upptäcktes och lyssnades på via till exempel Youtube och Spotify.

I och med internet kunde nu många artister ge ut sin musik själva utan att behöva ha något skivbolagskontrakt och på så sätt få en publik de kanske annars aldrig hade fått.

Klivet in i 2000-talet

När musiken tog klivet in i 2000-talet var det som om en stor del av tidigare musikstilar återupptäcktes antingen som sådana eller som blandades till något som samtidigt lät både nytt och bekant.

Den tidigare något marginella indierocken började nu bli alltmer mainstream, liksom gothrock och heavy metal. Hiphopen icke att förglömma.

Men det nya millenniet lät ändå till en början ungefär som det förra hade slutat. Listorna toppades fortfarande av bekanta namn. Två av dessa var Britney Spears och Christina Aguilera.

Britney Spears. Britney Spears. Bild: Wikimedia commons / Jen Britney Spears

Även om de två litet senare i karriären kanske kunde ses som något av rivaler började de ändå som kollegor i det amerikanska tv-programmet The Mickey Mouse Club när de var i sina tidiga tonår under första halvan av 1990-talet.

Bägge skulle de även skivdebutera år 1999 – Britney i januari med ...Baby One More Time (även om singeln kom redan hösten -98) och Christina i augusti -99 med Christina Aguilera. Bägge har de sålt tiotals miljoner skivor världen över sedan dess.

Christina Aguilera. Christina Aguilera. Bild: EPA / PETER FOLEY Christina Aguilera

Christina Aguilera räknas ofta som en av de bästa popartisterna och sångerskorna någonsin medan Britney Spears har blivit en veritabel popikon som mycket få andra kvinnliga artister. Hon har även sålt fler skivor än de flesta andra kvinnliga musikartister.

En annan populär artist som gled över från 1990-talet till 2000-talet var Beyoncé. Hon hade blivit känd med sin grupp Destiny's Child år 1997 genast i och med deras första singel No, No, No. Innan Destiny's Child splittrades år 2006 skulle de få en handfull listettor världen över.

Klicka här för att höra "No, No, No Pt. 2" med Destiny's Child.

Men om Destiny’s Child hade en lyckad karriär, så var det ändå bara uppvärmning för soloartisten Beyoncé.

Beyoncé. Beyoncé sjunger. Bild: EPA / TANNEN MAURY Beyoncé Knowles

När Beyoncé i december år 2013 gav ut sitt femte album blev hon samtidigt den första kvinnan att få fem raka ettor på albumlistan i USA.

Ända från början med Destiny’s Child har Beyoncé deltagit i skrivandet av sina låtar. Redan tidigt var de personligt drivna och låtar som Independent Women och Survivor präglas av teman om starka kvinnor.

Kvinnlig styrka och feminism var också något som märktes i synnerhet på hennes andra soloalbum B'Day. I en intervju för Vogue har Beyoncé kallat sig för en modern feminist.

Destiny's Child. Destiny's Child. Bild: EPA / PETER FOLEY Destiny's Child

Samtidigt har Beyoncé gärna visat sig sexigt klädd i såväl videon som på sina konserter. Hon har ändå påpekat att det enbart är för scenen.

Tack vare sina runda bakre kvinnliga former brukar Beyoncé ofta beskrivas med en term från en av Destiny’s Childs låtar – Bootylicious. Det är baserat på de engelska orden “booty” (stjärt) och “delicious” (läcker). Idag finns termen till och med i Oxford English Dictionary.

Många utmärkelser

Som låtskrivare och artist har Beyoncé fått fler utmärkelser än nästan någon annan kvinnlig artist.

År 2001 blev hon den första afroamerikanska kvinnan att få titeln Pop Songwriter of the Year av upphovsrättsorganisationen ”American Society of Composers, Authors, and Publishers”, det vill säga ungefär deras Teosto.

Beyoncé med ett av sina många priser. Beyoncé Bild: Paul Buck / EPA / All Over Press beyonce,grammy,grammy 2013,Grammy award

Sammanlagt har Beyoncé fått 20 Grammystatyetter. Med det är hon den näst mest Grammybelönade artisten efter bluegrass- och countryartisten Alison Krauss. Beyoncé är ändå den kvinna som fått flest Grammy-nomineringar – 52 stycken.

Med sina 24 MTV Video Music Awards är Beyoncé den artist som vunnit flest priser i VMA.

Ser man till alla de olika priser och utmärkelser Beyoncé erhållit finns det endast en artist som fått fler – hennes stora idol Michael Jackson.

Decenniets artist

The New Yorker har utropat Beyoncé till ”den viktigaste och mest övertygande popmusikern i det 21:a århundradet” och både The Observer och The Guardian har utsett henne till decenniets artist.

Beyoncé har influerat många andra artister som Adele, Ariana Grande, Lady Gaga, Ellie Goulding, Rihanna, Kelly Rowland, Nicole Scherzinger, Meghan Trainor, Rita Ora och Azealia Banks.

Beyoncé är även en av de artister som fått ett djur uppkallat efter sig – Scaptia beyonceae. Det är en typ av hästfluga som finns i Australien. Uppenbarligen var det flugans gyllene hår på magen som fick vetenskapsmännen att tänka på Beyoncé.

Destiny's Childs stjärna på Hollywood Walk of Fame. Destiny's Childs stjärna på Hollywood Walk of Fame. Bild: Wikimedia commons/melika Destiny's Child

Som soloartist är således Beyoncé en av våra största kvinnliga artister. Men detsamma gällde redan hennes gamla grupp Destiny’s Child.

Budskap om starka kvinnor

Destiny’s Child är fortfarande en av världens mest framgångsrika R&B-grupper någonsin – inte bara kvinnlig sådan. Med sin orädda attityd och sitt budskap om starka kvinnor fortsatte Destiny’s Child på samma linje som tjejtrion TLC litet tidigare hade varit inne på med stora hittar som Creep, No Scrubs och Unpretty.

Klicka här för att höra "Creep" med TLC.

Tyvärr omkom Lisa ”Left Eye” Lopes tragiskt i en bilolycka år 2002, men Tionne ”T-Boz” Watkins och Rozonda ”Chilli” Thomas beslöt ändå efter en paus att fortsätta med TLC som en duo. Något som bland många andra Beyoncé välkomnade för hon har sagt att TLC var en klar influens för Destiny’s Child. Liksom för många andra kvinnliga grupper.

TLC: Lisa ”Left Eye” Lopes, Rozonda ”Chilli” Thomas och Tionne ”T-Boz” Watkins. TLC. Bild: Creative Commons/Lawren TLC

TLC är den amerikanska kvinnogrupp som sålt mest skivor globalt och deras klassiska skiva CrazySexyCool (1994) är den enda skiva med ett kvinnligt band som sålt diamant i USA. Alltså inte bara guld eller platina, utan diamant.

Och det fanns fler kvinnliga artister som slog igenom redan på 1990-talet, men som på 2000-talet blev ännu större.

Sann kvinnlig rockstjärna

År 2005 utropade musiktidskriften Rolling Stone sångerskan Gwen Stefani till “den enda sanna kvinnliga rockstjärnan kvar på radio eller MTV”.

Gwen Stefani och Tony Kanal i No Doubt. Gwen Stefani och Tony Kanal i No Doubt uppträder. Bild: EPA / CHARLES PERTWEE Gwen Stefani,No Doubt,Tony Kanal

Gwen Stefani slog igenom som den coolt tuffa sångerskan i skapunkbandet No Doubt. Tillsammans med dem hade hon redan i ca 10 års tid haft stora hittar som Just a Girl, Don't Speak, Hella Goodoch Talk Talk-covern It's My Life.

År 2004 inledde ändå Gwen Stefani en solokarriär och det dröjde inte länge innan hon fick megahittar som Hollaback Girl och The Sweet Escape. Hollaback Girl blev den första låten i USA som såldes i över en miljon exemplar digitalt.

Klicka här för att höra "Hollaback Girl" med Gwen Stefani.

Stefanis tanke var ändå aldrig att helt bli en soloartist. År 2009 gick hon därför tillbaka till No Doubt.

Gwen Stefani har flera gånger utropats till poppens prinsessa och hon har influerat ett stort antal andra kvinnliga artister som Hayley Williams i Paramore, Katy Perry, Marina and the Diamonds och Rita Ora.

Alternativ rock

Inom den mer alternativa rocken är brittiskan PJ Harvey ett intressant namn.

På 1990-talet sålde hon fler singlar än album. I alla fall om man ser till listaplaceringar. Men kring millennieskiftet ändrade det så att hennes internationellt mest framgångsrika skiva Stories from the City, Stories from the Sea kom år 2000 och hennes enda förstaplacering på albumlistan i hemlandet Storbritannien kom år 2016 med The Hope Six Demolition Project.

PJ Harvey på Coachella-festivalen år 2011. PJ Harvey uppträder på Coachella-festivalen år 2011. Bild: Wikimedia commons / john or juan PJ Harvey

PJ (Polly Jean) Harvey skivdebuterade år 1992 och har gett ut skivor i en jämn ström sedan dess. Hon har genomgående fått mycket fin kritik för såväl sin musik som för sin originalitet inom rocken.

Harvey har alltid tyckt om att förnya sig, så att hon ändrar både musikstil och utseende för varje ny skiva. Men inte mer än att man ändå känner igen att det är PJ Harvey. Ungefär som David Bowie på sin tid.

Klicka här för att höra "This Is Love" med PJ Harvey.

Harvey vill ändå inte förändra sig för själva förändringens skull, utan hon vill hela tiden lära sig mer och det gör hon genom att utmana sig själv. Vilket i sin tur leder till just förändring.

Självutlämnande texter

Hennes låttexter är ofta självutlämnande och hon har på ett sätt som få andra inom rockvärlden behandlat sexualitet ur kvinnans perspektiv. Men hon har även litet humor med emellanåt, även om den kan vara aningen torr och inte öppnar sig för alla.

Vid sidan av musiken är PJ Harvey även en rosad konstnär som haft utställningar med sina skulpturer och målningar. Hon har även publicerat en diktsamling.

Dessutom är PJ Harvey den enda artist som två gånger fått ta emot det ansedda Mercury Music Prize – år 2001 för albumet Stories from the City, Stories from the Sea och år 2011 för Let England Shake.

Rap och hiphop

Inom den i övrigt synnerligen mansdominerade världen av rap och hiphop började nu alltfler kvinnliga talanger både höras och synas. Det var namn som M.I.A., Aaliyah, Missy Elliott och Lil' Kim.

För att inte tala om dem som fått sitt genombrott redan på 90-talet som Lauryn Hill, Queen Latifah och Foxy Brown. Och förstås MC Lyte som fick sitt genombrott redan år 1988 och ofta räknas som en av de första feministerna inom hiphop.

En annan kvinna som jobbat hårt för sin framgång är Jennifer Lopez. Hon fick en megahit redan med debutsingeln If You Had My Love år 1999 och under 2000-talet blev hon en av vår tids allra största kvinnliga stjärnor.

Jennifer Lopez. Jennifer Lopez. Bild: EPA / FELIPE TRUEBA Jennifer Lopez

Vid sidan av musiken har Jennifer Lopez även en framgångsrik skådespelarkarriär inom filmen. Hon har också varit domare för flera säsonger av tv-talangtävlingen American Idol vilket gjort att en ny och yngre publik upptäckt henne.

Dessutom har hon ett eget produktionsbolag och gör bland annat egna klädkollektioner och parfymer.

Tack vare allt detta har till exempel den ansedda amerikanska affärstidningen Forbes skrivit att Lopez möjligtvis är den mäktigaste och mest inflytelserika latinamerikanska artisten på hela planeten.

Talangtävlingar

En dröm om snabb och stor berömmelse samt rikedom ledde till att diverse talangtävlingar blev ett globalt fenomen under 2000-talet. Det var mycket tack vare Kelly Clarkson som år 2002 vann den första säsongen av TV-programmet American Idol och som en följd av det blev en miljonsäljande stjärna.

Kelly Clarkson. Kelly Clarkson. Bild: Wikimedia commons/Febarrosbr Kelly Clarkson

Andra kvinnliga Idols-tävlande som sedan fått en karriär inom underhållningen är till exempel Carrie Underwood, Carly Rae Jepsen, Jennifer Hudson, Amanda Jenssen, Agnes Carlsson, Hanna Pakarinen och Diandra. Och från The X Factor kom till exempel Leona Lewis och Saara Aalto.

Till toppen utan hjälp

En som ändå tagit sig till den absoluta toppen utan hjälp av någon talangtävling är Stefani Germanotta alias Lady Gaga.

Stefani började spela piano som 4-åring, vid 13 skrev hon sin första låt och som 14-åring började hon uppträda på öppen mic-kvällar i hemstaden New York.

Lady Gaga. Lady Gaga. Bild: EPA/STEPHEN MORRISON Lady Gaga

Hon började ändå med att försöka satsa på en karriär som skådespelare och hon fick till och med en liten roll i ett avsnitt av tv-serien The Sopranos. Men hennes skådespelarkarriär ville ändå inte ta fart.

Istället började Stefani som 17-åring studera musikteater och kunde då samtidigt träna upp sin förmåga att skriva låtar. Efter två år valde hon att hoppa av studierna för att på heltid satsa på sin musik.

Hon startade det egna bandet Stefani Germanotta Band (SGBand) och uppträdde på mindre ställen i New York.

"Kalla mig aldrig mer Stefani”

Småningom fick hon kontakt med en musikproducent och tillsammans började de fundera på ett artistnamn åt henne. Producenten kläckte Lady Gaga efter Queen-låten Radio Ga Ga. Stefani sade genast: ”That’s it! Kalla mig aldrig mer för Stefani”.

Lady Gaga. Lady Gaga. Bild: EPA/FRANCK ROBICHON Lady Gaga

Efter diverse initiala motgångar lyckades Lady Gaga få skivkontrakt och år 2008 kom hennes debutalbum The Fame. Redan de första singlarna – Just Dance och Poker Face – blev enorma hittar och listettor i flera länder och på den vägen har det fortsatt för henne.

Klicka här för att höra "Poker Face" med Lady Gaga.

Kvinnliga artister som influerat Lady Gaga är bland annat Cyndi Lauper, Mariah Carey, Whitney Houston, Grace Jones, Yoko Ono, Debbie Harry i Blondie och Shirley Manson i Garbage. Men mest av alla ändå Madonna. Och Madonna har i sin tur sagt att hon känner igen sig i Lady Gaga.

Vill utmana oss

Likt Madonna har även Lady Gaga hela tiden försökt förnya sig själv samtidigt som hon vill utmana oss. Hon har aldrig varit rädd för att även vara kontroversiell när hon vill rikta vår uppmärksamhet mot något speciellt ämne.

Musiktidningen Rolling Stone utsåg år 2011 Lady Gaga till Drottningen av Pop. Hon har varit en influens för många andra artister som Miley Cyrus, Nicki Minaj, Ellie Goulding, Halsey och Lorde.

Lady Gaga Lady Gaga. Bild: Wikimedia commons Lady Gaga

Lady Gaga har dessutom fått två sorters ormbunkar uppkallade efter sig – G. germanotta och G. monstraparva. Liksom ett utdött däggdjur – ett partåigt hovdjur (Gagadon minimonstrum) – och en parasiterande geting (Aleiodes gaga).

"Förbannad pojkklubb"

År 2015 fick Lady Gaga ta emot priset som Årets kvinna vid Billboards tillställning Women in Music. Hon kommenterade då hur svårt det är ännu i dagens värld att vara en kvinnlig artist.

”Det är som en förbannad pojkklubb som vi helt enkelt inte kan komma in i.”

Hon sade även att det fortfarande finns många personer inom musikindustrin som inte tror att kvinnor vet vad de gör i musiken – bara för att de är kvinnor.

Björk. Björk Bild: EPA / FELIPE TRUEBA björk

Den isländska sångerskan, låtskrivaren, artisten och musikproducenten Björk har varit inne på samma linje som Lady Gaga. Hon menar att kvinnors arbete och expertis går obemärkt förbi. Att det är osynligt allt det kvinnor gör.

Björk har även sagt att de män hon samarbetar med ofta får äran för soundet på hennes skivor. Att eftersom hon enbart sjunger på scenen, så är det många som tror att hon varken kan spela något instrument eller producera sin musik själv.

Viv Albertine. Viv Albertine. Bild: Creative Commons/Man Alive! Viv Albertine

Gitarristen Viv Albertine från det brittiska rockbandet The Slits (som mestadels bestod av tjejer) har berättat att det inte var någon som tog The Slits på allvar när de kom år 1976 – varken skivbolagstyperna, krogvaktmästarna eller ljudmixarna.

Men att den anti-etablissemang-attityd som präglade punken öppnade dörrar även för kvinnor som kände sig utanför i en mansdominerad värld.

Kim Gordon från Sonic Youth har sagt att kvinnor är anarkister på ett naturligt sätt eftersom de hela tiden rör sig inom manliga domäner.

Kim Gordon. Kim Gordon. Bild: Wikimedia commons/Bertrand Kim Gordon

Även i Skandinavien och i Finland bjöd 2000-talet på allt fler kvinnliga artister och musikgrupper.

Det var allt från norska Cocktail Slippers och danska Cowgirls till svenska First Aid Kit och inhemska PMMP. Finlandssvenska LCMDF icke att förglömma.

Det kom även fler kraftfulla och personliga kvinnliga soloartister som Ane Brun, Bertine Zetlitz, Lykke Li, Laleh, Veronica Maggio, Miss Li, Tove Lo, Chisu, Mirel Wagner, Ronya och Iiris Viljanen. För att nämna ett fåtal.

Vissa frågor kvar

Idag finns det fler kvinnor inom musiken än någonsin tidigare, men än finns vissa frågor kvar. En fråga är till exempel – när skall vi frångå termen tjejband? Inte kallar man ju till exempel Radiohead eller Muse för killband, utan enbart för rockband.

Kvinnliga rockband har funnits nästan lika länge som manliga dito, det vill säga i flera decennier. Men fortfarande påpekas det att till exempel Sahara Hotnights är ett tjejband, medan ingen säger att The Hives är ett killband. Trots att de startade ungefär samtidigt i början av 1990-talet.

Viss förändring har ändå skett. När man idag läser listor över världens bästa gitarrister inom den alternativa rocken kan man hitta Carrie Brownstein från Sleater-Kinney där och alltså inte på någon lista över de bästa kvinnliga gitarristerna.

Sleater-Kinney. Sleater-Kinney. Bild: Wikimedia commons/Charlie Llewellin Sleater-Kinney

Men musikbranschen har ändå en lång väg kvar till jämlikhet mellan könen. Det gäller inte enbart som artister, utan kanske ännu mer bakom scenen – som till exempel musikproducenter och ansvariga på skivbolagen. Och som musikjournalister.

I en branch som fortfarande är mansdominerad är det extra viktigt med kvinnliga förebilder. Den här artikelserien har försökt lyfta fram några av dem. Men det finns förstås många fler kvinnliga artister som är väl värda att bekanta sig med. Gör gärna det.


Svenska Yles serie om julmusik: Staffan var en stalledräng

$
0
0

Staffan var en stalledräng grundar sig på den medeltida Stefanslegenden, där kung Herodes är en av huvudpersonerna. I våra dagar förknippas sången med luciafirandet, men egentligen hör den ihop med annandag jul, den så kallade Stefanidagen.

Staffan var en stalledräng
Vi tackom nu så gärna
Han vattna' sina fålar fem
Allt för den ljusa stjärna

Ingen dager synes än
Stjärnorna på himmelen de blänka


Staffansvisan är en sång med gamla anor. Genremässigt hör den till den medeltida balladtraditionen, och sin nuvarande utformning har den fått för omkring tvåhundra år sedan, i början av 1800-talet. Staffansvisan förekommer i många textvarianter och sjungs till flera olika melodier.

I svensk tradition förknippas sången numera med luciadagen och lussetåget, men egentligen hör den ihop med annandag jul, också kallad Stefanidagen (Tapaninpäivä på finska).

Dog för sin tro

Stefanidagen firas till minnet av den första kristna martyren, den helige Stefan, eller Stéfanos, som stenades till döds i Jerusalem år 35 efter Kristus. Händelsen finns beskriven i Apostlagärningarna.

I den folkliga legenden har man flyttat Stefan tillbaka till tiden för Jesu födelse och gjort honom till stallknekt hos kung Herodes. Stefanslegenden berättar om hur Stefan fick se Betlehemsstjärnan och skyndade sig att berätta för kung Herodes att en ny konung var född.

Herodes svarade att det var lika otroligt som att den stekta tuppen på hans middagsbord skulle resa sig upp och gala. Men i det samma gjorde tuppen just det. Herodes blev då så ursinnig att han lät stena stalledrängen till döds.

Stefanslegenden, altarfront från 1100-talet, Broddetorps kyrka i Västergötland. Stefanslegenden, altarfront från 1100-talet, Broddetorps kyrka i Västergötland. Bild: Historiska museet i Stockholm altartavlor,Sankt Stefan,Staffan stalledräng

Folkliga julseder

Stefanslegenden har inget historiskt samband med den verklige Stéfanos, som dog 35 år senare, och inte heller med kung Herodes.

I dag lever den medeltida legenden vidare just i Staffansvisan, som har bevarats i Norden och i England. I de flesta nordiska textvarianter är kung Herodes sedan länge försvunnen. Kvar finns ett häst- och mattema som har sitt ursprung i olika folkliga julseder.

Hästkapplöpning i vinternatten

En av dem är den så kallade Staffansritten, som brukade äga rum mellan jul och nyår. Ogifta bondsöner och drängar red då i kapp tidigt i morgonottan till ett förhandsbestämt mål. På hemväg från ritten gjorde man avstickare till alla gårdar för att på hästryggen låta sig bjudas på mat och supar.

Efter hand började ynglingarna klä ut sig på olika sätt och bära med sig en stjärna eller en lykta på en lång stång. Man sjöng också sånger, bland annat olika varianter av Staffansvisan. Det var så stjärngossetraditionen fick sin början.

Stjärngossar, julkort av Jenny Nyström. Stjärngossar, julkort av Jenny Nyström Bild: Public Domain Jenny Nyström,stjärngossar

Superi och busliv

Men ibland urartade Staffansritten i fylleri och skadegörelse, och på sina håll blev ordningsproblemen så stora att upptågen måste förbjudas. Forna tiders stjärngossar var alltså inga rara småpojkar i strutmössor utan byns värstingar som levde rövare.

Senare kom luciafirandet in i bilden, och då flyttade stjärngossetraditionen över till luciadagen. Där har den levt vidare under betydligt beskedligare former.

Du kan höra flera olika versioner av Staffansvisan i Vega Kväll torsdagen den 22.12. Sändningen börjar kl. 17.30.

Musiktest: Vad vet du om julmusik?

$
0
0

Här är den – Yle Vegas juliga pop/rockfrågesport!

Testa dina julmusikkunskaper och briljera för dig själv eller tävla med kompisen och se vem som får flest poäng! Varför inte ha en liten tävling på jobbet under pepparkaksrasten eller över en liten fredagsglögg efter jobbet på puben runt hörnet?

Varje fredag kommer 10 nya frågor av varierande svårighetsgrad här på svenska.yle.fi. Ämnesområdena rör sig inom de musikstilar som kan kallas något slags pop och rock, men kan även gälla soul, funk, blues, punk, heavy och så vidare.

Vid rätt svar markeras ditt svar genast med grönt. Ett felaktigt svar blir rött och då markeras det rätta svaret med fet stil.

Rockpoliserna:

Vill du snacka allmänt eller specifikt om musik med likasinnade individer? Kolla in vår Facebook-grupp Rockpoliserna (klicka här)! Vi vill höra folkets röst! Du kan tipsa om musiknyheter, gigs, ny eller gammal musik. Bra eller dålig, ingen skillnad så länge det är kul att käbbla om saken! De aktivaste debattörerna kan till och med få en egen Rockpolis-badge!

Rock'n'roll! God Jul! Lycka till!

1. Vilken är världens mest sålda julsingel någonsin?

2. Vilken jullåt börjar med orden: “So this is Christmas / And what have you done / Another year over / And a new one just begun”?

3. “Vår julskinka har rymt” är en populär svensk jullåt från år 1988. Vilka var det som sjöng den?

4. År 1977 kom singeln och sedermera julklassikern ”Peace on Earth/Little Drummer Boy”. Det var en duett mellan David Bowie och en då ännu levande legend – vem då?

5. Vilken var den första jullåten som spelades i rymden? Året var 1965.

6. Band Aid gav år 1984 ut välgörenhetssingeln “Do They Know It's Christmas?” för att hjälpa de svältande i vilket land?

7. Vilken sång har både Harry Belafonte och Boney M. haft listettor över julen med?

8. Vilken av följande artister är INTE född på julafton?

9. “Juligen” är en litet alternativ julsång i hiphopstil. Den kom år 1991 och trots att den är något av en parodi på julfirande har den blivit en årligen återkommande mycket populär jullåt. Men vem gav ut den?

10. Hur många julskivor gav Elvis Presley ut?

Svenska Yles serie om julmusik: Sylvias julvisa

$
0
0

Sången heter egentligen Sylvias hälsning från Sicilien. Vem är då Sylvia? Jo en liten fågel, troligtvis en svarthätta (Sylvia atricapilla), som övervintrar på Sicilien men längtar hem till Finland då det är jul.

Zacharias Topelius låter alltså en sångfågel (Sylvia på latin) tolka känslorna. I den andra versen beskrivs Sicilien som de eviga vårarnas land där druvorna gror, cypresserna doftar och den flammande vulkanen Etna gnistrar.
Men genast i början av sången frågar dikten Och nu är det jul i min älskade Nord, är det jul i vart hjärta också?.

Småfågeljakt

En rad som får en att haja till är Där borta i taket, där hänger han än, den bur, som har fångat min trognaste vän. Vad är det för en bur? Vem är han som hänger i taket?
Det som Topelius beskriver är den italienska småfågeljakten och den fångna fågeln drömmer om friheten. Textraderna har under olika tider också tolkats som en symbol för Finland under det ryska väldet.

Vännerna Topelius och Collan

Zacharias Topelius dikt är daterad julaftonen 1853. Topelius goda vän, tonsättaren, bibliotekarien och läraren Karl Collan, tonsatte den mer eller mindre omedelbart. Sylvias julvisa har med åren blivit Karl Collans mest kända komposition. Dikten gavs ut i Ljungblommor 3 (1854) och som sång i Sånger och visor, häfte 4 (1855).

Älskad julsång

Var finnes ett land som mitt fädernesland? frågas det i sista versen. För dig vill jag sjunga om kärlek och vår, så länge din Sylvias hjärta slår.
Det är kombinationen av hemlängtan och saknad blandat med julminnen som har gjort den här julsången så älskad.
... och ljusen de brinna på rågade bord och barnen i väntan stå .

I en omröstning som Rundradion gjorde på 1960-talet blev sången vald till den vackraste julsången. Den avgick med segern också i en omröstning år 2002.


Och nu är det jul i min älskade Nord,
är det jul i vart hjärta också?
Och ljusen de brinna på rågade bord,
och barnen i väntan stå.
Där borta i taket, där hänger han än,
den bur, som har fångat min trognaste vän,
och sången har tystnat i fängelseborg,
o, vem har ett hjärta för sångarens sorg?

Jag bor i de eviga vårarnas land,
där de glödande druvorna gro.
Cypresserna dofta vid havets strand,
där har jag mitt ensliga bo.
Det flammande Etna, det gnistrar så skönt,
och luften är vårlig och gräset är grönt,
orangernas ånga ur skogarna går,
och ljuv mandolinen som kärlek slår.

Och stråla, du klaraste stjärna i skyn,
blicka ned på min älskade Nord!
Och när du går bort under himmelens bryn,
välsigna min fädernejord!
I blommande vårar på gyllene strand,
var finnes ett land som mitt fädernesland?
För dig vill jag sjunga om kärlek och vår,
så länge din Sylvias hjärta slår.

Svenska Yles serie om julmusik: O helga natt

$
0
0

En trasig kyrkorgel spelade en viktig roll då den franskspråkiga förlagan till O helga natt kom till på 1840-talet. Trettio år tidigare hade Stilla natt uppstått under liknande omständigheter.

På svenska känner vi sången som O helga Natt, men den kommer ursprungligen från Frankrike, där den är känd under namnen Cantique de Noël och Minuit, crétiens. På engelska är titeln O Holy night.

Orgelbesvär

Cantique de Noël komponerades 1847 av fransmannen Adolphe Adam, och precis som Franz Grubers Stilla natt trettio år tidigare hade den att göra med en trasig kyrkorgel.

Stilla natt kom enligt legenden till för att orgeln i Oberndorf hade gått sönder. Cantique de Noël skapades för att kyrkorgeln i den lilla sydfranska staden Roquemaure nyss hade blivit reparerad.

Orgeln i Collégiale-Saint-Jean-Baptiste i Roquemaure, Frankrike. Orgeln i Collégiale-Saint-Jean-Baptiste i Roquemaure, Frankrike. Bild: Wikimedia Commons / Marianne Casamance kyrka,Orgel,Roquemaure

Skrevs av vinhandlare

Församlingens präst tyckte att händelsen behövde firas och bad vinhandlaren och poeten Placide Cappeau skriva en juldikt. Cappeau var inte själv religiös, men gick med på förslaget och skrev den vackra dikten Minuit, chrétiens, på svenska ungefär "Midnatt, kristna".

Dikten kom till 1843, och tonsattes något senare av den parisiska kompositören Adolphe Adam under titeln Cantique de Noël ("julsång"). Den uruppfördes på julaftonen 1847 i Roquemaure av operasångerskan Emily Laurey.

Populär på svenska

Svensk text fick sången först 1889, då den trycktes i en anonym översättning, som senare kompletterades av Augustin Kock. O Helga Natt heter sången på svenska, mest känd i Jussi Björlings tolkning men inspelad också av många andra.

Den svenska texten baserar sig delvis på det franska originalet av Placide Cappeau, men också på den engelskspråkiga översättningen, O Holy Night. Den kom till 1855 och har den amerikanska prästen och musikjournalisten John Sullivan Dwight som upphovsman.

Tidig "radiohit"

O helga Natt / Cantique de Noël / O Holy Night har en plats också i radiohistorien. Sången var nämligen med i den allra första offentliga radiosändningen, som ägde rum i Brant Rock i Massachusetts på julaftonen 1906.

Reginald Fessendens radiolaboratorium i Brant Rock, Massachusetts. Reginald Fessendens radiolaboratorium i Brant Rock, Massachusetts. Tidigt 1900-tal. Bild: North Carolina State Archives Laboratorium,radio,radiostationer,radiosändare,Reginald Fessenden

Mannen bakom det hela var den kanadensiskfödda uppfinnaren och vetenskapsmannen Reginald Fessenden. Fessenden hade börjat sin bana som assistent åt Thomas Edison, men gjorde därefter universitetskarriär som lärare och vetenskapsman. Elektrotekniken var Fessendens främsta område, och han räknas som en av pionjärerna inom radiotekniken.

Reginald Fessenden ledde själv den första radioutsändningen. Som inledning spelade han en grammofonskiva med Händels Largo. Därefter spelade han själv O Holy Night på violin och sjöng den sista versen.

Därmed är O helga natt eller Cantique de Noël det andra musikstycke som någonsin spelats i radion och det första som uppförts "live".


På julaftonen, den 24.12, kan du höra O helga natt på fyra språk i Vega Lördag. Sändningen börjar kl. 9.00.

Status Quo-gitarristen Rick Parfitt är död

$
0
0

Britten Rick Parfitt dog på ett sjukhus i Spanien. Han blev 68 år gammal.

Enligt BBC ska Parfitt ha dött av en allvarlig infektion som han fått som en följd av en axelskada.

Han hade sedan tidigare svåra hälsoproblem. Han har lidit av strupcancer och flera hjärtattacker.

Tidigare i år meddelade Parfitt att han inte är med på Status Quos nästa turné, men han hade ändå inte gett upp sin musikerkarriär. Parfitt planerade en solokarriär som skulle lanseras år 2017.

Parfitt spelade gitarr och var en av sångarna i Status Quo. Han skrev också en del av bandets låtar, till exempel Whatever You Want, som är en av Status Quos största hitlåtar. Parfitt skrev låten tillsammans med Andy Brown.

En av förgrundsfigurerna i bandet

År 1965 blev Parfitt bekant med Francis Rossi, den andra gitarristen och huvudsakliga sångaren i Status Quo. Där började en vänskap och ett musiksamarbete som varade ungefär ett halvt sekel.

Radarparet Parfitt och Rossi. Rick Parfitt och Francis Rossi från Status Quo. Bild: ullstein bild - JazzArchivHamburg/ All Over Press Francis Rossi,Rick Parfitt,Status Quo

Efter många namnbyten tog bandet namnet Status Quo år 1967, då fanns både Rossi och Parfitt i bandet.

Under de senaste nästan 50 åren har bandmedlemmar kommit och gått, men Rossi och Parfitt är de enda två som alltid har hängt med - ända tills i höst. När bandet skulle dra ut på turné igen tvingades Parfitt tacka nej med hänvisning till hälsoproblem.

Lintotten Parfitt

Status Quos musikstil har ändrat med åren. Det började med psykedelisk rock, men det är boogierocken som skänkte bandet dess framgångar.

Under livespelningarna fick man ofta se Parfitt svänga med det långa blonda håret i takt med musiken. Det var inte ovanligt att Parfitt och Rossi svängde med gitarrerna i ett samspel som de hade övat på sedan sent 60-tal.

Rick Parfitt sörjs av en fru, fyra barn, bandmedlemmar och en lång rad Status Quo-fans.

"Jag kan inte beskriva ledsamheten jag känner just nu. För många var han en rockstjärna, för mig var han helt enkelt "Pappa", och jag älskade honom djupt. Vila i frid, Pappa Parf", skriver Parfitts son, Rick Parfitt Jr., på Twitter.

Groupies och svineri! Rockpoliserna minns Guns n' Roses Finlandsbesök 1991

$
0
0

Vi efterlyste minnen från Guns n’ Roses legendariska första Finlandsbesök 1991 och här har vi några axplock från vår facebook-grupp "Rockpoliserna" av fans som följde med när rock n’ roll-cirkusen kom till stan.

Guns n’ Roses spottade inte precis i glaset på den tiden och således var de rejält packade redan när de anlände till Helsingfors med flyg. Dagen innan deras första gig i ishallen spelade Black Crows på Tavastia-klubben och några medlemmar av Gn’R släpade sig till Tavastia. Eller släpades, om vi skall tro vittnesmålen rätt. Men allt var inte bara rajraj, minns Catta Oras.

- Jag har en så hurja spännande story att jag såg (trummisen) Matt Sorum med livvakter på Stocka, han kollade med stort intresse på Kalevala korus utbud…

Ishallens plan var på den tiden indelad i tre sektioner. “R1” var längst fram och själv stod jag i “R3” som var längst bak. Utanför på gatan köpte jag en olaglig pirat T-skjorta och någon från bandets entourage frågade var jag fått den ifrån och konstaterade att den är dålig kvalitet. De officiella T-skjortorna inne i hallen var bättre. Nå, jag har fortfarande kvar skjortan / Lasse

Olavi Kajantie hade inte heller en bra plats:
- Hade biljetter högst upp på piphyllan. Var "kova jätkä" och drog rööki. Vill minnas att Skid Row var lämppäre.

Axl ville träffa Jonna backstage

Jonna Salminen hade fått den bästa biljetten till konserten och hon var till och med backstage med bandet.
- Jag var båda kvällarna i R1 + backstage. Tror jag har dom kvar nånstans. Kommer ihåg att Duff spydde ena kvällen under konserten ner från scenen.

- På backstagen kom Axl in i cafét i badrock med sin bodyguard. Han stod i ett hörn och spanade runt i rummet och pekade till slut på 16 årige MIG! Livvakten kom fram till mig och sade att Axl vill träffa mig. Jag svarade att jag kommer om jag får ta en kompis med, men det gick ju inte. Om eller vem han valde efter det kommer jag inte ihåg. Skid Row hade efterfest, mest för brudar... Jag träffade nog också Slash ena kvällen, men var i det skedet så full att jag inte kommer ihåg detaljer... och det är ju nog ganska länge sen...

Björn Österman såg båda gigen och hade fått tag på ett backtagepass.
- Jag har någonsorts backstage-pass också som bevis i barndomshemmet. Backstage slapp man ju slutligen inte, för dom tog in bara brudar dit.

Matt Sorums trumpinne

Ron Grönlund fick med sig en klenod från giget.
- Jag var i första raden i första konserten då 13.8.1991. Som minne från den konserten fick jag Matt Sorums trumpinne då han kastade den till publiken. Det var ett av de största stunderna i min ungdom eftersom jag själv spelade trummor på den tiden! Jag var 17 år då. Guns N' Roses har alltid varit mitt favoritband helt överlägset och jag har sett dem varje gång de varit i Finland. Och ska förstås se dem i Tavastehus också!

Matt Sorum idag och hans gamla trumpinne som Ron fick Matt Sorums trummpinne från 1991 Bild: Ron Grönlund Guns N' Roses,Matt Sorum,trummor

Anne fick raka förslag av bandet

Anne Hietanen var också backstage och skryter än i denna dag om det i Borgå.
- Jag hamnade backstage och det var oerhört spännande, dock sörjde jag svårt att mina manliga bekanta inte fått komma med och jag upplevde detta som gravt sexistiskt. Alla i gruppen, utom Axl som var sur, kom med ganska raka förslag som smickrade mig djupt men som jag glatt avböjde med att informera om att jag fortfarande är oskuld. Detta väckte djupa diskussioner i den lilla musikgruppen. Jag hade älskat bandet väldigt mycket ända sedan jag fick tag på min första c-kasett, men vid detta skede hade mitt intresse lite mattats av, ändå var jag sjukligt stolt och trodde jag var väldigt hot efter denna händelse som jag skröt om varje dag i Runebergsparken i Borgå. Faktum är att jag fortfarande patrullerar där ibland med min historia.

Duff, Axl och Slash 1991 Duff, Axl och Slash 1991 Bild: Rex features Guns N' Roses

Duff McKagan bars in på Tavastia och Slash slocknade

Björn Elfström har andrahandsinformation om vad som hände på Tavastia.
- Hörde senare av en kompis som var på plats att Slash hade observerats avslocknad i Tavastias trappa till övre våningen dagen före den egna keikkan. Kompisen hade gått nedför trapporna, där bredvid garderoben, typ snubblat på nån som låg där, sen insett att det håret kan ingen annan än Slash ha.

Peter Ahlskog minns Tavastia-kvällen bättre än gigen.
- Var på båda konserterna och dessutom på Tavastia kvällen innan. Litet stolt. Måste medge att jag minns betydligt mera av Tavastia-keikkan än av Gn'R keikkorna - nykter på alla tre dock. Var grym Gn'R fan o hade hört rykte om dom sku gästa The Black Crows på scenen. Det gjorde dom inte. Stod i god tid med typ 30 personer utanför Tavastia som var slutsålt. Då kom en kille dit och frågade halvhögt "I have a spare ticket. Would someone like to get in?" - verkade som om jag var den enda som fattade engelska...så in for jag med honom och det visade sig att han var från Kerrang och hans jobb gick ut på att följa Gn'R över hela världen.
- Enivei - fick se Duff bäras in av 2 livvakter, fötterna släpande och helt borta. Två till skuffade bort folk framför och en sopade vägen efter dem. Gn'R med följe hade bokat övre våningen/balkongen, så man såg bara nå skymt av dem emellanåt och så förstås flög det en del dricka ner… Those where the days!

Här spelade Gn'R i Nordenskiöldsgatans ishall i H:fors Pil på ishallen 1991 Bild: Helena von Alfthan/Lasse Grönroos Helsingfors ishall

Axl Rose blev ju sur under det första giget och stormade av scenen för 20 minuter. Den andra kvällen höll han sig dock i styr minns Andy J. Prinkkilä.
- Var på andra kvällens keikka, biljetten finns nog kvar i nån låda. Inga vilda anekdoter, vi hade ju hört om Axls försvinnande mitt i setet kvällen innan och förväntade oss ngt liknande och var nästan besvikna då W.A.R inte fick utbrott…

Jyrki Häyrinen såg Axls utbrott första kvällen och han gissar att bandet använde en sekvenser med bakgrundsmattor som gjorde att bandet inte kunde avsluta en påbörjad låt i mitten utan därför var tvungna att spela hela Welcome to the jungle instrumentalt till slut.

Tom trodde Gn’R sjöng om Petalax City...

Till sist Tom Videgårds anekdot som inte har något med Helsingforsbesöken att göra, men desto mer om Petalax...
- Minns när Appetite for destruction kom ut. Vi gick i lågstadiet då. Möjligen 6:e klassen Jag va i alla fall övertygad om att Guns var ett lokalt band som sjöng. “Take me down to Petalax City”. Tyckte i alla fall dom var så jävla grymma. Vi var väl litet lokalpatriotiska på den tiden och trodde världen kretsade runt Petalax,

Tack Tom för den fantastiska anekdoten. Vad kan man tillägga det där?

Den första juli spelar återförenade Guns n’ Roses med Duff, Slash och Axl samt keyboardisten Dizzy Reed från den gamla goda tiden i Tavastehus. Om du har fler minnen kan du gå in i vår facebook-grupp “Rockpoliserna” och snacka Guns n’ fuckin’ Roses där.

Pojkdrömmen som (nästan) gick i uppfyllelse

$
0
0

Det är som en pojkboksdröm, den där romantiska bilden av rockturnélivet. Några iskalla vinterdygn för 25 år sedan åker Tomas Jansson på en rockturné tillsammans med åländska/åboländska Good Evening Manchester, som har bestämt sig för att det är ”nu eller aldrig”.

Turnébuss som den optimala flyktmöjligheten. Livet nerpackat i en ryggsäck. Bussmotorns pressade vrål som överröstar alla vardagsproblem. Ständigt nya miljöer nära en kärlek som aldrig sviker – rockmusiken.

Någon plockar på en mandolin medan vi andra spelar kort omgivna av slitna skämt. Fascinerat tråkiga landsvägar, enformig mat, hälsovådligt roudande, och så de korta intensiva urladdningarna på scenen som följs av sömnlösa nätter när ingen lyckas varva ner. Och så allt på nytt igen. Landsvägar. Kortspel. Roudande. Halvtomma rockpubar men också storpublik som älskar gruppen.

Ja, jag hörde till dem som drömde om det. Men jag hann aldrig med mera än några tio spelningar i tre olika rockband, och aldrig med någon riktig turné.

Alltså. 25 år tillbaka i tiden. En smällkall vinterdag ska jag genskjuta GEM i Lahtis för att ens som journalist få uppleva turnélivet. Jag har packat ner pyjamas och tandborste och anteckningsblock och några kulspetspennor, och så förstås den där svintunga nagra-bandspelaren som måste ha vägt närmare tio kilo bara den, plus ett tiotal rullband á 20 minuter.

Nagra-bandspelaren. Ett pålitligt men tungt arbetsredskap. Nagra-bandspelare. Bild: YLE/Tomas Jansson Nagra

Kanske några korta faktadetaljer?

Good Evening Manchester, familjärt GEM, som när jag reser runt med dem består av ålänningarna Patrik Dahlblom, Niklas Dahlblom och Peter Hägerstrand, plus åbolänningen Hanski Ramström och den irländska åbobaserade vokalisten Ciaran O´Reilly. Grundat 1985. Musik som inledningsvis kunde liknas vid en soulkryddad larmig amerikansk gitarrock, senare mer och mer som melodisk pop. Första radiohit Go to War (rockvideo med urGEM, utan Ciaran och Peter men med Anders Korpi på gitarr), skivkontrakt med stora CBS och EMI vilket var en förutsättning för genombrott i en värld före Youtube och Spotify, ännu en radiohit med Take it Like a Man (1991).

Snackisen Finlandssvensk rock är redan glömd och begraven, det där som många pratade om på 1980-talet. Det var Kulturfondenstödda satsningar på samlingsskivor utgivna av Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU), det var Svenskfinlands första superrockgrupp Ragnar Hare, det var Viktor Hurmio, också GEM körde till en början med texter på svenska. Det var sååå en annan tid. Peter Emas från Ragnar Hare störde sig över att gruppens skivor placerades mellan Folkdans och Jeppo spelmanslag i skivbutikerna bara för att de sjöng på svenska. Och Patrik Dahlblom drömde om att smyga in i samma butiker för att flytta på GEMs skivor från avdelningen Svenskrock till avdelningen Pop.

Men nu är det Lahtis, vintern 1991.

Dag ett

Vi tar in på stans billigaste vandrarhem där jag delar ett asketiskt rum med Peter Hägerstrand. På väg till Club 16 pulsar vi genom snödrivor i isande kall motvind, bakgården som all apparatur måste bäras över är glashal, konsertrummet fylls en tidig kväll av humppamusik och glatt dansande pensionärer, vi serveras billig skräpmat och visas vidare till världens kargaste Backstage: en 2x4 meter liten håla ett tiotal meter ut på gården. En soffa, ett batteri, en ytterdörr.

Det blir vårt hem medan vi väntar på showtime, urtråkiga timmar som desperat fylls med stämmande av instrument och soundcheck och videospel och mer stämmande. Mina anteckningar påstår att mesta låtskrivaren Patrik Dahlblom stämmer sina gitarrer ”i timmar”, blandat med svordomar över försvunna gitarrboxar.

Det är ett riktigt underdogliv. Dålig mat, billiga rum, opålitliga bussar, trängsel backstage, och omöjligt att veta hur tomt det kommer att vara i salen när man äntligen stiger upp på scenen.

Patrik Dahlblom omkring 1990. Porträtt av Patrik Dahlblom. Bild: Tomas Jansson patrik dahlblom

- Det är ju inte många som vet vem vi är, konstaterar Patrik. Vi har några låtar som har spelats flitigt i radion, men inte ens hiten Take it like a man kopplar folk ihop med oss. Nästan överallt är det så att, när vi spelar den så inser publiken plötsligt att, just det, det är deras låt!

Ändå är det en dröm som går i uppfyllelse, och någonstans lever den där envisa tron på att GEM en dag ska slå igenom, sådär tillräckligt mycket, så att låtarna regelbundet spelas i radion och så det skulle vara litet drägligare förhållanden när man åker på turné.

- Fast nu är det ändå inte som då vi hade en gammal VW-buss som rasa ihop gång på gång. När värmen sluta fungera blev det så kallt att det bildades isbitar i colaflaskorna. Och våra näshår blev svarta av avgaser som leddes in till oss i bilen efter en amatörreparation som i och för sig fick bilen att rulla vidare.

Vinterlandskap, turnébuss med chaufför (andra fr.h) och fyra femtedelar av bandet: Från vänster Niklas D, Hanski R, Ciaran O och Peter H. Bandet och turnébussen. Bild: Patrik Dahlblom. good evening manchester

När vi sitter och väntar på att spelningen i Lahtis ska börja fördriver jag tiden med att i tur och ordning prata med alla fem, och den stora frågan är förstås: Vad är det som får dem alla att åka land och rike runt för att allt för ofta spela för en handfull åskådare.

- Det är ju det här man alltid velat göra, förklarar Peter. Ända sen man börja spela gitarr har det varit så, att man velat åka på turné.

- Visst låter det konstigt men det tycks vara så att det är det här vi alla har drömt om, att åka ut och spela med ett rockband, säger Hanski. Så jag ångrar inte att jag sa upp mej från ett bibliotekariejobb i Mariehamn. Fast, få se hur länge man kan hålla på, just nu har jag åtta mark på banken.

- Då man står bakom disken och blandar drinkar ett veckoslut, då är det bara för att man vet att man snart åker ut för att spela igen som man orkar, säger Niklas. Och storabror Patrik kompar med ett ”jag vet att jag inte gör nån karriär av det här, men jag kan ändå inte släppa det”.

Ja, jag förstår det, den där längtan efter turnébussen, och efter scenen där man kan svetta ut känslor mer omedelbart än någonsin i det som kallas vardag. Jag förstår det hur bra som helst, till och med fast det bara är jag plus 30 betalande åskådare i publiken då GEM stiger upp på scenen i Lahtis. I Tavastehus är det inte mera än 20.

Det blir inte mycket pengar när man spelar för procent av biljettintäkterna, och Patrik medger att man går på minus. ”Men vi investerar för framtiden nu”, förklarar han. Med hjälp av en stor turné skall man hitta en bred publik, då får det vara hur förlustbringande som helst.

- Fast ibland känns det som att det inte går, säger Niklas. Jag blev riktigt bedrövad en dag när jag insåg allt vad jag tvingats sälja för att kunna hålla på med det här. Trummaskinen, skrivmaskinen, mitt nintendo gameboy, och snart far bilen, allt på mindre än två månader.

Efter spelningen tjafsas det om vad som gjordes fel och skämtas om allt som gick bra, innan det blir dags för att bära all utrustning tillbaka till bussen över den fortfarande glashala bakgården. Några stop öl. Tillbaka till vandrarhemmet.

- Det är alltid så här, suckar min rumskamrat Peter då han inser att det kommer att bli svårt att somna.

- I morse steg jag upp klockan sju på morgonen, men det är nu man börjar komma igång. Nätter då vi alla sover i samma rum hör man hur alla bara ligger och vrider sej i sängen. Ingen säger nånting, men man vet att ingen kan sova.

Dag två

Jag börjar dagen med att koppla igång min Nagrabandspelare och be Peter dra bort gardinerna från fönstret samtidigt som han säger något odödligt om vad en ny dag kan hämta med sig, för min mikrofon.

Det blir minst tre tagningar innan jag inser att det är för tidigt på morgonen för bevingade ord. Istället satsar vi på morgonmål innan vi alla återvänder till bussen som kör iväg till nästa ort.

Det är väl det som gör turnélivet så efterlängtansvärt. Vad som än händer hämtar nästa dag med sig en ny stad och en ny spelning.

- Ökenspelningarna är priset man får betala för ett liv där man ibland kan känna sej fri, säger Patrik. Och den friheten kan vara något så enkelt som att sätta sej i bussen efter en dålig spelkväll och veta att man är på väg till en ny stad med en ny scen där alla bitar kan landa på rätt plats.

- Och ibland blir det också så.

Skivkonvolut. Skivkonvolut. Bild: YLE/Tomas Jansson good evening manchester

På väg till ännu en chans sitter vi i bussen där Team Åland fuskar skamlöst i kortlandskampen mot Team Åboland. Lyckligtvis är resan kort den här dagen. Det är bara 50 kilometer till Järvenpää/Träskända, där Niklas inte kan låta bli att skratta till när han ser skylten utanför rockbaren.

”Today Good Evening Manchester. Free”.

- Tur att det ikväll inte är ett gig då vi spelar för procent av biljettintäkterna.

Med gratis inträde drar GEM en klart större publik till Träskända än till Lahtis, men det är uppenbart att det inte är många som på riktigt vet vem de har kommit för att lyssna på. När bandet kommer till hiten Take it lika a man som alla har hört, då är det igen som en ahaa-upplevelse för de flesta.

Och så är den över för ännu en kväll, rockdrömmen. Återstår roudandet av utrustning som efter spelningen känns ännu tyngre än före. Det är bara jag och bandets ansikte utåt, vokalisten Ciaran O’Reilly, som slipper bära, och jag tjuvlyssnar då ett par unga tjejer kommer fram till honom och frågar hur GEM har hittat till en sådan håla som Järvenpää. ”Cause I knew you should be here”, skrattar Ciaran. ”Oh, really?”. ”No, O’Reilly”.

- Ciarans vitsar, suckar Patrik. Inte ens vi i bandet förstår dem, fast vi hör dem varje kväll.

Dag tre

Nej, den här turnén liknar inte den där romantiska bilden av rockturnédrömmen. Jag har fortfarande inte upplevt någon svettig trängsel framför scenen, ingen intensiv feststämning, inte under spelningen och inte heller efter.

Men då allt fungerar, då är man beredd att förlåta allt. Och på hemmaplan fungerar allt.

Då vi under min sista turnédag kurvar in framför tryggt bekanta Kåren i Åbo är det lätt att glömma alla tunga minuter. Här drar GEM storpublik. Det är allsång i Beautiful Summer, fans som klättrar upp på scenen, dans och lycka, långa applåder som kräver extranummer. Och en spelning som äntligen ger plus i kassan.

Patrik Dahlblom på Kåren, omkring 1991. Patrik Dahlblom på scen. Bild: Tomas Jansson patrik dahlblom

Ett drygt år senare hälsar jag på i studion när bandet spelar in det som blir deras sista skiva. Det är ännu en gång ”nu eller aldrig”, det finns planer på spelningar i Sverige som - liksom i fotbollsvärlden - kunde vara en genväg till genombrottet.

Ytterligare ett år senare ger GEM upp, och det är bara Peter Hägerstrand som på allvar fortsätter spela, grundar ett nytt band, möter nya besvikelser men vägrar ge upp. Och inte för länge sedan kom beskedet att hans filmmusik (Lola uppochner) har lett till ett skivkontrakt med det fransk-amerikanska bolaget Milan Music.

Platinaskiva, ett dussin år senare

GEMs bandledare Patrik Dahlblom har jag däremot inte hört någonting om, men när jag idag kontaktar honom för att höra ”vad som hände sedan” kan han berätta om en platinaskiva som han fick för snart tio år sedan. Det var för all del inte tack vare hans musik, det var svenska Moneybrothers coverskiva som han bidrog med ett halvt dussin översättningar till.

Men något nytt band har det inte blivit.

- För fem sex år sedan gav jag ett nyårslöfte om att skriva tolv nya låtar på svenska för eget bruk, men inte en enda låt blev färdig fast jag köpte en massa elgitarrer och börja spela igen. Jag snacka med brorsan om att bilda ett band, men det blev uppskjutet på obestämd tid när jag bilda familj.

Det han idag istället kallar för sin musikaliska trädgård, är en skivbörs som han öppnade i Mariehamn 1998 tillsammans med en vän.

- Den finns fortfarande kvar, berättar han. Fast vi har aldrig lyft någon lön från det stället.

Litet som rockdrömmen med Good Evening Manchester då, alltså. Fast, utan turnélivet.

Kolla också in intervjuer med Good Evening Manchester från YLEs arkiv, bland annat en där Hellen Willberg intervjuar Ciaran O'Reilly på engelska.

Eller se GEM live i Ekenäs:


Abbas flygel väntar på ny ägare i en källare

$
0
0

Precis som The Beatles gjorde Abbey Road studion känd för hela världen så vallfärdar turister nu till Metronome-studion i Stockholm. Allt sedan 1959 har den före detta biografen producerat både svenska och internationella hitlåtar som spelas än idag.

Siw Malmqvist, Cornelis Vreeswijk, Pugh Rogefeldt och sedan kom naturligtvis Abba som spelade in de flesta av sina största hitlåtar just i den studion. Det blev aldrig riktigt detsamma då de flyttade till sin egen Polarstudio som blev färdig 1978.

Från jazz till schlager

Allt började egentligen med skivbolaget Metronome som grundades 1949 av den legendariska musikmogulen Anders Burman. Han hade näsa för både artister och låtar och utan honom skulle den svenska musikvärlden ha varit mycket fattigare.

Egentligen dyrkade han amerikansk jazz men då han 30 år senare sålde bolaget hade han producerat musik i alla tänkbara genrer.

Burman var också skicklig på att etablera ett bra förhållande mellan artist och skivbolag. Han gjorde det lättare för artisterna att fritt skapa musik och samtidigt lättare för publiken att hitta den.

Bakom den här anspråkslösa fasaden har man skapat låtar som sålt i miljoner exemplar. Ingången till Atlantis studion i Stockholm Bild: Yle/Kjell Ekholm Atlantis Studio,metronome studio

Abbas hemstudio

Både Björn Ulvaeus och Benny Andersson började i början av 70-talet att producera musik med andra artister och eftersom deras skivbolag Polar saknade en egen studio så hyrde de ofta in sig i Metronome-studion.

De jobbade också ofta med teknikern Michael B. Tretow, som hade kommit till studion 1968. Då Abba fick luft under vingarna efter ESC-segern 1974 i Brighton förvandlades gruppen till en hitfabrik. Tretow blev deras hovtekniker och all musik gick via det unika NEVE-mixerbordet på Metronome.

Faktum är att Abba nog spelade in en del också i Bruno Glenmarks Glen-studio. Tretow hade lämnat Metronome och fick anställning hos Glenmark och tog med sig Abba till den studion.

Men ganska snabbt blev det klart att Benny Andersson var missnöjd med mixerbordet så trots att Tretow lämnat Metronome så var man snabbt tillbaka där för att både spela in och mixa låtarna.

Metronome blir Atlantis

Men det var inte alltid som Tretow jobbade som tekniker för Abba. Också Janne Hansson hoppade in ibland och spelade in en del pålägg som det gjorde på låtarna.

Hansson hade kommit till Metronome 1974 och ett av hans första stora jobb blev Pugh Rogefeldts album Bolla och rulla, Han hade börjat spela in lokala band med en 2-spårs Tandberg-bandspelare och kom också in på radiolinjen på Dramatiska institutet.

År 1983 köpte Warner skivbolaget Metronome och de ville också ha studion med i köpet. Men Anders Burman var rädd för att hans livsverk skulle ha förvandlats till något helt annat och i stället erbjöd han Janne Hansson att köpa den.

- Det kom nog både som en chock och en dröm för mig, säger Hansson som tillsammans med sin fru Lalla köpte den.

Men han har bevarat studion i sitt ursprungsskick och det gamla mixerbordet finns också kvar men det finns också en möjlighet att använda dagens digitala utrustning. I samband med köpet bytte studion namn till Atlantis.

Det är inte enbart studion som är i ursprungligt skick. Där finns en massa rariteter i form av tekniska prylar och instrument.

Fotogalleri under glasskivan på kaffebordet. Björn, Benny och teknikern Michael Tretow samt Meryl Streep. Bilder på kaffebordet i Atlantis studion. Bland andra Björn och Benny. Bild: Yle/Kjell Ekholm Atlantis Studio

En halv miljon pund för flygeln

Men ett instrument saknas i studion. Den svenska Bolin-flygeln som Benny Andersson spelade introt till bland andra Mamma Mia, Waterloo och Dancing queen på finns nu väl inpackad i en källare i London.

Ingen använde flygeln för de flesta ville spela på den Steinway som finns i studion så vi ville bara höra vad den kunde vara värd, berättar Hansson.

På Sotheby's i London blev man genast eld och lågor och man ville absolut ha den till auktionen i september 2015.

Utgångspriset blev 500 000 pund och det fanns ett bud som var 480 000 men på auktionskammaren ville man inte sälja under utgångspriset. Flygeln togs bort från försäljningen och nu kommer den antagligen att komma upp på nytt 2017.

År 2000 köpte George Michael, som nyligen gick bort, John Lennons vita flygel för 1,7 miljoner pund. Han var rädd att den historiska klenoden skulle ha försvunnit utomlands.

Jag frågade också Janne Hansson om inte Benny Andersson kunde vara intresserad att köpa det till Abba-museet?

Nej han har nog tillräckligt med instrument, var svaret.

Bolin flygeln då den ännu fanns i Atlantis studion. Flygeln som Benny Andersson spelade på i Atlantis studion. Bild: Yle/Kjell Ekholm Atlantis Studio,brolin flygel

Studion också till salu

Men nu söker Janne Hansson efter en ny ägare. Och han kommer inte att sälja åt vem som helst.

Jag söker ju efter en person som är beredd att driva den i samma anda som både Anders Burman (dog 2013) och jag men det är en svår bransch idag. Det är sällsynt att man spelar in i en studio som man gjorde förr.

Och Abba-fansen har också fått upp ögonen för platsen. Varje år kommer det hundratals turister som får en guidad tur i studion.

Men en verklig déjà vu blev det då soundtracket till filmen Mamma Mia skulle spelas in. Då samlade man alla musikerna som spelade på originalen, med undantag av Ola Brunkert som dog 2008 på Mallorca.

Och den som imponerade mest var Meryl Streep som kom till Stockholm för att spela in sina sånger.

Hon ville att musikerna skulle vara på plats och att de samtidigt skulle spela och hon var otroligt proffsig och det behövdes varken autotuner eller många tagningar innan det var klart, berättar Janne Hansson.

Lalla och Janne Hansson som ägt studion sedan 1983, söker nu efter en ny ägare. Ägarna till Atlantis studion i Stockholm, Lalla och Janne Hansson. Bild: Yle/Kjell Ekholm Atlantis Studio,janne hansson,Lalla Hansson

Fokus på Metronome/Atlantis i Yle Vega på lördag kl 13.03

Musiktest: Vi hyllar några av de många artister som gick bort år 2016. Vad minns du om dem?

$
0
0

Här är den – Yle Vegas pop/rockfrågesport!

Testa dina musikkunskaper och briljera för dig själv eller tävla med kompisen och se vem som får flest poäng! Varför inte ha en liten tävling på jobbet under kafferasten eller över en liten fredagspilsner efter jobbet på puben runt hörnet?

Varje fredag kommer 10 nya frågor av varierande svårighetsgrad här på svenska.yle.fi. Ämnesområdena rör sig inom de musikstilar som kan kallas något slags pop och rock, men kan även gälla soul, funk, blues, punk, heavy och så vidare.

Vid rätt svar markeras ditt svar genast med grönt. Ett felaktigt svar blir rött och då markeras det rätta svaret med fet stil.

Rockpoliserna:

Vill du snacka allmänt eller specifikt om musik med likasinnade individer? Kolla in vår Facebook-grupp Rockpoliserna (klicka här)! Vi vill höra folkets röst! Du kan tipsa om musiknyheter, gigs, ny eller gammal musik. Bra eller dålig, ingen skillnad så länge det är kul att käbbla om saken! De aktivaste debattörerna kan till och med få en egen Rockpolis-badge!

Rock'n'roll! Eller något. Lycka till! Och Gott Nytt År!

1. Den 10:e januari dog David Bowie. Bara två dagar tidigare kom hans sista skiva. Vad hette den?

2. En dryg vecka efter Bowie gick även sångaren och gitarristen Glenn Frey bort. Vilket band spelade han i?

3. Vad hette det hus i Minneapolis där Prince hade både sitt hem och sin studio? Det bär samma namn som en av hans singlar.

4. En av Riki Sorsas mest populära låtar var ”Muuttohaukka”. Det var en cover på en svensk låt som hette ”Aftonfalken”. Vem var originalartisten?

5. Vad heter musikproducenten, arrangören och kompositören på bilden? Han kallades även för den femte Beatlen.

6. ”Laiskotellen”, ”Mä lähden stadiin”, ”Nousevan auringon talo” och ”Kaikki paitsi purjehdus on turhaa”. Det är några populära sånger med en finländsk kompositör och sångare som gick bort i maj. Vad heter han?

7. Under sin över 30 år långa karriär sjöng Freddie Wadling allt från punk till klassiska stycken. Han samarbetade ofta med andra artister. En orkester han flera gånger sjöng tillsammans med både live och på skiva var en viss stråkensemble. Vad heter den?

8. I juni gick gitarristen Scotty Moore bort vid 84 års ålder. Han hyllades som en av de främsta rockgitarristerna någonsin och var med redan när rocken startade. Han blev mest känd för att på 1950-talet ha kompat en berömd sångare i början av hans karriär. Vem var sångaren?

9. Ett visst brittiskt progeband drabbades extra hårt i år när två av dess medlemmar gick bort – Keith Emerson och Greg Lake. Vilket var bandet?

10. “Songs from a Room”, “Various Positions” och “I'm Your Man”. Tre kända plattor med en mycket omtyckt artist vars sista skiva, ”You Want It Darker”, kom i oktober. Vad heter artisten?

Att klättra är nödvändigt

$
0
0

2020 är sportklättring en av grenarna i sommar-OS i Tokyo. Inte så konstigt med tanke på att intresset för sporten bara under några år har ökat tiofalt, också här i Finland. Men vad är det egentligen i klättrandet som fascinerar?

Enligt Nils Ragnar Gustavsson i Den stora boken om klättring lär den norske filosofen och klättraren Arne Naess en gång ha sagt ”Det är inte jag som började klättra, vi klättrade alla som barn, jag har bara fortsatt, det är ni som har slutat”.

Ja, varför slutade vi klättra när vi blev vuxna? Som barn klättrade vi i träd, på bokhyllor och på stenar, utan rädsla för varken höjden eller för att falla. Sen växte vi upp och klättrandet försvann.

Men det finns de som av en eller annan orsak har hållit i - eller hittat tillbaka till - lusten att klättra.

Intresset för klättringen som sport och hobby har under bara ett par decennier ökat explosionsartat också här hemma. I 1960-talets Finland var det ett tjugotal ivriga äventyrare som klättrade, i mitten av 1990-talet var de redan ett par tusen. Idag är antalet personer som sysslar med klättring uppe i flera tiotusentals och intresset ökar hela tiden.

De som klättrar på professionelll nivå är dock fortfarande få. Det finlänska landslaget (2016) består av tre personer, Anna Laitinen, Anthony Gullsten och Ilari Kelloniemi.

Men varför klättring?

Då jag hösten 2006 deltog i en grundkurs i väggklättring fastnade jag direkt. Mitt intresse för idrott i övrigt hade varit rätt svalt och att gå på gym kändes (och känns fortfarande) tråkigt och onaturligt. Klättringen däremot bjöd omedelbart på alldeles nya former av spänning på flera olika plan, spänning som håller i sig än idag: den får mig att tänja på mina fysiska och psykiska gränser och att kämpa för att nå dit jag vill. Klättringen stärker min tro på mig själv och mina möjligheter.

Känslan av seger då jag har klarat en rutt är beroendeframkallande och oerhört belönande. Vetskapen om att det ligger en viss fara i klättrandet förstärker den upplevelsen, det är trots allt inte en helt riskfri hobby. Här bestämmer var och en själv hur stora risker man vill ta. För egen del har jag inget behov av att utmana ödet mer än nödvändigt, vilket också gör att jag aldrig kommer att bli mer än en glad hobbyklättrare. Men för den som känner för att satsa allt och nå riktigt långt är möjligheterna gränslösa.

Klättringen bjuder på fina naturupplevelser. Utsikten från Olhavanvuori i Repovesi nationalpark är magisk. Utsikt från Olhavanvuori i Kouvola. Bild: Yle / Monica Eklund olhava,olhavanlampi,olhavanvuori,utsikt

Det är inte målet utan resan

Idag talas det mycket om hur vi på grund av det ständiga flödet av information utvecklar gräshoppshjärnor som inte klarar av att koncentrera sig på en sak i taget. Klättringen är ett bra botemedel mot detta. Den tvingar en att fokusera. På väggen går det inte att fundera på bilen som borde föras på service, på arbetsuppgiften som blev ogjord eller på dammråttorna under soffan, på väggen är det bara nuet som gäller och att ta sig uppåt, en centimeter i taget. Och helst utan att falla.

Det finns alltid en lite svårare klättringsrutt att jobba med, det finns alltid ett lite högre berg att ta sig upp för. Därför blir klättringen aldrig tråkig.

Miley Cyrus' låt Climb, som har skrivits av Jessi Alexander och Jon Mabe för filmen Hannah Montana, beskriver rätt bra klättringens inre väsen - och livet i största allmänhet:

"There’s always gonna be another mountain
I’m always gonna wanna make it move
Always gonna be a uphill battle
Sometimes I’m gonna have to lose
Ain’t about how fast I get there
Ain’t about what’s waiting on the other side
It’s the climb"

Vad är klättring?

  • Människan har alltid klättrat. Våra förfäder klättrade för att hitta mat och för att överleva. Barn klättrar för att det är en naturlig del av deras lek och motoriska utveckling.
  • 1786 besteg Michel-Gabriel Paccard och Jacques Balmat Mont Blanc. The Alpine Club grundades i London 1857. 1953 besteg Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay Mount Everest.
  • Matti A. Jokinen är klättringens fader här hemma i Finland. 1954 klättrade han upp på Matterhorn och 1962 grundades Suomen Alppikerho, Finnish Alpine Club, med Jokinen som ordförande. På den här tiden fungerade väggklättringen i Finland mest som träning för bergsbestigning och antalet aktiva klättrarare var endast ett tjugotal.
  • På 1980-talet utvecklades klättringen åt sportklättringshållet. I och med det växande intresset byggdes också de första inomhusväggarna och 1992 ordnades de första finska mästerskapen. I mitten av 1990-talet var antalet utövare i Finland redan ett par tusen och som en följd av detta grundades Suomen Kiipeilyliitto 1995. Idag finns det flera tiotusentals klättrare i Finland.
  • Veikka Gustafsson nådde Mount Everests topp som första finländare 1993. Fyra år senare klättrade han upp igen, den här gången utan extra syre. Gustafsson har klättrat samtliga bergstoppar i världen som är över 8000 meter höga.
  • Intresset för bouldering (klättring på klippblock och lägre väggar) ökade i Finland i början av 2000-talet. Hösten 2016 klättrade Nalle Hukkataival världens svåraste bouldringsrutt hittills, Burden of Dreams, som han hade kämpat med i fyra år.
  • Klättring är ett brett begrepp och omfattar allt från att bestiga Mount Everest till att klättra inomhus på konstgjorda väggar. Målet för alla är dock att ta sig uppåt, oberoende av om väggen är låg, hög, svår, snötäckt, inomhus eller utomhus.
    • 2020 är klättring en av grenarna i sommar-OS i Tokyo. Det blir troligtvis en en kombination av tre klättringsgrenar: lead (svårighetsklättring med rep), bouldering och speed.

    Finskt godis och Jaffa hör ihop med Ninas Tongåva

    $
    0
    0

    Tongåvan har funnits med i Nina Franzéns liv sedan 70-talet, då hon lyssnade på Ungdomens gåva i toner. I år fyllde hon 50 så det betyder att hon har en 40 år lång historia med programmet.

    Hon har bott i Sverige hela sitt liv men har finländska föräldrar, som efter tiotals år i Sverige har flyttat tillbaks till sin barndoms trakter i Finland.

    Hälsar på föräldrarna på jul, påsk och sommar

    Då vi träffar Nina är hon på genomresa i Helsingfors. Hon har firat julen i Lappträsk och ska ta båten över till Stockholm och köra hem till Timrå, där hon bor.

    Nina kommer till Finland 2-3 gånger i året för att hälsa på sina föräldrar i Lappträsk i Östnyland. Hon är född på BB i Örebro och är uppvuxen i Sverige men alla hennes barndomssomrar har hon varit i Lappträsk. Det var möjligt att spendera hela somrarna i Finland eftersom hennes mamma jobbade som lärare och hade långa sommarlov.

    - Mina föräldrar flyttade på 60-talet till Sverige som arbetskraftsinvandring men då de blev pensionerade ville de flytta tillbaka till Lappträsk.

    Nina jobbar som lärare i Timrå, dit hon hamnade efter sin lärarutbildning i Härnösand. Kör man 500 kilometer norrut från Stockholm landar man i Timrå, som ligger alldeles intill Sundsvall.

    Hennes syster valde att flytta tillbaka till Finland då hon var 18 år och är nu bosatt i Tammerfors.

    Tongåvan via webben

    Nu då det är möjligt att lyssna på Tongåvan via webben tycker Nina att det är jätteroligt att både kunna skicka hälsningar och lyssna på hela programmet.

    - Och jag vet att nästan alla mina släktingar i Finland lyssnar på programmet och sen ringer de till mina föräldrar och kommenterar att jag skickat hälsningar, skrattar hon.

    Nina skickar hälsningar så gott som varje fredag och hälsningarna brukar komma via e-post. I slutet av mejlet står det, utan undantag "P.S. Viola ropar kurrmjau!"

    Vem är Viola?

    Katten Viola katt

    Hon är Ninas kattmadam och föddes 2002 och ser ut som en Blue Russian-katt men är en vanlig bondkatt.

    - Viola är min bebis och hon brukar "prata" med mina föräldrar i telefon så därför måste hon få vara med i hälsningarna, säger Nina.

    Det bullas upp till Tongåvan

    På fredagskvällarna har hon rutiner som hör ihop med Tongåvan: hon kokar kaffe med sin Don Pedro och äter godis och bakelser som hon har hämtat med sig från Finland.

    - Jag sparar mig faktiskt till fredagskvällarna med Finlandsgodiset, säger Nina bestämt men roat.

    Till godiset räknas också Jaffa och ransoneringen där är en flaska i veckan! I Sverige tillverkas nämligen inte denna läskedryck och enligt Nina är Jaffa den bästa läskedrycken och den köper hon alltid med sig då hon besöker Finland.

    - Sköter någon mina blommor och mitt hushåll då jag är borta så får hen garanterat lite Jaffa i belöning då jag kommer tillbaka, skrattar Nina.

    Nina har bred musiksmak

    Nina har en bred musiksmak: allt från Sjösala vals till Manhattan transfer till Abbas Waterloo.

    - Jag har lärt mig mycket texter då jag lyssnat på sånger, och jag har lärt mig engelska just via musiken.

    Musiken har varit en viktig del av vardagen hela livet och hennes föräldrar har spelat mycket musik i hemmet. Nu då hon jobbar som lärare och har en massa ljud omkring sig hela dagen så orkar hon sällan sätta på musik då hon kommer hem. Men i bilen underhåller musiken henne då hon kör, antingen via skivor eller via radion.

    - Jag vill också föra vidare kulturskatten. Därför önskar emellanåt Taube i Tongåvan.

    Nytt år, nya tider - här är musiken som ser framåt

    $
    0
    0

    Och så står vi igen inför ett alldeles splitternytt år, fyllt av möjligheter och utmaningar! Här kommer lite extra energi för det nya året i form av fyra framåtseende låtar. Här är musiken som vägrar se bakåt!

    Vi går mot bättre tider - Ulf Lundell

    "Vi går mot öst
    Vi går mot väst
    Vi går mot ljus, vi går mot liv
    Vi går mot fest

    Vi går mot bättre tider
    Tro mig, tro mig
    För det har tiderna själva bestämt"

    Ulf Lundell. Ulf Lundell Bild: Betasjufem ulf lundell

    Vi går mot bättre tider är från Ulf Lundells platta Längre inåt landet, från 1980. Men innehållsmässigt kunde den lika gärna vara skriven idag. "Svartsynen kramar dig sönder och samman / Död, pest och pina / Är inne i år", sjunger han hamrandes på sitt piano, för att sedan konstatera att "allt det där är skitsnack" och "Men tar man sig en titt på själva / Innersta kärnan / Ser man framtidens skepp / och det är vårt".

    Orignalinspelningen slutar dock med att Lundell i ungefär fyrtio sekunder söker (?) efter ett lämpligt slut på låten. Var utgången kanske trots allt inte så självklar?

    I Can See Clearly Now - Johnny Nash

    I Can See Clearly Now är en låt av den amerikanske sångaren Johnny Nash från 1972. Låten blev en grym hit, såldes i en miljon exemplar och låg etta på Billboard Hot 100 i fyra veckor. Nash och I Can See Clearly Now bidrog till att popularisera reggaen internationellt och han samarbetade också med Bob Marley.

    It's gonna be a bright sunshiny day, sjunger Johnny Nash. Johnny Nash, amerikansk sångare känd för låten I can see clearly now Bild: CC BY-SA 2.0, badgreeb records Johnny Nash

    I låten sjunger Johnny Nash om hur han nu kan se klart när regnet och smärtan har försvunnit och hur det kommer att bli en klar och solig dag.

    "Oh, yes I can make it now the pain is gone
    All of the bad feelings have disappeared
    Here is that rainbow I've been praying for
    It's gonna be a bright (bright)
    Bright (bright) sunshiny day"

    I'm So Glad - Cream

    Originalet skrevs av den amerikanske bluessångaren och gitarristen Skip James och gavs ut 1931. Men det var bandet Cream som gjorde sången känd 35 år senare då de 1966 spelade in den på sin skiva Fresh Cream. I Cream ingick Eric Clapton (gitarr och sång), Jack Bruce (bas och sång) och Ginger Baker (trummor).

    Cream, med fr.v. Baker, Bruce och Clapton. Brittiska rockbandet Cream, med Baker, Bruce och Clapton. Bild: Wikimedia Commons, General Artists Corporation (management) /Atco Records Cream

    Här har man ju nog inte lagt ner så mycket tid på lyriken direkt. Låten byggs till största delen upp av orden "I'm so glad". Ibland varvas texten med bara "I'm glad" och några korta fraser som "Don't know what to do" och "Tired of wheeping / Tired of moaning / Tired of groaning for you".

    Exakt vad det är man är så glad över förblir lite luddigt, men det är kanske inte så viktigt i det här sammanhanget. Huvudsaken är att man är glad!

    "I'm so glad
    I'm so glad
    I'm glad, I'm glad, I'm glad"

    Always Look on the Bright Side of Life - Eric Idle (Monty Python)

    Det här är kanske en av de mest upplyftande sångerna som någonsin har skrivits. Låten skrevs av Eric Idle för filmen Life of Brian 1979. Tillsammans med Graham Chapman, John Cleese, Terry Gilliam, Terry Jones och Michael Palin ingick Eric Idle i den legendariska brittiska humorgruppen Monty Python, som stod bakom filmen.

    Life of Brian handlar om Brian, som föds i stallet bredvid Jesus och under hela sitt liv förväxlas med den riktige Messias.

    Eric Idle uppträder under Olympiska Spelens avslutningsceremoni i London 2012. Brittiska komikern Eric Idle uppträder på Olympiska Spelens avslutningsceremoni i London 12.8.2012. Bild: EPA / Christophe Karaba eric idle

    Då Brian hänger på korset i slutet av filmen och våndas över den förestående långa och plågsamma döden, stämmer de övriga korsfästa upp i munter sång. Tillsammans sjunger de sedan alla Always Look on the Bright Side of Life, där huvudpoängen kan komprimeras i frasen "you know, you come from nothing / you're going back to nothing / what have you lost? / Nothing!".

    Då filmen gavs ut 1979 blev den förbjuden i många länder då man ansåg att filmen gjorde sig skyldig till hädelse.

    "Always look on the bright side of life
    If life seems jolly rotten,
    There's something you've forgotten!
    And that's to laugh and smile and dance and sing"

    Gott nytt år!

    Folkets musikskola: Vilka yrken hade de stora kompositörerna?

    $
    0
    0

    Vem arbetade vid hovet? Vem var präst? Och vem studerade juridik? Folkets musikskola tog reda på om musikhistoriens största kompositörer har livnärt sig på musik eller om de har haft andra yrken utöver musiken. Musikpedagog Marina Lindholm svarade på frågan.

    - Det var inte så lätt att livnära sig på musik, det ansågs inte vara ett högstatusyrke.

    Under 1700-talet var Wolfgang Amadeus Mozart anställd som musiker hos ärkebiskopen i Salzburg. Hans status låg någonstans mellan betjänten och kockarna. Under den tiden hörde musikkulturen främst till hovet. Mozart levde under sina sista levnadsår som fri kompositör, vilket under denna tid ekonomisk sett var så gott som omöjligt.

    Ludvig van Beethoven ville gifta sig med sin käraste, men förhållandet accepterades inte av brudens pappa för att Beethoven endast var musiker.

    Musikeryrket ansågs inte fint under Mozarts levnadsår. Porträtt av Wolfgang Amadeus Mozart Wolfgang Amadeus Mozart

    Mot sina föräldrars vilja

    De flesta kompositörer var musiker från början till slut, men många hade även andra yrken eller började studera.

    Antonio Vivaldi var till en början präst och jobbade på en institution för övergivna flickor. Johann Sebastian Bach var kantor och lärare i en pojkskola men undervisade mest i musik. Arnold Schönberg jobbade på bank. Modest Musorgskij var tjänsteman.

    - Franz Schubert följde sin fars vilja och blev lärare, men övergav lärarbanan för att satsa på komposition. När kan dog lämnade han efter sig väldigt stora skulder. Det kan hända att han skulle ha haft det bättre som lärare.

    Många kompositörer studerade juridik. Bland dessa finns Pjotr Tjajkovskij, Georg Friedrich Händel, Igor Stravinskij, Robert Schumann och vår egen Jean Sibelius.

    - Det som är intressant med Sibelius är att han började studera juridik för att hans far hade sagt att han skulle bli advokat. Men pappan dog när Sibelius var två år gammal.

    I slutändan var det ändå musiken som tog över för alla. Ofta har kompositörerna bytt till musikeryrket mot sina föräldrars vilja. Det ansågs inte som ett fint yrke.

    Vad vill du att musikredaktionen ska ta reda på?

    Folkets musikskola: Varför påverkas vi så starkt av musik?

    $
    0
    0

    Varför påverkas vi så starkt av musik? Vad är det som händer i hjärnan och på vilket sätt påverkar musiken våra känslor? Folkets musikskola träffade hjärnforskarna Annika Hultén och Tommi Himberg som besvarade frågorna.

    Hultén menar att vi för det första borde ställa frågan åt andra hållet. Musik har inte uppstått ur tomma intet utan det är människan som har skapat musik och kulturen har sedan format och utvecklat musiken under flera årtusenden.

    - Det vi kallar musik är ingen slump. Vad som helst för oljud är inte musik, utan det är en viss sorts ljud som vi kallar musik. Det vi tycker är musik är sådana ljud som väcker känslor hos oss.

    Vad händer i hjärnan när vi lyssnar på musik?

    Olika aspekter i musiken aktiverar olika delar av hjärnan, därför kan man säga att nästan hela hjärnan är aktiv när vi lyssnar på musik. Ljudvågorna som förmedlar musken aktiverar det auditiva centret i hjärnbarken, rytmen bland annat den motoriska hjärnbarken och lilla hjärnan, medan de känslor som musiken väcker föds i det limbiska systemet.

    Om det finns lyrik i musiken aktiveras även språknätverket. Men vilken del av hjärnan vi lyfter fram beror på vad vi vill veta om musiken.

    Hultén säger att hjärnan aktiveras mera av den musik som gör oss emotionellt engagerade. Men den musik som engagerar dig behöver inte engagera någon annan.

    Himberg berättar att när man undersöker musikens effekt på till exempel koncentrationsförmågan eller minnet så fungerar försökspersonens favoritmusik allra bäst.

    - Inom klassisk musik har det gjorts mycket forskning och man talar om Mozart-effekten, det vill säga hur Mozarts musik gör människor klokare. Men det berättar kanske mera om forskarnas egna musikpreferenser än om hur musik fungerar, säger Himberg.

    När vi lyssnar på musik aktiveras hjärnan. En människas huvud. Bild: Pixabay hjärnan,huvudet,människan (art)

    Hur påverkar musiken våra känslor?

    En definition av musik är att den påverkar våra känslor, det är en sak som skiljer musik från oljud. Musik kan väcka olika känslor så att vi bland annat kan bli glada eller ledsna.

    Vi har vissa musikteoretiska koncept som dur och moll som vi oftast kopplar ihop med glada eller ledsna känslor. Andra faktorer som har betydelse för hur vårt känsloliv påverkas är rytmen. Upptempo är oftast piggare och gladare än långsam musik.

    Det gäller ändå att komma ihåg att det alltid handlar om en individuell upplevelse. När vi vill förmedla en sorglig stämning så använder vi oss av moll. Men det går inte alls hand i hand med hur vi upplever det, på grund av att det är en personlig upplevelse.

    En väldigt glad melodi kan göra någon ledsen om personen har erfarenheter och minnen av en sorglig livssituation där den musiken spelats. Hur vi upplever musiken beror på omgivningen och sinnesstämningen. Man kan säga att det är en självuppfyllande profetia, om man känner sig deprimerad och nere väljer man musik som speglar den egna emotionella sinnesstämningen.

    Himberg konstaterar att finländare tycker om att lyssna på dyster musik, men att det inte alls innebär att vi vill vara ledsna eller försöker hitta sorg genom musiken. I själva verket kan det handla om att man i den dystra musiken söker tröst eller vill uppleva nostalgi.

    Musiken varierar också från kultur till kultur. Det att dur och moll i västvärlden anses vara glad eller ledsen är delvis ett kulturellt fenomen, i andra kulturer är det andra aspekter av musiken som förmedlar de här samma känslorna.

    Hur musiken påverkar oss är individuellt Person som lyssnar på musik. Bild: Unsplash/Diddharth Bhogra hörlurar,musik

    Eftersom det är individuellt vilken musik som påverkar oss är det också individuellt vilken musik som ger oss rysningar.

    Himberg berättar att det har gjorts flera undersökningar om musik som framkallar så kraftiga känslor att det bildas kalla kårar längs ryggraden. I undersökningarna får försökspersonerna oftast själva ta med musik till laboratoriet som ger dem rysningar, eftersom forskarna inte på förhand kan veta vilken musik som ger kalla kårar åt en person. Det berättar hur individuell musikupplevelsen är.

    Hultén säger att hon själv oftare får rysningar om hon sitter på en konsert och hör den live än om hon lyssnar på en inspelning.

    - Det blir mycket mera personligt när man ser artisten.

    Amusi vs. omusikalitet

    Musik påverkar de flesta människor på ett eller annat sätt, men det finns en riktigt sällsynt grupp av människor som har amusi.

    - Amusi är en medfödd avvikelse som gör att personens hjärna inte kan skilja åt olika tonhöjder från varandra lika bra som alla andra och därmed faller ett viktigt element inom musiken bort, säger Himberg.

    Eftersom personer med amusi inte klarar av att uppfatta en melodi, och i några enskilda fall inte klarar av rytmer, är de oftast likgiltiga till musik. Det är dock frågan om en mycket liten grupp på ungefär 1-5% av befolkningen som lider av amusi.

    Hultén säger att man ska komma ihåg att amusi är något annat än omusikalitet. Det finns många människor som säger att de är totalt omusikaliska, men när man har testat folk som själva rapporterat att de är omusikaliska uppfyller de inte alls kriterierna för att ha amusi. De flesta personer som upplever att de är omusikaliska har inte fått formell undervisning i musik.

    Musik som hobby påverkar vårt psyke positivt. Människor som spelar i ett band. Bild: Unsplash/JD Weiher band,musik

    Musicera och lev längre

    Om man verkligen vill aktivera hjärnan gäller det att musicera själv. När man har musik som hobby utvecklar man både sina motoriska färdigheter och man lär sig att bearbeta sekvenser som till exempel kan överföras till språkbearbetningen, vilket påverkar vårt psyke positivt.

    - När man musicerar får man till stånd grundliga, till och med strukturella, förändringar i hjärnan. Musik har således långtgående effekter på hjärnan och är mycket mångfacetterad, säger Himberg.

    Ett exempel är körsång har visat sig korrelera med längre livstid och trevligare insyn på livet.

    Vad vill du att musikredaktionen ska ta reda på?


    Folkets musikskola: Är DJ-utrustning ett instrument?

    $
    0
    0

    Hur ska man definiera ett instrument? Kan man räkna DJ-utrustning som ett instrument eller hör det till en egen kategori? Folkets musikskola träffade Rony Vartio som hjälpte oss att utreda detta, eller DJ Rony Rex som han kallar sig.

    Vartio har DJ:at i ungefär tio år. Intresset startade i tonåren hemma i barndomsrummet, men föräldrarna fick nog när musiken hördes in på sena natten. Efter det började han DJ:a på hemmafester, innan det blev ett yrke.

    Vartio definierar ett instrument som någonting man kan producera olika ljud med och förändra dem samt göra en helhet. Han menar att DJ-utrustning nog kan räknas som ett instrument beroende på hur man använder sig av den.

    Ifall man endast använder till exempel två CD-spelare och endast spelar två låtar på varandra, utan att förändra någonting, skulle Vartio inte kalla det för ett instrument. Om man däremot använder sig av dagens teknik för att producera någonting nytt och ändrar på delar av låtar samtidigt som man mixar ihop flera låtar, då kan det kallas för ett instrument. Vartio menar alltså att DJ-utrustning kan kallas för ett instrument om man skapar en ny låt.

    DJ-utrustning DJ utrustning Bild: Rony Vartio musik,rony rex

    Hur viktig är den musikaliska bakgrunden för en DJ?

    Vartio säger att om man kan spela ett instrument underlättar det DJ-yrket väldigt mycket. Om man kan spela ett instrument kan man bättre förstå musikaliska strukturer och få mycket nya idéer. Ju mera man förstår sig på musik och bland annat hör skillnader på tonarter desto enklare är DJ:andet.

    - Jag skulle nog rekommendera för alla nya DJ:s att det är bra att kunna spela ett instrument och viktigt att förstå sig på musik. Men det betyder inte att man måste vara en mästare på flygel. Bara man har den musikaliska grunden.

    Men kan man vara DJ utan musikalisk bakgrund? Vartio konstaterar att han är ett bra exempel på det. Han har inte någon musikalisk bakgrund men har ändå klarat sig väldigt bra som DJ. Ju mer man spelar desto mera lär man sig. Övning ger färdighet. Med tiden får man mera förståelse för musik.

    - Det är bara att börja spela musik. Efter tio år förstår jag mig bra på musik även fast jag inte kan spela något instrument.

    Vartio tror ändå inte att det är möjligt att vara DJ om man saknar öra för musik. Han berättar att det nog finns popstjärnor som bland annat genom skivbolag kan bygga upp en karriär. Själva är de endast ansiktet utåt för sitt eget varumärke, utan egentliga musikaliska färdigheter. Men Vartio tror inte att någon som är tondöv klarar av att vara DJ.

    - Tänk att stå på en stor scen och inte ha någon aning om vad man gör. Förr eller senare skulle nog fasaden rasa.

    Som DJ måste man hitta sin inre artist DJ Rony Rex Bild: Henri Juvonen musik,rony rex

    Vartio berättar att grunden för en DJ är att ha en artist inom sig. Då krävs det att man bygger på sina sociala färdigheter. Men det är ändå innehållet i musiken som är det viktigaste. Han säger också att en av DJ:ens viktigaste egenskaper är nyfikenhet.

    - Man måste vara galen i musik.

    Tekniken ger många möjligheter

    När Vartio själv började som DJ funderade han på var gränsen mellan artist och DJ går och ifall DJ:andet kan räknas till att göra musik. Nu kan han ändå konstatera att teknikens utveckling har lett till att det inte finns några skarpa gränser.

    Han tycker inte att det finns någon tydlig definition på som är att endast spela låtar och vad som är att producera musik. Den nyaste tekniken gör det möjligt att lägga till nya instrument och nya element vilket gör det möjligt att bygga upp nya låtar, lika lätt som det går att mixa ihop låtar på varandra. Tekniken ger mycket nya möjligheter.

    Ifall DJ-utrustning kan kallas för instrument beror alltså på hur man använder sig av utrustningen. Men kan man som DJ kalla sig för en musiker?

    - Jag skulle kalla mig själv för en artist, säger DJ Rony Rex.

    Vad vill du att musikredaktionen ska ta reda på?

    Mer liveporträtt i Nästan unplugged

    $
    0
    0

    Programmet Nästan unplugged – ett liveporträtt är en musikalisk resa genom tre artisters och tre musikgruppers unika karriärer. I den andra säsongen faller Alexandersteaterns strålkastarljus på Jari Sillanpää, Maria Kalaniemi, Paul Oxley´s Unit, Satin Circus, Krista Siegfrids samt Hans on the Bass.

    Artisterna berättar om sina liv, sina visdomar, erfarenheter och om de positiva och negativa sidorna av att vara artister och låtskrivare i en alltmer hårdare musik- och mediavärld.

    Programmen är inramade i en liveinspelning från den anrika Alexandersteatern i Helsingfors och varje avsnitt inleds småskaligt med att varje artist framför akustiska och avskalade nummer för att sedan kulminera i mera energiska framföranden med en stor orkester mot slutet av programmet.

    -Vi vill även denna gång bjuda på ett mångsidigt program där man har möjlighet att få en djupare och bredare uppfattning om artisternas liv och musikaliska karriärer, säger producenten Niklas Rosström.

    - Dessutom vill vi ge tittarna en visuellt stämningsfull konserthelhet från Finlands gamla operahus, Alexandersteatern (invigd 1868) där publiken som kommit för att se slutnumren, sitter på scenen och artisterna uppträder med ryggarna mot den gamla barockteatersalongen.

    Brett register av artister

    De medverkande artisterna i årets upplaga är; tangokungen och megastjärnan Jari Sillanpää, den internationellt kände dragspelerskan och folkmusikern Maria Kalaniemi, Ekenäs-Manchesters gåva till den finska popmusiken - Paul Oxley´s Unit, den österbottniska popsångerskan och programledaren Krista Siegfrids, nordens främsta ”Feelgoodband” Hans on the Bass och de unga multibegåvningarna i Satin Circus.

    - Jag är mera öppen idag och vågar stå för det jag är, säger Jari Sillanpää!

    Krista Siegfrids drömmer om att en dag få göra en duett med Lady Gaga och Paul Oxley´s Unit har fått en nytändning efter 35 år och gav förra året ut en ny skiva.

    - Nu har jag lärt mej av mina gamla misstag, säger Paul som bor i Helsingsfors sedan många år.

    Killarna i Satin Circus anser att deras varumärke är mångsidighet och tror starkt på ”sin grej” medan Hans Teckenström från Hans on the Bass upplever att bandet lever helt och hållet på kärlek till musik!

    - Nuförtiden är det skönaste som finns att bara gå i skogen och ta det lugnt, anser dragspelerskan Maria Kalaniemi efter många år av turnerande i världen.

    Kontraster och personliga möten

    Idén till programserien föddes 2012 då Pappas Eget Band gjorde en liknande konsert som också visades på Yle Fem våren 2013. Miljön och konceptet var rätt unikt så man beslöt att göra flere program i samma serie år 2014. I bl.a. England och USA har motsvarande TV-program gjorts i gamla musikstudiomiljöer men också på teatrar.

    Kontrasten mellan en gammal, legendarisk och historisk miljö och ett modernt, mångsidigt artisteri med personliga möten utgör åter konceptet för Nästan unplugged – ett liveporträtt som har spelats in under våren, sommaren och hösten 2016.

    Anssi Växby som är programseriens musikaliske ledare berättar att det var lite lättare att arrangera musiken inför denna säsong eftersom det förutom soloartisterna fanns tre band med egna låtar och arrangemang.

    Husbandet inkluderar från och till välbekanta namn som Harri Ala-Kojola, Lasse Piirainen, Mikko Kosonen, Aleksi Ahoniemi, Jannike Sandström, Maria Höglund, Lauri Schreck m.fl.

    Som mest uppträder närmare tjugo personer samtidigt i finalnumren där en studiopublik också deltar. En åttapersoners stråkorkester bidrar också till det fylliga soundet som har mixats för tv av Niklas Nylund.

    Artisterna har haft möjlighet att bjuda in musikaliska vänner och bl.a. Anita Hegerland, Sam Huber, Kimmo Blom, Lori & Niki Campbell, Emma Salokoski och medlemmar ur Akademiska sångföreningen bidrar till den musikaliska helheten.


    Nästan unplugged (säsong 2)
    6 program
    Regi och editeringen: Esa Sulkanen
    Produktion: Make My Moment Nordic / Niklas Rosström

    Sändningsdagar och tider:
    (Serien gör ett uppehåll efter program 4 och ger plats för sändningar från svenska Melodifestivalen).

    Program 1: Lördag 7.1.2017 kl. 21.00 Jari Sillanpää
    Program 2: Lördag 14.1.2017 kl. 21.00 Maria Kalaniemi
    Program 3: Lördag 21.1.2017 kl. 21.00 Paul Oxley´s Unit
    Program 4: Lördag 28.1.2017 kl. 21.00 Satin Circus
    Program 5: Lördag 18.3.2017 kl. 21.00 Krista Siegfrids
    Program 6: Lördag 25.3.2017 kl. 21.00 Hans on the Bass

    Till serien hör också avsnitt för radio där vi för njuta av liveframträdanden och Niklas Rosström samtalar med veckans artist om livet och musiken. Avsnitten sänds i Yle Vega måndagskvällar kl. 19.22 i programmet Vår musik (Jari Sillanpää 9.1.2017, Maria Kalaniemi 16.1 och så vidare).
    Vill du tjuvlyssna på programmen redan innan tv-sändningen så publiceras de på Arenan på fredagar kl. 8.00. Delar ur radioavsnitten kommer också att sändas fredagar kl. 17.05 i Vega Kväll.

    Musiktest: Vad hette Marianne Faithfulls debutsingel och vems hit var Two Princes?

    $
    0
    0

    Här är den – Yle Vegas pop/rockfrågesport!

    Testa dina musikkunskaper och briljera för dig själv eller tävla med kompisen och se vem som får flest poäng! Varför inte ha en liten tävling på jobbet under kafferasten eller över en liten fredagspilsner efter jobbet på puben runt hörnet?

    Varje fredag kommer 10 nya frågor av varierande svårighetsgrad här på svenska.yle.fi. Ämnesområdena rör sig inom de musikstilar som kan kallas något slags pop och rock, men kan även gälla soul, funk, blues, punk, heavy och så vidare.

    Vid rätt svar markeras ditt svar genast med grönt. Ett felaktigt svar blir rött och då markeras det rätta svaret med fet stil.

    Rockpoliserna:

    Vill du snacka allmänt eller specifikt om musik med likasinnade individer? Kolla in vår Facebook-grupp Rockpoliserna (klicka här)! Vi vill höra folkets röst! Du kan tipsa om musiknyheter, gigs, ny eller gammal musik. Bra eller dålig, ingen skillnad så länge det är kul att käbbla om saken! De aktivaste debattörerna kan till och med få en egen Rockpolis-badge!

    Rock'n'roll! Eller något. Lycka till!

    1. Vad hette Marianne Faithfulls debut- och genombrottssingel?

    2. Vilken grupp fick i början av 1990-talet en stor hit med låten ”Two Princes”?

    3. Vilken rockgrupp startades år 1981 i Los Angeles av Susanna Hoffs tillsammans med systrarna Vicki och Debbi Peterson?

    4. Vad hette den svenska grupp som bestod av Göran Lagerberg, Magnus Lindberg, Pugh Rogefeldt och Mikael Rickfors?

    5. Vem är sångerskan på bilden?

    6. “Break On Through (To the Other Side)”, “Light My Fire” och “The End” – tre kända låtar från ett legendariskt bands debutalbum som nu fyller 50 år. Skivan bär samma namn som bandet – vilket?

    7. Vilken amerikansk musiker och konstnär hette egentligen Don van Vliet? Han blandade glatt bl.a. blues och rock med psykedelisk musik och frijazz till en rätt personlig musikform.

    8. Vilken är den enda artist som fått sjunga ledmotivet till tre olika James Bond-filmer?

    9. Vilket brittiskt band leds av Paddy McAloon och har gett ut rosade skivor som ”From Langley Park to Memphis” och ”Jordan: The Comeback”? Deras största hit är ”The King of Rock ’n’ Roll” (1988).

    10. Vilket gothic metal/doom metal-band hade Peter Steele som sångare och frontman?

    Folkets musikskola: Vad är en pickardisk ters?

    $
    0
    0

    Vad är en pickardisk ters? Folkets skola förklarar fenomenet tillsammans med musikdoktor Folke Gräsbeck.

    Har du någonsin hört ett musikstycke i moll, som sedan slutar - lite otippat - i dur? Då har du hört en pickardisk ters.

    Musikvetenskapen är tyvärr lite osäker på namnets ursprung, berättar Gräsbeck. Filosofen Jean-Jacques Rousseau hävdade att det berodde på att det fanns speciellt mycket kyrkomusik i landskapet Picardi norr om Île-de-France och Paris. Man har i efterskott varit lite tveksam med att kunna bekräfta det.

    Folke Gräsbeck berättar om ett och annat musikaliskt fenomen. Folke Gräsbeck vid piano Bild: Lisa Forss Folke Gräsbeck

    En annan teori som Robert Hall har framkastat är att man under tidig medeltid ofta lämnade slutackordet utan ters. Man kunde alltså inte vara säker om det var dur eller moll. Då tersen användes talade man om ”picart” [gammal franska], som helt enkelt betyder skärpa. Då skulle det betyda att tersen är skärpt, liksom en durters.

    Nuförtiden avser vi med en pickardisk ters ett mollstycke som vänder om och slutar i dur.

    Johann Sebastian Bach avslutar många av fugorna i Das wohltemperierte Klavier med en pickardisk ters. Verken anses vara ett av de viktigaste inom den västerländska musikhistorien.

    Vänligare avslutning

    - Ofta var det endast sista takten som blev dur, men under 1800-talet blev det även populärt att ha hela avslutande områden i dur. Till exempel så sent som 1925 komponerade Sibelius Tapiola, som är väldigt kärv och mörk h-moll genom hela stycket. Den slutar ändå med en halv minut i H-dur i slutet, som gör det hela vänligare.

    - Man blir inte kvar med rynkor i pannan, skrattar Gräsbeck.

    Lyssnaren får en känsla av lättnad då ett stycke slutar i dur istället för i moll.

    I Beatles låt I'll Be Back växlar McCartney's stämma mellan moll och dur och avslutar varje vers med en pickardisk ters.

    Det finns alltså rötter ända in i medeltiden även i popmusiken.

    Vad vill du att musikredaktionen ska ta reda på?

    Jari Sillanpää: Ett program med lite av allt det jag står för

    $
    0
    0

    Jari Sillanpää tar plats på scenen i säsongspremiären av Nästan unplugged. Programmet innehåller allt från Jaris största hits till Ted Gärdestad, Andersson & Ulvaeus och tango. Mellan låtarna berättar han bland annat om barndomens mörka och ljusa sidor.

    Finlands genom tiderna mest berömda tangokung och underhållare sitter bakåtlutad på en barockstol på den tomma scenen på Alexandersteatern i Helsingfors. Stolarna gapar också tomt och det finns en fläkt av svunna tider i den gamla operasalongen.

    Jari har tidigare i år spelat in ett eget program i serien Nästan Unplugged på den här legendariska scenen och verkar mycket nöjd med sin medverkan. Nu återstår delen då vi samtalar om livet och karriären.

    - Programmet innehåller lite av allt det jag står för på en knapp timme! säger han.

    Jari Sillanpää föddes 1965 i en finsk familj i norra Sverige. Hans föräldrar for i tiden, som många andra finländare, till vårt västra grannland för att hitta en bättre tillvaro och arbete.

    - Visst har jag mycket svenskt i mej men i själen är jag nog en finne! Jag har dessutom lite glömt bort det svenska i mej nu under åren, tillägger han.

    - Men det händer saker i livet, man hamnar på olika ställen, man gör val och här är jag nu, säger Jari.

    Visst skulle det nu efter tjugo år i nöjes- och artistbranschen vara roligt att göra nånting helt annat, men jag vet ändå inte vad det skulle vara.

    - Ibland är jag så fruktansvärt trött på mej själv, less på allt, på media och artistlivet och jag tänker, nej inte nu igen – jag orkar inte!

    - Men sen när man står igen där på scenen så är det så underbart, skrattar han.

    Jari Sillanpää är den artist som sålt mest skivor i Finland av en och samma utgåva, över en kvarts miljon av debutplattan som utkom 1995. Han har medverkat i Eurovisionen, givit ut böcker, medverkat i musikaler, spelat för otaliga utsålda arenor och uppnått allt man kan inom musikbranschen här hemma.

    -Nå nu skulle det vara dags för utlandet, skrattar Jari. Men man får se, tillägger han.

    Vågar vara den han är

    Trots att Jaris pappa stod för en sträng uppfostran, var han den som tog det ”coolast” då Jari gick ut med sin homosexualitet i tjugoårsåldern.

    - Syrran var helt desperat och tog det hårdast, minns Jari men trots att han vågade berätta om sin sexuella läggning för familjen så ändrade det ändå ingenting.

    - Det var värre när jag var liten. Min pappa fick inte den son han ville ha. Jag ville rita och leka med tjejer, säger Jari. Pappa var besviken.

    Det var först många år senare som Jari i ett finsk tv-program berättade offentligt att han hade en pojkvän. Bland alla idoler och förebilder är det speciellt en som varit en vändpunkt i herr Sillanpääs liv.

    - Allt förändrades när jag fick se barnstjärnan Anita Hegerland. Tror jag var sju år då. Hon är nog den som fick mej att bestämma mej för att bli artist.

    Anita Hegerland är specialgäst i programmet och sjunger tillsammans med Jari. Det första mötet var känsloladdat och många barndomsminnen kom upp till ytan då Anita dök upp på Alexandersteatern för
    att medverka i programmet.

    -Oj, oj, oj. Jag kunde inte hålla tårarna i styr, säger Jari.

    Jari Sillanpää i säsongspremiären av Nästan unplugged. Bild: Henkka Niemistö 6533 1301 000,avsnitt 1,Jari Sillanpää,nästan unplugged,säsong 2

    Lite av varje både i radio och tv

    I programmet börjar Jari avskalat med musik av Ted Gärdestad. Han fanns med i min barndom och har så många odödliga klassiker, minns Jari. Programmet innehåller allt från Jaris största hits till musik av Andersson & Ulvaeus och naturligtvis får också tv-tittarna njuta av tango. Förutom all musik berättar Jari öppet om sitt liv och sina känslor som följt honom under hans femtioåriga liv.

    Den andra säsongen av Nästan unplugged – ett liveporträtt är en musikalisk resa genom tre artisters och tre musikgruppers unika karriärer. Artisterna berättar om sina liv, sina visdomar, erfarenheter och om de positiva och negativa sidorna av att vara artister och låtskrivare i en alltmer hårdare musik- och mediavärld.

    Programmen är inramade i en liveinspelning från den anrika Alexandersteatern i Helsingfors och varje avsnitt inleds småskaligt med att varje artist framför akustiska och avskalade nummer för att sedan kulminera i mera energiska framföranden med en stor orkester mot slutet av programmet.

    Text: Niklas Rosström

    Till serien hör också avsnitt för radio där vi för njuta av liveframträdanden och Niklas Rosström samtalar med veckans artist om livet och musiken. Avsnittet med Jari Sillanpää sänds i Yle Vega måndag 9.1.2017 kl. 19.22 i programmet Vår musik. Vill du tjuvlyssna på programmen redan innan tv-sändningen så publiceras de på Arenan på fredag 6.1.2017 kl. 8.00. Delar ur radioavsnitten kommer också att sändas samma dag i programmet Vega Kväll.

    Viewing all 2895 articles
    Browse latest View live


    <script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>