Den svenska Eurovisionsvinnaren hoppas att folket vänjer sig vid att hennes uppträdanden alltid kommer med tillhörande budskap. Orättvisorna hon upplevde under uppväxten får sångaren att agera idag.
Senast Loreen skapade rubriker var det när hon uppträdde med bar överkropp i Melodifestivalen i mars. Det blev hallå i medierna, men ingen storm. Det svenska folket börjar kanske vänja sig vid att då den 31-åriga sångaren uppträder så finns det alltid ett tillhörande budskap.
– Jag hoppas de vänjer sig för det kommer att fortsätta så. Liksom Bob Marley, U2 och Sting så vill jag kommunicera saker genom min musik och uppträdandet.
Det var mest positiv uppmärksamhet som numret i Melodifestivalen fick. Loreen säger att hon tror att tv-tittarna förstod vad hon ville säga. Svenskarna har lärt sig att det inte är Loreens stil att vika ut sig. Hon ville inte vara vågad och sexuell eller ett offer. Utan hon har ett budskap.
Förutom att Loreen inte hade några kläder på överkroppen så bar också de manliga dansarna högklackade skor.
– Det handlade om kvinnans rätt till sig själv, om mannens rätt till sig själv. Rätten att vara precis den man vill. Jag har mött motstånd till det så himla mycket här i musikbranschen så jag kände att jag måste göra en manifestation.
Sveriges Pocahontas
Det svenska folket fick första gången träffa Loreen då hon deltog i Idol år 2004. Då hade hon lockigt hår och färggranna klänningar. På vägen har sångaren hittat sin stil.
Loreen skrattar att hon idag ser ut som sina största idoler när hon var ungefär sex år gammal. Idolerna var Pocahontas och Ronja Rövardotter.
– Man måste bli omskakad för att våga ta steget och säga ”nej, det här är jag”. Efter min medverkan i Idol fick jag ta lite stryk och hade haft människor som hade åsikter om mig. Då insåg jag att ingen ska tala om för mig hur jag ska se ut.
Loreen säger att hon haft tur i och med att hon har ett skivbolag och människor runt sig som är väldigt stödjande till det hon vill göra. Ibland kliar de sig i huvudet åt hennes idéer, men de ifrågasätter aldrig.
– Jag får uppbackning och stöd. Fast hade jag inte fått det skulle det fortfarande ha blivit som jag vill, men det skulle ha varit mycket jobbigare. Jag äger mig själv och man kan inte tvinga mig bära rosa, säger Loreen som också idag har på sig helsvarta kläder och en svart läderrock.
Diplomatisk aktivist
Då Loreen tävlade i Eurovisionen år 2012 som arrangerades i Azerbajdzjan var hon den enda artisten som träffade lokala människorättsaktivister. Som en följd av det fick hon en del hot och hon säger själv att hon ibland var rädd. Men hon kände att hon måste prata om den orättvisa som hände i landet.
Loreen vill inte kalla sig aktivist, men då hon känner starkt för en sak så måste hon agera. Hon tror att det kommer från att hon alla somrar som ung reste tillbaka till sina föräldrars hemland Marocko.
– Mina släktingar där bor på bara några kvadrat, knappt så de har råd med tak. Har man vuxit upp med tydliga orättvisor så påverkar det. Dels vill jag kämpa mot fattigdom men också för kvinnornas sak.
Det är tre år sedan Loreen vann Eurovisionen i Baku med låten Euphoria. Ännu har hon inte fått nog av sången.
– Jag älskar den mer och mer för varje dag. Jag tror det är för att folk tycker om den. Det blir en gemensam punkt som vi har tillsammans. Alla har en egen historia som de förknippar med låten vilket gör att den inte längre är bara min. Jag är bara den som förmedlar låten.
Allsång mera regel än undantag
Loreen berättar att det oftast är publiken som sjunger den mera än hon, och det tycker hon är fantastiskt. För en tid sedan var hon på en spelning i Litauen, 5 000 personer kom på konserten och alla sjöng med i Euphoria. Hon säger att hon blir rörd av sådana stunder.
Den första singeln från Loreens nya skiva heter Paper light. Nästa singeln släpps först i augusti och sedan så småningom kommer skivan.