”Jag ville bli en judarnas Wagner. Jag dyrkade Wagner – jämte Sibelius, som jag kände personligen – och läste allt av och om Wagner. Liksom han hämtade inspiration ur den germanska mytologin, ville jag hämta min ur Bibeln” konstaterade kompositören och musikkritikern Moses Pergament i Judisk krönika.
Historikern Henrik Rosengren är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet, och han har forskat i Moses Pergament och hur han drabbades av de antisemitiska strömningarna som rådde i det svenska folkhemmet under 1920-50-talet.
År 2007 disputerade Rosengren på avhandlingen "Judarnas Wagner". Moses Pergament och den kulturella identifikationens dilemma omkring 1920-1950.
Måndagen 28.4 höll Rosengren ett föredrag om Moses Pergament på Svenska Litteratursällskapet inom ramen för föreläsningsserien ”Minoritet, mångkultur och flerspråkighet”.
Flitig musikkritiker i fyra decennier
Finlandssvenska Moses Pergament (1893-1977) var född i Helsingfors av judiska föräldrar. Han studerade musik vid konservatoriet i S:t Petersburg och vid Helsingfors universitet.
Vid årsskiftet 1915/1916 flyttade Moses till Sverige med förhoppningar om att skapa sig en framtid som violinist i det nya hemlandet där han tre år senare (6 juni 1919) blev svensk medborgare.
Under en period kring sekelskiftet 1910-20 studerade Moses komposition såväl i Paris som i Berlin.
År 1923-37 var Pergament musikkritiker i Svenska Dagbladet, år 1938 skrev han musikkritik för Nya Dagligt Allehanda, och under åren 1942-56 och 1957-64 var han musikkritiker både i Aftontidningen och i Stockholmstidningen.
Samtidigt som han skrev musikkritik komponerade han också musik influerad av expressionismen, det judiska arvet liksom den svenska folkmusiken.
Antisemitiska tankegångar var allmänt förekommande i Sverige under perioden 1920-50, också i kulturella kretsar – rädslan för kommunismen och för utlänningar var utbredd och stark.
Antisemitisk kommentar ledde till handgemäng
Fredagen den 2 februari 1929 kunde läsarna av den stockholmska dagspressen ta del av en sensation inom kulturlivet, nämligen ett slagsmål mellan två inflytelserika tonsättare och musikkritiker, å ena sidan Moses Pergament och å andra sidan Wilhelm Peterson-Berger, som var musikkritiker på Dagens Nyheter.
Handgemänget hade utlösts av att Peterson-Berger kallat Pergament för utländsk parasit i en recension.
Vad som stod på spel här var ytterst frågan om svenskhet, filtrerad genom uppfattningar om juden, modernismen och raser.
För Pergament var det självklart att kalla sig såväl finlandssvensk, svensk och jude. Dessutom hade Pergament en stark förankring i den tyskspråkiga kulturen med bland annat en ungdomsdröm om att bli en judarnas Wagner – Pergaments hustru var också tyska och icke-judinna.
Länge förvägrades Moses Pergament också inval i Föreningen Svenska Tonsättare på grund av sin judiska och sin utländska härkomst.
Moses Pergament var farbror till kompositören Erna Tauro (1916-93) och bror till kompositören Simon Parmet (1897-1969).
En längre artikel om Moses Pergament hittar man t.ex. på Svenska Riksarkivets webbplats.