Patrik Isaksson startade sin musikerbana som 13-årig punkare i bandet Riksnoja och i mitten av 90-talet var han hårdrockare i Anderssons. 1999 klippte han håret och gav ut sin debutskiva innehållandes hits som Du får göra som du vill och Hos dig är jag underbar. Femton år och sex album senare är han en av Sveriges mest älskade artister och anses vara de bitterljuva kärlekslåtarnas mästare med en ovanligt jämn och hög nivå på sitt material.

- Skenet kan bedra för de dåliga låtarna får ni ju såklart aldrig höra, haha. Nämen allvarligt talat, då jag skulle göra min första skiva tillsammans med Anders Glenmark hade jag skrivit 15-16 låtar varav 11 kom med på skivan och han sa, lite förvånat: ”förbluffande hög kvalitet, fortsätt med det” – och det har jag försökt.

Mitt yrke är ju dessutom väldigt konstigt på det sättet att man inte kan sitta ner och vara kreativ på beställning då man vet att man ska hämta barnen om en halvtimme.

Ny kärlek och varannan vecka-liv

Patrik har varit gift med tv-profilen Sofia Rågenklint med vilken han också har två barn och idag är han nyförlovad med golfaren Marlene Hedblom. Vardagen med varannan vecka-rumban som många i dagens värld lever med är således bekant. Hur går det här ihop i praktiken?

Patrik Isaksson på Radio Vega Bild: Yle / Hannah Norrena

- Det är såklart lite tråkigt att leva sådär varannan vecka och att inte kunna finnas med på alla fotbollsträningar o.s.v. Mitt yrke är ju dessutom väldigt konstigt på det sättet att man inte kan sitta ner och vara kreativ på beställning då man vet att man ska hämta barnen om en halvtimme. Mina idéer dyker upp då jag åker bil eller träffar kompisar och då bandar jag in dem på min telefon och sedan försöker jag reservera tid för att göra något av dem, typ ta en vecka, resa bort och verkligen gå in i mig själv för att få ut allt det jag går och grunnar på.

Bittervljuva kärlekslåtarnas mästare

Patrik Isaksson har skrivit otaliga hits som har älskats genom åren. Hans träffsäkra beskrivningar av brännande kärlek med också trassliga relationer har gjort att han anses vara en ytterst romantisk och känslig man, en bild som han själv inte riktigt håller med om.

- Jag kan förstå detta men nej, tyvärr jag är inte speciellt romantisk och jag är ganska säker på att min blivande sambo skulle hålla med om det, haha. Jag är i grunden en glad typ men samtidigt lite smygmelankolisk så även om min musik handlar om kärlek är det alltid lite bitterljuvt. Trots att man är lycklig så finns det alltid ett orosmoln vid horisonten.

Man måste hitta sätt att ha roligt tillsammans. Om man bara sitter hemma och slår ihjäl tid, ja då dör även kärleken.

Relationer är svåra

Som nyförlovad ser Patrik ljust på framtiden, han är tacksam för den talang har fått som gör att han kan leva på sin musik, för sina barn och för kärleken. Med en skilsmässa i bagaget vet han dock att aldrig ta något för givet.

- Relationer är svåra men kärleken är samtidigt så otroligt stark, man har liksom ingen chans mot den och trots att man har varit med ett par gånger så lär man sig aldrig. Jag hatar ju vardag så de veckor vi inte har barnen försöker Marlene och jag alltid göra saker, vi sitter typ aldrig hemma och tittar på tv. Det behöver inte vara omvälvande saker men man måste hitta sätt att ha roligt tillsammans. Om man bara sitter och slår ihjäl tid, ja då dör även kärleken.

Patrik Isaksson gäst i Lördax-studion

Patrik Isaksson gästade Lördax-studion 11 oktober och intervjuades av Hannah Norrena och Jukka Isojoki. Nya singeln ”Slåss för oss” gavs ut i augusti 2014.

Det är måndag och vi har fyra nya låtar på spellistan. David Guetta, Avicii, Isac Elliot och Softengine bjuder alla på klubbiga låtar som vi förutspår att de flesta förr eller senare kommer att dansa till. Måndagsfest!

Vi älskar måndagar för de är fyllda med ny musik. Här kommer veckans nya låtar på spellistan.

David Guetta ft. Sam Martin / Dangerous

Dangerous är den första singeln från David Guettas kommande album Listen. Vi älskar låten, som är en härlig blandning av synth, piano, stråkar, gitarr och vilda trummor. Ett annat plus är att allt utspelar sig i rymden.

Avicii ft. Robbie Williamas / The Days

Avicii är tillbaka. Den första låten från kommande skivan heter The Days, och är ett samarbete med Robbie Williams. Låten har han skrivit tillsammans med Robbie, Salem Al Fakir och Vincent Pontare. Musikchefen Johan Lindroos har bloggat om låten, och här kan du läsa det.

Isac Elliot / Tired Of Missing You

Isac Elliots nya låt är klubbigare än de tidigare låtarna, och fansen älskar den. Själv tycker han att den är hans största låt hittills. Låten finns med på skivan Follow me som släpps den sjunde november.

Softengine / The Sirens

Är det här låten som ger Softengine deras stora genombrott? Det tror iallafall de som vet något om musik. Precis som i Isac Elliots fall är också den här låten mycket mer klubbig än deras tidigare kreationer. Den 17:e oktober släpps debutalbumet We Created the World. Vi förutspår succé.

Så här ser hela spellistan ut

Här kan du kolla in alla låtar som för tillfället finns på spellistan. Du ser också hur ofta vi spelar dem. Spellistan finns också på Spotify, men där saknas så klart låtar som inte publicerats på Spotify.

Vi träffar hiphopgruppen Ideal Principal i Jakobstad. De säger att det inte blir så mycket street i rappen eftersom de bor i Jeppis, men kärleken för hiphop övervinner såna petitesser. Tror du de klarar vår rapputmaning?

Dadi Vozo (Daniel Huhtamäki), Mad Dr (Jonatan Skagersten) och DJ Jupe (Guiusep Duenas) har två saker gemensamt: de gillar hiphop, och de är medlemmar i hiphopgruppen Ideal Principal. Allt började egentligen redan 2004.

- Jag började skriva rapptexter, och jag visste att Mad Dr också gillade hiphop, så jag pressade honom och till sist gick han med på att skriva en låt ihop med mig. Det blev en som handlade om hiphop och klichér. En hardcore hiphoplåt, säger Dadi Vozo.

I gruppen är det mest Mad Dr som skriver texterna, men ibland hoppar också Dadi Vozo in i den rollen. Oftast håller han sig ändå till att göra beatsen, medan DJ Jupe fungerar som deras live dj.

Mad Dr´s nördgrejer

Namnet Ideal Principal ska fungera på både spanska och engelska. Ja, de rappar faktiskt också på spanska, men det ska vi återkomma till lite senare.

- Mad Dr (han doktorerar, därav namnet red. anm.) har ganska mycket teknolog-nördgrejer på gång, så det spelar lite på det. Ideal Principal står också för ett högt ideal. Vi står för en hög standard när det gäller musik, texter och hur vi tänker, säger Dadi Vozo.

Tidigare gick de under namnet Zealot Poets, men när de blev kontaktade av ett litet skivbolag diskuterades det nya namnet Ideal Principal fram.

Det var meningen att vi skulle släppa en ep med engelska och spanska texter, och då ville vi särskilja det projektet ifrån Zealot Poets. Vi släppte en singel med skivbolaget, men någon ep blev det inte. Inte ännu i alla fall, säger Dadi Vozo.

Singeln heter Fire, och den handlar om hur de brinner för musiken och det de gör.

- Den handlar om hur vi pushar skiten framåt, säger Daniel.

Som med de flesta som sysslar med musik hämtar Ideal Principal sin inspiration från många olika band, musikstilar och händelser i världen.

- Jag använder vinylskivor som jag samplar, så det blir vad det blir. Soundet lutar mot mitten av 90-talet. Lite Pete Rock, DJ premier och Lord Finesse. Texterna handlar om allt mellan himmel och jord, vi har inga begränsningar. Uppenbart är det inte så mycket street i låtarna, vi bor ändå i Jakobstad … men vi tar upp de teman vi kommer att tänka på, helt enkelt, säger Dadi Vozo.

Låtarna kan faktiskt handla om vad som helst. De berättar att de skrivit politiska låtar, kärlekslåtar och till och med en om spelet Afrikas stjärna. Största delen av låtarna finns än så länge bara på papper, men en del är på väg att släppas, antingen som en ep eller så direkt upp på Soundcloud.

Rappar på spanska

Och nu till det där med språket. Ideal Principal rappar nämligen på svenska, finska, spanska och engelska. När jag träffar Dadi Vozo och DJ Jupe pratar de spanska med varandra. Dadi Vozo älskar språket och har lärt sig det under årens lopp, medan DJ Jupe har rötter i Peru.

Representerar, Västermalm. Guiusep Duenas och Daniel Huhtamäki i Ideal Principal. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth

- Då jag var 16 och skrev de första rimmen skrev jag på svenska, sedan på engelska, och sedan på svenska igen eftersom det var bekvämare. Spanskan har funnits där som ett starkt språk ganska länge. Jag hade en önskan att skriva något på spanska, så då skrev vi låten Kärlekseld. Jag gjorde ett salsabeat från någon gammal 70-tals salsa, och det var det första vi gjorde. Sedan skulle vi göra en hel ep, så vi skrev åtta låtar till, och nu har vi ungefär tio låtar på spanska.

Hur det är med ep:ns vara eller icke vara vet de inte. Daniel har ringt bolaget men de har inga svar. Men innan samarbetet dök upp hade de också en annan ep på gång, som nästan är klar. Den heter Ordlek, och går helt på svenska. Så småningom dyker den antagligen upp på nätet, och kanske också på en fysisk skiva.

Lyssnade på Petter om och om igen

Intresset för hiohop har funnits där länge för Dadi Vozo, som hittade musiken redan när han var barn.

- Jag tror att hiphoppen kom in i mitt medvetande när jag var ungefär sju år. Jag bodde i Sundom och så såg jag en rappare på tv. Jag tyckte det var skitcoolt, men samtidigt konstigt: han talar, han sjunger inte, men det är musik. Sedan lämnade jag hiphopen och var intresserad av rock och sånt. Men jag måste säga att när Petter släppte Sjätte sinnet och låten Vinden har vänt … nu vet inte Jupe vad jag pratar om för han var väl knappt född då, men 1998 när stora svenska rappare kom fram, det var en tid som fångade mig. Jag lyssnade på Vinden har vänt om och om igen, säger Dadi Vozo.

- Jag lyssnade mest på housemusik från första början, men sedan lärde jag känna Daniel och då vaknade mitt intresse för rapp och hiphop. Första gången jag hörde när han rappade så kände jag den där känslan … som kommer in i ådrorna. Det var så det började för mig, säger DJ Jupe.

En rapputmaning

Vi avslutar intervjun med en rolig utmaning för textmakaren Dadi Vozo. Han får elva ord, och de här elva orden ska tillsammans bilda en rapp. Här är orden:

Jeppis, tåget, Helsingfors, torget, kebab, röd, telefon, jeans, drottning, sound och pappersmugg.

Till höger hör du resultatet, och här under ser du det.

Texten för rappen, skriven på ett vitt papper. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth

Halva Softengine besökte X3M för att snacka om sin debutskiva som ges ut på fredag (17.10). Kjell gjorde maskinskivråd med de förvirrade killarna. Ångtraktor, stavmixer eller attackhelikopter, vad fick flest poäng?

Softengine har varit med om mycket under det senaste året. De gästade X3M i januari och massor har hänt sedan dess. Finlands eget Snow Patrol vann UMK - Tävlingen för ny musik och representerade Finland i Eurovisionen i Köpenhamn. De fick ett skivkontrakt och nu är debutalbumet färdigt. Fansen blir hysteriska av de blyga charmörerna. Topi Latukka och Henri Oskár verkar också lite trötta på att snacka om ESC och vill hellre prata om den nya skivan.

Skivan We created the world innehåller elva låtar. Den äldsta av dem är What if I? och den har Henri skrivit när han var 13-14 år gammal. Många låtar härstammar från några år tillbaka men de flesta textraderna är nya.

Skit i principerna!

När man lyssnar på Softengines nya album så märker man att de verkligen inte gått över där var staketet är lägst. Hur bra kommer de överens när de gör låtar? Det skulle säkert vara lätt att nöja sig med första bästa lösningen.

- Vi vill alla göra något som är nytt och fräsht så det brukar inte bli strider och det finnns ingen som drar i bromsen. Det fanns faktiskt vissa låtar som inte fick komma med på skivan för att de inte kändes tillräckligt bra. Vi är väldigt nöjda med skivan, säger de.

Det viktigaste som bandet lärt sig under året är att man ska skita i sina dumma principer så att man kommer framåt.

- Om man till exempel är ett rockband och inte vågar göra något annat än rockmusik så tycker vi att det är en dum princip. Om man får lust att lägga till en EMD-explosion så ska man väl göra det.

Ärlig kritik från vänner

Har ni någon utanför bandet som brukar lyssna på ert material och ge ärlig kritik?

- Jag har två goda vänner som brukar få lyssna på nya låtar. En är musiker och den andra har inget med musik att göra. De brukar ge bra och ärlig kritik, berättar Topi.

- Min storebror brukar få lyssna och säga vad han tycker. Och han brukar oftast inte säga något bra så sen när han en gång gör det så vet man att sablar nu är det en bra låt, skrattar Henri.

Spelningar både utomlands och i hemstaden

Softengine har väldigt mycket inbokade spelningar och en av dem är Eurosonic-festivalen i Holland i januari. Det är en viktig spelning som måste gå bra. Största målet med Eurosonic är att knyta viktiga kontakter utomlands.

Här hemma blir det skivreleasespelning på Rytmikorjaamo i killarnas hemstad Seinäjoki (lö 18.10). Det är alltid spännande att spela för hemmapubliken och gästlistan brukar fyllas av namn på vänner och bekanta.

- Min mamma säger att vi borde lägga hela släkten på gästlistan, skrattar Topi. Men lite selektiv måste man ju vara, tillägger han.

Killarna verkar ha stora planer inför framtiden och de är väldigt hemlighetsfulla över någonting som de inte vill avslöja ännu. Så nu får vi vänta och se vad framtiden har att ge bandet.

Maskinkivråd

Medan vi väntar på att se vad framtiden har att ge så kan vi lyssna på maskinskivrådet som Kjell Simosas utsatte de förvirrade bandmedlemmarna för. Vad får flest poäng, ångtraktor, stavmixer eller attackhelikopter?

Det finns otroligt många bra finlandssvenska låtar och vi skryter lite och säger att vi på X3M är ganska bra på musik i Svenskfinland. Men är vi det? Vi tvingade redaktörerna att göra vårt quiz. Hurdan expert är du själv? Testa här!

Vi på X3M tror oss vara experter på musik. Nu blev det upp till bevis när webbredaktionen skapade ett quiz om finlandssvenska låtar och tvingade kollegerna att testa sina kunskaper.

Testet går ut på att det finns 13 meningar från olika låtar som saknar ett ord. Av tre alternativ ska man klicka i det rätta ordet som saknas.

Redaktionens resultat

Först ut var musikchefen och musikexperten Johan Lindroos. Han började genast bortförklara sig och påstod att han oftast lyssnar mer på själva musiken än orden. Ändå lyckades han få resultatet 11 av 13 rätt.

Följande försökskanin var Pernilla Karlsson som sjöng ut låtarna samtidigt som hon gjorde testet. Hon prickade alla rätt!

När vi utmanade Janne Grönroos så vaknade hans tävlingsinstinkt (som alltid). Han tog en bra ställning på kontorsstolen och drog en djup koncentrerad suck innan han klickade igång testet. Och visst, även han prickade allt rätt.

Fredrika Lindholm ropade att hon också vill vara med och hon genomförde testet med många rop och lite sång. Resultatet blev strålande, 12 av 13 rätt.

Ted Forsström klickade lungt igenom testet och fick ett fint resultat utan att han sjöng alls, 11 av 13 rätt.

Hårdrockaren Kjell Simosas sjöng vackert medan han gjorde testet. Även han fick resultatet 11 av 13 rätt.

Nu är det din tur! Hurdan expert är du?

År 2015 har det gått 150 år sedan kompositören Jean Sibelius föddes, vilket bl.a. uppmärksammas stort på Ateneum där man öppnat en utställning om Sibelius för alla sinnen.

Utställningen ”Sibelius och konstens värld” ser på Jean Sibelius (1865-1957) genom bildkonsten, skulpturkonsten och musiken.

På utställningen finns också en del föremål med anknytning till familjen Sibelius, bl.a. Sibelius violinlåda, hans resväska för hatten och halsduken, hans gräddvita kostym och den berömda hatten samt Aino Sibelius tygnäsdukar och sytillbehör samt brev och dokument av olika slag.

Utgångspunkten för den omfattande utställningen har varit att forska i vilken betydelse bildkonstnärer och bildkonsten haft i Sibelius liv och på vilket sätt bildkonsten kommit att ge avtryck i hans arbete.

På utställningen finns mer eller mindre kända tavlor av vänner och konstnärer som Eero Järnefelt, Antti Favén, Akseli Gallen-Kallela, Magnus Enckell, Pekka Halonen, Louis Sparre, Lennart Segerstråle och Tyko Sallinen – men också verk av Oscar Parviainen och Eero Myntti.

Sorg och melankoli

FD Ann-Maria von Bonsdorff berättar att konstnären Oscar Parviainen (1880-1938) var en god vän till Sibelius, och under en vistelse i Paris hörde Parviainen Sibelius spela ett stycke ur ett arbete som han höll på med, och inspirerad av detta stycke målade han verket ”Bönen till Gud” som han skänkte som gåva till Sibelius.

Målningen föreställer en mor vid sin döende dotters dödsbädd, i fonden väntar Döden medan en liten fjäril fladdrar iväg mot ett ljus som står på nattduksbordet.

I ett odaterat brev skriver Sibelius till Parviainen för att tacka för tavlan: ”Broder, Din underbara tafla hava jag vid mitt piano och spela dagligen för den d.v.s. Dig. Haf tack du din fantasirika stämningsmänniska och konstnär!! Jag känner mig så (--- otydligt ord) då Du öppnar din själ för mitt innersta.”

I och genom Parviainens tavla kunde Sibelius ge utlopp för sin sorg över dottern Kirsti, som dött blott ett drygt år gammal i tyfus år 1900.

Jean Sibelius nothälsning till Oscar Parviainen Jean Sibelius tonhälsning till Oscar Parviainen, odaterad. Nationalbiblioteket. Bild: Bild: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis

De tavlor som hänger på väggarna i Sibelius hem Ainola är alla gåvor som familjen Sibelius fått av släkt och vänner, samt konst som familjen fått i gåva av olika konstnärer eller offentliga institutioner.

Enligt Anna-Maria von Bonsdorff fanns det också ett rum på Ainola, ett s.k. "skräckskåp", där man förvarade målningar som inte fick plats i salarna, eller som man kanske inte var så förtjusta i – vilka tavlor som inte föll familjen Sibelius i smaken vet man dock inte

Litteraturen som inspirationskälla

I ett brev som Jean Sibelius skrev till Aino från München i juli 1894 berättar han om besök på konstmuseer i staden, och noterar att: ”Det är ett stort nöje att titta på tavlor här. Här finns stora samlingar. Jag berörs mera av andra konstarter än av andras musik.”

Vid sidan av bildkonsten var litteraturen en stor inspirationskälla för Sibelius. Pianisten och doktorn i musik, Folke Gräsbeck (som för övrigt valt ut musikstycken ur Sibelius produktion som man kan lyssna på i lurar när man vandrar omkring i utställningssalarna) delar in Sibelius skaparperiod i olika perioder, och under den nationalromantiska perioden hade Kalevala den överlägset största inverkan på Sibelius tonsättningar med verk som ”Kullervo”, ”Lemminkäinen”, Kyllikki-sviten m.fl. Jämsides med Kalevala löper J.L. Runebergs texter som en röd tråd genom hans verk.

Under den s.k. metamorfosens period när Sibelius komponerade sin 3:e, 4:e och 5:e symfoni, dvs. fram till Första världskriget, breddade Sibelius sin läsning och blev en stor kännare av svensk och finsk lyrik.
För sina solosånger använde han sig bl.a. av dikter av Josef Julius Wecksell, J.L. Runberg och Karl August Tavaststjerna, men också Ernst Josephson, Viktor Rydberg och Gustaf Fröding.

I körverk och kantater plockade Sibelius in texter av finska poeter som Aleksis Kivi, Aukusti Valdemar Koskimies och Paavo Kajander.

För det mesta valde Sibelius själv texter till sina kompositioner, men då och då fick han beställningar på verk där texten inte var hans eget val – som i fallet med kantaten ”Jordens sång” för blandad kör och orkester. Detta var ett verk som skrevs till invigningen av Åbo Akademi och textförfattare var en ung Jarl Hemmer. Enligt Folke Gräsbeck är slutresultatet synnerligen lyckat, även om Sibelius själv berättat för dirigenten och svärsonen Jussi Jalas att han mycket motvilligt gått med på att komponera kantaten: "Orden (Jarl Hemmer) inspirerade inte och inte heller tillställningen. Jag gjorde den bara, för att jag fick pengar för det.”

Bilden av Sibelius

Utställningen tar sin början i stora salen där man kan se ett flertal olika porträtt och tolkningar av Jean Sibelius gestalt – från de tidiga ungdomsåren med yvigt hårsvall till ålderdomen med djupa rynkor i pannan och noll strån på hjässan, karaktärsdrag som skämttecknare under olika decennier gjorde sig lustiga över.

FD Riitta Ojanperä, som är en av de ansvariga kuratorerna på utställningen, berättar att hon själv hade en stark och för oss finländare typisk bild av Sibelius när hon inledde arbetet med att plocka fram personporträtt av maestron för utställningen.

Sibelius var noga med hur han tog sig ut både på fotografi och på målningar – vi har t.ex. alla sett fotografier på Sibelius från Ainola där han vandrar runt på gårdstunet iförd stilig kostym, hatt och käpp.

Ett favoritporträtt hittar Riitta Ojanperä i konstnären Eemu Mynttis tolkning av Sibelius från år 1930. I Mynttis färgstarka målning möter vi en Sibelius med en intensiv och inträngande blick, och enligt Ojanperä använde Myntti sig av Sibelius som ett slags Väinämöinen-figur i olika verk. Mynttis porträtt av Sibelius är s.g.s. ett självporträtt, eller ett inre själsporträtt, konstaterar Riitta Ojanperä.

Utställningen ”Sibelius och konstens värld” visas på Ateneum till och med den 22 mars 2015.

I samband med utställningen utkommer ett digert praktverk där forskare och skribenter belyser Jean Sibelius ur ett flertal olika synpunkter, dock med tonvikt på bildforskningen.

Ny singel och snart ny platta från Harcore Superstar - och vi har ensamrätt på Finlandspremiären av nya låten Glue.

För tillfället är killarna i Hardcore Superstar fullt upptagna med att jobba med den kommande plattan. Första singeln Glue har Finlandspremiär den 17 oktober och resten av materialet får vi tag på senare i höst. Basisten Martin Sandvik är oerhört nöjd med låten som nu ges ut.

- Vår inställning är alltid att vi måste jobba tills vi är nöjda. Är vi inte jättenöjda med något ger vi inte ut det.

Skulle Martin lägga ett adjektiv på den nya singeln är det attityd. Och självförtroende, lägger han till.

- Vi går verkligen tillbaka till grunden i vad vi står för när det handlar om musik. Dagens musik har blivit som en verkstad, musicerandet har tagit steget tillbaka på bekostnad av tekniken. Det har vi inte gjort med vår skiva, det ska vara en urkraft som kommer från fyra killar som lirar ihop, säger Martin.

Attityd och självförtroende är inget som egentligen saknas hos Hardcore Superstar, men i och med den nya skivan blir det ännu ett steg tillbaka mot rötterna och den kraft som kommer från själva musiken.

Bandet närmare än frun

När jobbet är som mest intensivt med ny musik säger Martin att till och med familjeangelägenheterna kan komma i andra hand ibland. Låtriffen snurrar i hans huvud och musiken är det enda han tänker på. Det här leder också till en del meningsskiljaktigheter inom bandet.

Riktigt i början av idéprocessen inför en ny skiva sitter bandets fyra killar på sina håll och funderar på idéer. När de sedan träffas kan det lätt leda till att de skjuter ner andras idéer.

- När vi försöker hitta ett gemensamt mål för en ny platta kan det bli ganska häftiga bråk, säger Martin.

Han lär själv vara den mest envisa i bandet, men han håller också i minnet att de alla alltid tänker på bandets bästa först.

- Om mina idéer bli nedskjutna brukar jag ge det lite tid och sedan håller jag troligtvis också med, och samma om jag skjuter ner någon annas idé.

Efter den första tidens hets och bråk, när bandet kommit fram till vilken väg en skiva ska gå är det kreativiteten som tar över och plattan börjar ta form.

Den nya singeln Glue är en tillgänglig rocklåt, och liknande spår kommer det att finnas mer av på skivan.

Tatjana Meyer har rest mycket i sitt liv men har inte orkat bära med sig en kamera. Istället kopplar hon ihop musiken med minnen från Cypern, Skottland, Stockholm, Heidelberg och i Kalifornien.

Hon är uppvuxen I Helsingfors men bor numera i Lahtis. Hon har alltid varit nyfiken på livet, så efter skolan sökte hon sig till Finnair på Helsingfors flygfält. Hon jobbade också ett år på Frankfurts flygfält. I dag är hon pensionerad och är en aktiv mormor till sina två barnbarn.

- Efter dessa intensiva år blev det missionfältet som tog mig till Skottland, Cypern, Mellanöstern och USA. Ungefär tio år har jag bott utomlands.

Från sina utlandsvistelser har hon intressanta musikminnen, som hon delar med sig av i Min musik. Istället för att bära med sig en kamera har hon köpt musik på de olika ställen där hon har vistats.

- Musik har alltid varit viktig för mig och är en allätare allt från klassiskt, jazz och svensktoppen. Radio Vega är på varje dag och där blev jag inspirerad att dela min musik med er.

På sin låtlista har hon flera låtar från 60-talet. Hon minns speciellt Beatles från sin skoltid. De bönade och bad av sin musiklärare att få sjunga sånger av Beatles. Läraren tyckte att musiken var förfärlig men gick ändå med på flickornas begäran - och Tatjana och hennes kompisar var saliga.

Morning has broken kan Tatjana upplysa om att den är en psalm.

- Då jag bodde i Skottland och gick till kyrkan så hittade jag den till min stora förvåning i psalmboken.

Boneys M:s By the rivers of Babylon från slutet av 70-talet har Tatjana hört till lust och leda uppe i bergen på Cypern. Mitt emot där hon bodde hade FN-soldaterna sin ölstuga och där spelades den här sången minst fyra gånger i timmen

Den sista sången på listan Till mitt eget blue Hawaii med Vikingarna har hon med för hon studerade i slutet av 80-talet på Hawaii och träffade också då sin man.

- Det var kul att få dela med mej Min Musik som har betytt mycket i mitt mycket innehållsrika liv.

Tatjanas lista spelas söndagen den 19.10 kl 8.05

1. PAUL ANKA - Put your head on my shoulder
2. HOOTENANNY SINGERS - Gabrielle
3. BEATLES - I want to hold your hand
4. CILLA BLACK - You're my world
5. CLIFF RICHARD - I could easily fall (in love with you)
6. BEACH BOYS - California girls
7. PETULA CLARK - Downtown
8. MARIANNE FAITHFULL - As Tears Go By
9. SIMON & GARFUNKEL - The sounds of silence
10. HEP STARS - I natt jag drömde
11. BEE GEES - Words
12. SWEET - Poppa Joe
13. CAT STEVENS - Morning has broken
14. BONEY M - Rivers of Babylon
15. ROY ORBISON - California Blue
16. VIKINGARNA - Till mitt eget blue Hawaii

Pernilla Karlsson och Bertil Blom fick i uppdrag att korsrecensera varandras favoritmusik. Bertil Blom, redaktör för musikprogrammen Amadeus och Musikväktarna i Radio Vega, fick fördjupa sig i en platta av Clean Bandit medan Pernilla Karlsson, programledare i Stiftelsen i Radio X3M, lyssnade på sonater av Scarlatti.

Clean Bandit - New Eyes

Bröderna Jack Patterson (bas och keyboard) och Luke Patterson (trummor), Neil Amin-Smith (fiol) och Grace Chatto (cello).

Pernilla Karlsson tar på sig hörlurarna. Bild: Yle

Pernilla Karlsson: Att definiera Clean Bandits genre är allmänt känt inte det lättaste men jag anser att det är en elektronisk poppig musikgrupp med spännande vibbar av synthpop och house. Bandet bildades i England år 2009. Musiken är fräsch, tidvis dansant och väldigt NU. Deras användning av stråkar fascinerar mig och hur bandet vågar mixa klassiska Mozart med elektroniskt. Skivan är rolig och lätt att lyssna på. Man kan t.ex. städa eller vara ute på en lång promenad medan man lyssnar på alla artistsamarbetena på skivan, b.la. med den kända jamaicanen Stylo G och andra bra reggae- och rappartister.

Favortilåt:Come Over feat. Stylo G

Skolvitsord: 8

Kuriosa: Första singeln Rather be är låten som har spelats väldigt aktivt på alla radiostationer den senaste tiden med i skrivande stund över 213 miljoner spelningar på Spotify. Jag hoppas att det kommer att sätta fart på de andra låtarna också i fortsättningen.

Bertil Blom: Med den avväpnande frågan “So you think electronic music is boring?” öppnas första spåret (Mozart’s house) på skivan. Frågan får snabbt ett nekande svar av mig då jag lyssnar vidare. Det märks att det är begåvade musiker i bandet. Instrumenthanteringen är kreativ och syntanvändningen allt annat än enformig. Flera av medlemmarna är också stråkmusiker (violin/cello) och det märks i de samplade avsnitten. Jag som helst lyssnar på akustiskt producerad musik märker att jag fångas. Ett annat stort plus är att så många i bandet är bra sångare. Det ger respekt.

Minuset är att det egna materialet och det klassiska inte alltid sammansmälter till någonting större. Och den jämnt lunkande grundrytmen är rätt lika från låt till låt. Men gillar man house och techno så är det här en skiva som höjer sig över mängden. Den känns nyanserad, omväxlande och överraskande – egenskaper som bra musik ska ha. ”Well, it is rep-repetitive” är sista frasen i första spåret. Till det säger jag: All musik är repetitiv, på något plan.

Favoriter: A and E med en stark text varvat med samplade slingor ur Bachkoralen O huvud blodigt sårat. En annan som jag gillar är Mozart’s house, inte bara för att här ingår delar ur Mozarts 21:a stråkkvartett, utan för de relevanta frågorna som ställs i texten.

Skolvitsord: 7

Janne Rättyä - Domenico Scarlatti: Sonatas

Musikredaktör Bertil Blom Bild: Yle / Rolf Granqvist

Bertil Blom: Då man tar skivan i sin hand och läser konvolutet verkar den vara tråkigheten och enformigheten själv. Sonater i c-moll, C-dur, f-moll, g-moll i all oändlighet (man tänkte inte i reklamtermer på 1700-talet). Men då man lyssnar så öppnar sig en ny värld för en. Här finns klanger, färger och ljud som man aldrig kunde tro att ett dragspel skulle prestera. Janne Rättyä får det ibland att låta som om musiken kom från en orgel, ett munspel eller en pumpande fagott. Musik som från början var tänkt för en cembalo! Det som jag gillar är hans sätt att frasera, binda ihop och töja på tonerna. Det gör att den gamla musiken känns levande här och nu. Som lyssnare dras man med i de olika stämningarna och karaktärerna. Med den här skivan tar han också orden ur munnen på den som påstår att dragspelet/ackordeon är ett enformigt instrument. Det är en överraskande fräsch skiva och ett exempel på att guld kan glimma också under den mest anspråkslösa fasad.

Favoriter: Spår 1, sonaten i c-moll och spår 13, sonaten i g-moll

Skolvitsord: 8

Kuriosa: Domenico Scarlatti var född samma år som Bach och han hörde till dem som revolutionerade cembalomusiken. Nu är det Janne Rättyä som för utvecklingen vidare utan att arrangera om musiken, bara genom sitt sätt att spela. Till vardags är Rättyä professor i klassisk ackordeon i Österrike. Det här är hans sjätte skiva.

Pernilla Karlsson: När jag lyssnade igenom detta för mig oerhört främmande klassiska instrumentala album med enbart dragspel, funderade jag när jag egentligen skulle lyssna på en skiva som denna. Jag kom fram till att det nog bara skulle vara då Bertil ber om det. Ibland kändes det som att jag satt i kyrkan och den klassiska orgeln hade blivit utbytt mot ett dragspel.

Albumet innehåller alla sinnesstämningar du kan tänka dig och låtarna målar upp historier, bilder om olika berättelser. Glada, skrämmande, harmoniska och ledsna berättelser. Man får i och för sig själv hitta på vad berätteleserna handlar om eftersom det inte existerar någon sång men det är väl det som är styrkan och det man bör uppskatta i sådana här klassiska verk. Det var stundvis utmanande för mig att skilja åt låtarna på albumet.

Janne Rättyä gör en enastående tolkning av Domenico Scarlattis sonater och jag kan bara se och nästan känna hur hans fingrar bränner när han trycker på de alla 100 knappar som dragspelet bär.

Favoritlåt: Sonata in C-, K.126, L.402

Skolvitsord: 5

Kitok hittade tillbaka till musiken via skatekulturen, något som fanns kvar inom honom och slutligen bubblade upp till ytan.

- Ja gär ytterligheternas människa så antingen det eller att åka dit i juni när det är ljust dygnet runt och vackert på riktigt.

Med sitt tidigare band, Magnus Ekelund och Stålet, gjorde Kitok rockig musik, men eftersom han gillar ytterligheter gick har tillbaka till sina skaterötter. Den nya musiken drar influenser från Beastie Boys - och Lana del Rey.

- Det finns melodistråk i min musik som Beastie Boys aldrig skulle använda, stråk jag tagit från till exempel Lana del Rey. Jag blandar mycket amerikanska superpopulära sound med att vara uppvuxen i periferin i ett litet land, säger Kitok.

Från skate till rock till skate igen

Efter tre album med sitt förra band tröttnade Kitok på sättet han gjorde musik och bestämde sig för att gå tillbaka i sin utveckling. Det han gillade före rockperiod kom tillbaka till honom och han kom ihåg sina rötter.

- Ursprungligen upptäckte jag musiken genom skateboardkultur. Skatepunk, hiphop och hard core är ganska fysisk musik, och när jag kände mig borttappad i mitt skapande var det skönt att göra något fysiskt. Jag har hittat tillbaka till ett uttryck där jag känner mig hemma.

När svenska band sjunger om landets storstäder Stockholm och Göteborg är det ofta i ganska negativa ordalag, men när Kitok rappar om Jokkmokk är det alltid i en hyllande ton.

- Jag kan inte göra en rapp där jag dissar en inlands-, avglesningort, då sparkar man på en som redan ligger. Jag gör det för att visa uppskattning, att säga att vi finns också här, i Skandinaviens periferi.

Kitoks debutalbum kommer den 12 november.

Den svenska versionen av tv-programmet Så mycket bättre börjar i dag (18.10). Familjen är en av deltagarna, och han är glad över att ha fått så många nya vänner i programmet.

Familjen, eller Johan T. Karlsson som han egentligen heter, är en av deltagarna i årets Så mycket bättre. Med sig har han Love Antell, Ola Salo, Kajsa Grytt, Orup, Amanda Jenssen och Carola. Inget dåligt gäng alltså. Vi frågar hur stort det här är i Familjens karriär hittills.

- Det här är bland det största jag varit med om. Jag var förband till Kent för några år sedan, så det var också stort, och ett äventyr. Men nu kommer jag väl att bli folklig, antar jag.

Fick höra att det är sjukt roligt

Johan tackade ja till att medverka i programmet eftersom han ville göra något som utmanade honom. Något som var lite skrämmande.

- Det är väldigt utelämnande att bjuda på sig själv till 100 procent, säger han.

Men det var inte bara rädslan som lockade. Han känner flera som varit med tidigare och de sa till honom att han ska göra det om han får chansen, eftersom det är så roligt.

- Det är också roligt att göra om andras musik och att framföra det. Och det där att själv sitta på piedestal på sin egen dag och bli serverad musik som är gjord av personer man haft som idoler. Det är spännande.

Fördomar spräcktes

När Johan tackade ja till programmet kände han inte de andra deltagarna personligen, men det skulle snart komma att ändras.

- Jag hade en bild av folk, fördomar som media målat upp, men de försvann ganska fort. Det var jävligt skönt. Jag fick se den fina sidan av alla och jag var glad att bli av med fördomarna. Carola överraskade mig mest. Hon visade upp en helt annan sida än den man sett tidigare. Hennes program var också ganska överraskande, säger han.

En bredare publik

Johan hoppas att programmet ska göra att fler får upp ögonen för hans musik.

- Tidigare har jag kanske motarbetat mig själv. Jag har hållt mig i skymundan och varit indie och tackat nej till liknande grejer förut. Men nu kände jag hur spännande det här var att göra. Så nu hoppas jag att jag når ut till många fler, säger han.

Vilken roll hade du i den här tillfälliga familjen som du hängde med under en vecka på Gotland?

- Jag kunde känna mig lite som en outsider musikaliskt eftersom jag håller mig mer i den elektroniska världen. De andra tyckte att jag var full av överraskningar. Det kändes som att jag var något av en joker i skaran av giganter.

Att vara en outsider är inget som Johan ogillar, det är snarare så att han under alla år sökt sig till den rollen, och det var också den rollen han tog när han startade Familjen. Vilken tur att han nu lite kommit ut ur sitt skal, för det ska bli riktigt spännande att se vad han gör i programmet, och vad de andra gör av hans musik.

Vad kan vi då förvänta oss av årets Så mycket bättre? Enligt Johan är det skratt, fest och skitfin musik.

Så mycket bättre kan du se på Sveriges TV4 i kväll (18.10) kl 21.00

Håkan Streng har fått 40 veckor fullt på Danslistan och åker in i Guldklassen med låten Möte i gränden. Han utmanade förra hösten och vännerna och fansen har troget röstat allt sedan dess. Själv säger Håkan Streng att han känner sig som efter ett maratonlopp, trött men segerrusig.

Låten finns med på retroskivan Med dig i mina armar 1 och 2, som Streng gjorde tillsammans med vännerna Krister Andersson, Sakari Kurki och Uffe Nylund.

- Vi firade mitt 50-årsjubileum som dansbandssångare ifjol och spelade in låtarna från förr, berättar Streng.

Håkan Streng är mest känd som trubadur och en av medlemmarna i Trio Saludo, men faktum är att allt fick sin början inom dansmusiken.

- Jag har ett gammalt kärleksförhållande till dansmusiken. Det var den som förde mig ut på spelningar redan före målbrottet, säger Streng.

Första dansbanden var Karl Edfeldts orkester och Alexanders från Jakobstad. Efter det ville orkesterledaren Rolf Wallendahl från Kållby ha Streng med som solist och det blev mycket spelningar i Österbotten. Streng vann också den finlandssvenska talangjaktsfinalen i schlagerklassen med låten Les feuilles mortes. Det var 1965 på Åland.

Håkan Streng hängde med Wallendahls ända fram till armétiden 1966-67 och också sommaren efter under orkesternamnet Sirocco. Han hoppade också in som solist i andra band, bland annat i populära bandet Mexico.

Under studietiden träffade han igen skolkompisarna Krister Andersson och Uffe Nylund och grabbarna bildade band och musicerade flitigt.

Dansbanden har funnits med hela vägen och Håkan Streng menar att spelningarna i denna genre kan kännas lättare än andra engagemang.

- Det är avslappnat, hemtrevligt och nostalgiskt att sjunga dansmusik. Mindre nervspel, säger Håkan Streng.

Dansmusik är avslappnat, hemtrevligt och nostalgiskt

Det blev alltså ett helt år på Danslistan med hans Möte i gränden och Håkan Streng tar plats i Danslistans Guldklass.

Österbottniska banden Tommys och Marlenes toppar fortfarande listan och veckans nya utmanare är Highlights en gång till, Lasse Stefanz och Jack Vreeswijk i Brev från kolonien samt danska John Schmidt. Hans bidrag är nya låten Løkken i November.

Häng också du med i röstningen på Danslistan!
I Vega på söndag kl. 14.06 och tisdag kl. 13.03.

Måndag betyder nya låtar, och den här gången har vi tagit in NoNoNo, Zara Larsson, Billy Talent och Linnea Henriksson på spellistan. Lyssna på låtarna här!

Visst är det härligt med ny musik? Här kommer fyra låtar som du från och med i dag kan höra i Radio X3M.

NoNoNo / One Wish

Tidigare i år släppte NoNoNo sitt debutalbum We Are Only What We Feel, och den femte november spelar de på STK i Helsingfors. Läs mer om det här. Kolla in den fina och drömska videon till låten One Wish. Så här har sångaren Stina Wäppling sagt om den: "Videon är tänkt som en påminnelse om barndomen och den känsla av total trygghet, öppenhet och mod som den medför. En känsla vi ofta glömmer men ändå söker som vuxna."

Zara Larsson / Rooftop

Zara Larssons nya låt Rooftop ger oss Rihanna-vibbar, och vi gillar det. Låten är riktigt skön, och den finns med på hennes album 1, som släpptes i början av oktober. Videon är inte fy skam den heller.

Billy Talent / Kingdom of Zod

Kingdom of Zod är en ny låt från Billy Talents samlingsalbum Hits. Du undrar kanske varför släpper de ett samlingsalbum nu? Ska de splittras? Tvärtom, meddelar bandet. Skivan är gjord för alla hängivna fans så att de ska ha något att glädjas över. Bandet hoppas såklart också på att få nya fans med hjälp av Hits.

Linnea Henriksson / Ensamheten

Ensamheten finns med på Linnea Henrikssons senaste album Du söker bråk, jag kräver dans. Låten handlar om en kompis till Linnea som ofta är ute och festar. Så här säger Linnea till Allt om Stockholm: När vi hade varit ute en gång så suckade han och sa ”Alltså, ibland vill man bara hitta någon att skeda med”. Och jag kände bara ”Åh! Jag vet!”. Vi tycker det är fint att hon sjunger om sina vänner.

Så här ser hela spellistan ut

Här kan du kolla in alla låtar som för tillfället finns på spellistan. Du ser också hur ofta vi spelar dem. Spellistan finns också på Spotify, men där saknas så klart låtar som inte publicerats på Spotify.

Det finns knappast många i Finland som aldrig hört talas om Munamies. Mannen bakom karaktären är Riku Nieminen och han är mest känd för sina sketchroller i tv-programmet Putous. Det som inte alla vet är att förutom skådespelaryrket är Riku också musiker. Just nu koncentrerar han sig på sitt band, K!NG.

Riku Nimeinen är van vid att ge intervjuer som skådespelare, men det är fortfarande konstigt för honom att ge intervjuer i musiksammanhang. Det som många inte vet är att han har en lång musikalisk bakgrund. När han var liten så lyssnade hans mamma på mycket musik, han har växt upp med Michael Jackson, Van Halen och Queen. När han var nio år gammal började han på en musikklass.

- Egentligen ville jag inte alls det eftersom det innebar ett klassbyte och mina vänner blev kvar i min gamla klass. Men jag fick nya vänner och många av dem har jag fortfarande kvar, så det var ju tur det, skrattar Riku.

Trummorna - en passion

Riku fortsatte studera på musikinstitut. Trummorna var hans stora passion men eftersom familjen varken hade råd eller utrymme för trummor så började han i stället spela gitarr. Han spelade gitarr i tre år på musikinstitutet och sedan hade han äntligen råd att med egna pengar investera i trummor.

- När jag hade håltimmar så hoppade jag på cykeln och cyklade hem med väldig fart för att hinna spela trummor medan föräldrarna inte var hemma och lyssnade på oväsendet.

Tid för musikkarriären

Nu har Riku äntligen möjlighet att satsa på musikkarriären. Tillsammans med tre killar, Ville Aalto (keyboard), Samuli Kivelä(elgitarr) och Aleksi Kinnunen (eltrummor) bildar han dancerockbandet K!NG. De tar intryck av Lady Gaga, Muse, Kraftwerk och Justice.

K!NG gav ut sin första singel Another lover i våras och nu har även debutalbumet kommit till butikerna. Det speciella med K!NG är att bandet består av ovannämda fyra killar men alla låtar har olika solister. Bandet har valt att ha det så eftersom alla låtar har olika stämning och solisten har en stor roll i att förmedla känslan.

Hela albumet kan du lyssna på här.

Bråk-problemet är löst

Det man bråkar mest om i band är musiken i turnébussen. Men killarna i K!NG har löst problemet fint och samma system borde man alltid tillämpa på hemmafester.

- Vi har Spotify kopplat till stereon och alla får turvis välja låtar och lägga dem i kön. Man får inte berätta vad man lägger till för låtar så det kan bli vad som helst som spelas ur högtalarna. Det är ganska roligt.

Musikens och skådespeleriets rytm

Lyssna på ljudklippet där Riku berättar om huruvuda skådespeleriet ger musiken idéer och inspiration och vice versa. Han har också intressanta tankar kring rytmen i musik och skådespeleri.

Dansbandet Elisa´s har gästat både Vegalistan och Danslistan under de senaste åren. Nu är de ute med nytt material med Henrik Sethsson som producent. Det är också han som skrivit singeln Tänk om vi aldrig, som utmanar på Danslistan.

Elisa´s har vunnit en Grammis i år och i somras valdes Elisa Lindström än en gång till Årets Sångerska på Guldklavegalan i Malung.

I våras släppte hon ett soloalbum i samband med Melodifestivalen, där Elisa deltog med låten Casanova.

Den fick 10 veckor inne på Danslistan då och lika många veckor blev det också året innan för bandet och låten Be mig! Se mig! Ge mig!

Nu får vi se vad Danslistans lyssnare säger om det nya materialet.

Såhär lät Elisa´s i Bingolotto i oktober.

Mona Jill Band och Verkstadsblues

Veckans nordiska utmanare är ett norsk-svenskt band, Mona Jill Band, som är ett nytt countryinspirerat dansband. Mona Jill Band har redan lyckats få in låtar på rotation i norsk radio.

Så är också bandmedlemmarna av bästa slag. Jakup Zachariassen kommer från Färöarna och har spelat med internationella stjärnor som Bellamy Brothers och Vince Gill. David Harley kommer från England och hör till de bästa steelgitarristerna.

Bandets grundare är musikerna Bjarte Haugen och Maron Sandvik, bägge med ett förflutet i Steinar Engelbrektson Band.

Sångerskan Mona Jill Knapp Forssén är ännu ett oskrivet blad. Hon kommer från Lycksele i norra Sverige och killarna ville kora henne till frontfigur och döpa bandet efter Mona.

Nya albumet heter Mitt paradis och singeln Jag tar livet som det är utmanar på Danslistan.

På den finlandssvenska kvoten utmanar Essi Blues. Deras bidrag är Jan Kanckos låt, Verkstadsblues, som kom till efter ett inte helt lyckat lastbilsköp.

Essi Blues har spelat ihop allt sedan 2006 och de är också arrangörerna bakom festivalen Essi Bluesfest i Lappfors.

Häng också du med i röstningen på Danslistan!
I Vega på söndag kl. 14.06 och tisdag kl. 13.03.

Stefan Manssén kommer från Närpes och är ingen musikant själv men en ivrig musikkonsument. Han är en stor vän av visor och tycker om sånger med innehållsrika texter.

- Jag märkte då listan var klar att jag hade valt med mycket låtar som jag lyssnade på i tonåren.

Med på listan finlandssvenska artister som David Strömbäck, Birgit Klåvus, Calle Pettersson och Country express.
Stolt kan Stefan också berätta att han hörde till de allra första medlemmarna i Björn Skifs' fanclub. Han gick då i fjärde klassen.

- Jag hade en klasskompis som var vän med Skifs och vi fick alla möjliga idolbilder den vägen, skrattar Stefan

Söndagen den 26.10 kl 8.05

1. OM DU NÅNSIN KOMMER FRAM TILL SAMARKAND – Lena Andersson
2. ÄVEN EN BLOMMA – Frida
3. TAG EN DAG I SÄNDER – David Strömbäck
4. MORNING HAS BROKEN – Cat Stevens
5. DADDY FRANK – Country express
6. A LITTLE BIT MORE – Dr Hook
7. SOL, VIND OCH VATTEN – Ted Gärdestad
8. FÅNGAD I EN DRÖM – Björn Skifs
9. OM VI BÖRJAR NATTEN TILLSAMMANS – Susanne Alfvengren
10. VAR MED MIG NU – Mikael Wiehe
11. HUSVAGN – Calle Pettersson
12 JUNIMORGON – Birgit Klåvus
13. I AM A ROCK – Simon & Garfunkel
14. HUNGRY HEART – Bruce Springsteen
15 STANNA LITE LÄNGRE – Mikko Alatalo

Tack alla goda gudar att det äntligen är måndag, för måndag betyder ju ny och färsk musik på kanalen! Kolla in veckas nykomlingar

Sicken fin blandning vi har att bjuda på den här veckan; rock, pop och svensk ballad.

Thomas Stenström - Forever Young

Om du trodde det var en cover på Alphavilles fantastiska låt från 1984 trodde du fel. Thomas Stenström gör en skön ballad i modern Orup-stil. Thomas kommer du kanske ihåg från hitten Slå mig hårt i ansiktet. Forever Young är en ännu bättre fortsättning på hans karriär, vi har länge väntat på en ny Orup. Eller kanske det är en ny Mauro Scocco? Vi kan inte riktigt avgöra.

Eva & Manu - There Is Nobody Like You

Vi kanske redan har berättat att vi älskar Eva & Manu? There Is Nobody Like You från skivan Cinnamon Hearts gör oss inte besvikna den heller. Den nya låten känns hårdare och skarpare än albumets titelspår, och om våra ben inte vore så måndagströtta skulle vi dansa runt redaktionen med den här låten i hörlurarna.

Santa Cruz - Wasted And Wounded

Veckans rock står Santa Cruz för. Det går bra för de här killarna för tillfället, ny skiva och spelningar i USA, det kallar vi flyt. Vill du se dem live? Du har din chans på Tavastia nu på fredag. Mera kan du läsa på deras Facebooksida.

Så här ser hela spellistan ut

Här kan du kolla in alla låtar som för tillfället finns på spellistan. Du ser också hur ofta vi spelar dem. Spellistan finns också på Spotify, men där saknas så klart låtar som inte publicerats på Spotify.

Meghan Trainor är en zoo-fantast och avslöjar att hon älskar dinosaurier (på film) och krokodiler. Krokodilen hon mötte i Sverige fick namnet Tommy, efter vår egen Supernova-Tommy. Kolla in hennes Instagram för bevis!

När Tommy Nordlund från musikprogrammet Supernova ringer upp Meghan Trainor ligger hon i en säng i ett hotellrum i Stockholm. Turnén hon är ute på var hård i början, men nu är det lugnare så då tar hon varje tillfälle i akt att lägga sig ner och vila. Men hon är totalt beroende av sin telefon, så den är med hela tiden. Hon berättar att Instagram, Twitter och Vine är de mest använda apparna i telefonen. Det är viktigt att hålla kontakt med omvärlden, nu när allt går så snabbt. Meghan gjorde verkligen musikkarriär rekordsnabbt.

- Det är som att vinna på lotto. Artister kämpar vanligtvis i flera år med att försöka bli stora, och ingen lyckas på första försöket. Så det här har verkligen gått snabbt, säger hon,

Meghan berättar också att det inte heller går att säga nej till spelningar, speciellt inte till stora shower som Ellen DeGeneres Show.

- Det gäller bara att försöka hinna med allt. Bandet har jämfört det hela med en raket.

Meghan säger alltså inte nej till någonting, eller rättare sagt, hennes manager säger inte nej till någonting.

- Jag bara gör vad han säger, men det är ju inte som att jag plockar upp skräp och för det till en sopplats. Jag får prata om mig själv och mina sånger, och vem tycker inte om att prata om sig själv? Jag får uppträda med mina låtar och se på mig själv på tv, och det är så häftigt!

Meghan är verkligen modig som vågar göra allt det där. Och modighet lönar sig. Hennes nionde show hölls på en stor arena, med tusentals människor i publiken. Nu känner hon att hon kan göra vad som helst och att inget kan stoppa henne. Men i början var hon faktiskt lite rädd.

- Mitt första uppträdande var på Live with Kelly and Michael i New York. Jag sa till min manager att jag hatade honom och frågade varför vi inte kunde ha en övningsshow, men det fanns inte tid för det. Men jag gjorde det och jag klarade det. Jag är nöjd över att jag gjorde det, för nu vet jag att jag kan uppträda på tv, säger en stolt Meghan.

Krokodilen är favoritdjuret

När Meghan inte spelar för tusentals människor på en arena så ligger hon helst i sängen och tittar på tv. Favoritsyssla nummer två är att gå på zoo.

- På lördag ska vi faktiskt gå till ett zoo. Jag är fascinerad av krokodiler. De är söta och kramgoa ... nej, men de är intressanta. De är dinosaurier. Jag har inte berättat det här för någon, men jag älskar att titta på gamla dinosauriefilmer.

Du som gillar djur, har du testat hur djur reagerar på din musik?

- Jo, har du sett videon? Det är en häst i London som dansar till min låt. Jag har verkligen gjort galna grejer, till och med fått hästar att dansa.

Justin Bieber har också dansat till hennes låt, och nu är vi lite elaka med Meghan: Vi tvingar henne att välja mellan hästen och Justin. Vilken video var en större grej för henne?

- Åh, det är svårt! Men jag är en belieber, så jag måste säga Justin Bieber.

Skinnyshaming

Meghan har också fått kritik för sin låt, som hyllar en mer fyllig kropp. Vissa tycker att hon sticker kniven i ryggen på smala människor.

- Jag tror att när folk lyssnar på låten och hör orden "skinny bitches" så stänger de av. De hör inte fortsättningen: no I'm just kidding, every inch of you is perfect too. Sången är menad för alla storlekar, och handlar om att vara bekväm i sig själv. Men folk tror inte att det kan vara så. De tänker att det måste vara något fel med mig, och fokuserar på det. Men jag har fått så många fina fans, så när du läser de dåliga kommentarerna ser du också att mina fans står upp för mig.

Tycka vad man tycka vill om All about that bass, men att den får en på bra humör kommer man inte ifrån. Meghan tipsar också om sin låt Close your eyes, som är en låt som ska få alla att må bra. Tyvärr har hon inga krokodillåtar att bjuda på, men de kommer på nästa skiva, det lovar hon.

Om du hade en krokodil, vad skulle den heta?

- Tommy!

Och Meghan är inte den som far med osanning. Kolla in hennes Instagram från helgen.

Och glöm inte att lyssna på ljudklippet där Meghan tipsar om de bästa djurparkerna. Härligare tjej får en leta efter.

Hjallis Angels med Krista Siegfrids i spetsen rullar in på en godisfabrik, och försöker sälja en ny näsdagsprodukt. Dessutom går Petski på dejt med en supermodell!

Jakten på fyrk för näsdagen fortsätter för Hjallis Angels. Nu är målet godisfabriken och kvalitetsexperten Majlen Fazer. Medan Petski och Isa förbereder ett föredrag, berättar Majlen för Krista hur de jobbar med välgörenhet. De har bland annat byggt en skola i Elfenbenskusten.

Petski avbryter Majlens och Kristas chokostund, när han börjar babbla om sin unika idé. Men varför är Majlen inte helt begeistrad av förslaget? Allt slutar ändå bra, och de ska göra sitt allt för att få näsdagsgodiset till butikerna nästa år.

Vad är näsdagen?

Näsdagen samlar in resurser för barn som lever i de fattigaste länderna i världen, och uppmuntrar det finska folket till att delta på alla roliga sätt man kan komma på! Näsdagen ordnas av näsdagsstiftelsen, som har grundats av nio finska organisationer med lång erfarenhet av utvecklingsarbete i de fattiga delarna av världen. Yle stöder näsdagen med programinnehåll.

Läs mer om näsdagen här. Här kan du donera pengar till X3M:s näsdagsinsamling.

Den portugisiska fadostjärnan Mariza belönades med världsmusikorganisationen Womex stora artistpris, då årets upplaga av Womexmässan och -festivalen avslutades i söndags.

Mariza har inte utan orsak kallats den främsta av Portugals nya fadoartister. Hon gav ut sin första skiva 2001, då fadon på nytt hade blivit populär i Portugal efter en paus på några decennier. Snart svepte en fadovåg över hela världen, och Mariza blev dess främsta exponent. I dag kan hon se tillbaka på en femtonårig karriär och ett tiotal skivor och DVD-utgåvor.

Mariza är välbekant också för en finländsk publik. Hon har gjort konsertbesök i vårt land så gott som varje år sedan 2003.

I Amalia Rodrigues fotspår

Mariza är född 1973 i Moçambique och kom till Portugal med sina föräldrar som treåring. Hon började sin bana som soul- och jazzsångerska, men gick på 90-talet över till fado, uppmuntrad av sin pappa, som var en stor beundrade av den legendariska Amalia Rodrigues. Mariza slog igenom som fadosångerska 1999, samma år som Amalia Rodrigues avled.

Womex

Den årliga världsmusikmässan Womex (World Music Expo) ägde den här gången rum i Santiago de Compostela i Spanien. Mässan samlar utställare, branschfolk och musiker från hela världen. Vid årets Womex uppträdde närmare sextio artister och grupper från olika länder.

Vid avslutningsceremonin i söndags utdelades tre priser. Mariza fick ta emot Womex stora artistpris, medan årets bragdpris tilldelades den kapverdiska musikern och kompositören Mario Lúcio Sousa. Priset som bästa skivbolag gick till det tyska bolaget Glitterbeat.

Hör Mariza i Café Continental, Radio Vega, onsdag 29 oktober kl. 18.03. Repris torsdag 30 oktober kl. 23.03.