Musik och olika teaterproduktioner hör intimt ihop med olika skeden av Asko Sarkolas liv. I sitt sommarprat drar han sig till minnes episoder från gångna år. Det blir en salig blandning av små anekdoter, musikaler, marscher, pop och visor.
- Den musik som spelats i Stormskärs Maja på olika scener runtom i Finland är inte alls Lasse Mårtenssons! Visserligen var han med lite i början men av olika orsaker backade han ut.
- För ungefär ett år sedan ringde jag Lasse Mårtensson. Jag frågade om han ville vara med och fira att Finland fyller 100 år och om han ville ta upp Stormskärs Maja med sin musik. Han tackade ja.
- Det här projektet är på gång och det är jag väldigt glad över.
Long Tall Sally och Erik Bergman
Men vi backar i tiden. Asko Sarkola drar sig till minnes låtar som varit viktiga i hans liv. Han minns bland annat Little Richards Long Tall Sally. Året var 1957 och Asko gick andra året på Svenska Lyceum. Hans musiklärare hette Erik Bergman.
- Jag hade 10 i musikens teori, men jag var ingen bra sångare. En gång uppträdde jag med Long Tall Sally i klassen och Erik sa att min sång nog var värd en sjua eftersom ”rytmen var okej”.
Många år senare kom Asko Sarkola att samarbeta med den berömde tonsättaren och dirigenten Erik Bergman. Det skulle hållas en konsert i Riddarhuset i Helsingfors med Bergmans kompositioner och Askos före detta musiklärare bad Asko recitera.
- Vi träffades för han ville regissera hur jag skulle läsa de här dikterna. Hans tankar hur dikterna skulle läsas var tvärtemot hur jag hade undervisat i Teaterskolan.
- Vi skådespelare använder oss av metoden ”texten ljuger” för att undvika en tårta på tårta-effekt. Men Erik Bergman ville att stort skulle låta verkligt stort och smått skulle låta mycket litet.
- Bergman sa att det här hade han lärt sig i Wien och säkert hade han rätt vad gäller den musikaliska tekniken, medan en skådespelare närmar sig en text på ett helt annat sätt.
- Vi tog ihop oss riktigt ordentligt och Bergman sa ”ja, ja, den store Asko Sarkola kan inte komma ner från sin höjd”. Nå, till sist kom vi överens.
Frank Sinatra och andningstekniken
I samband med att Asko Sarkola spelar Frank Sinatra i sången New York, New York, kommer han in på andningstekniker. Enligt Asko hade Sinatra en helt fantastisk andningsteknik.
-Jag läste i en biografi om Frank Sinatra om hans sätt att sjunga och hans unika andningsteknik. Efter en lång ton när en sångare vanligen tömmer hela luftarsenalen i sina lungor, tömmer inte Sinatra hela sin reserv. Istället går han över till nästa ton och andas först när han har kommit in på nästa fras.
- Jag hade själv stora problem med min röst i Teaterskolan och mina stämband undersöktes. Efter grundliga undersökningar kom man fram till stämbanden var okej och att min röst skulle låta så här. Den har ett litet läckage och låter hes, men jag kan prata på i timmar.
Björneborgarnas marsch som diktuppläsning
Asko Sarkola spelar också Björneborgarnas marsch och drar sig till minnes att det ingick undervisning i diktuppläsning på Teaterskolan.
- Vår lärare tyckte vi skulle dramatisera Björneborgarnas marsch och en samling löjtnanter som har fest.
- Till min uppgift hörde att stiga upp på bordet med ett ölstop och mycket högt deklamera ur Björneborgarnas marsch. Skolans rektor Gerda Wrede råkade gå förbi och blev nog lite förvånad. Det var nog inte hur hon föreställde sig diktuppläsning.
Betjänten Sibelius
Noël Coward och sången Let’s do it ingår också i Asko Sarkolas sommarprat. Om författaren, skådespelaren och artisten Noël Coward berättar Asko att han också var en brittisk agent.
- Han besökte också Finland sommaren 1939. Coward har beskrivit i sin bok hur han reste till Ainola för att besöka Sibelius. Väl framme blev han bjuden på kex och te av en betjänt. Efter en stund funderade Coward när han skall få träffa värden och då visade det sig att ”betjänten” var Sibelius.
- Noël Coward var en stor, stor stjärna inom den brittiska teatervärlden. Det sägs att han tackade nej till flera filmroller, bland annat rollen som professor Higgins i My Fair Lady. Han nobbade också en roll i filmen Bron över floden Kwai på grund av att han inte ville vara ute i någon djungel.
Musikaler och Jonna
Asko Sarkola är en stor vän av musikaler och har producerat flera musikaler per år på Stadsteatern.
Han har till och med fått tillstånd att sätta upp musikalen Wicked som en så kallad icke replika. Det betyder att Stadsteatern som första i världen fick göra en självständig version av musikalen.
- I vanliga fall gör man kopior av originalversionen som framförts i West End eller på Broadway, man får bara ändra språket.
Mot slutet av sitt sommarprat spelar Asko Sarkola musik framförd av hustrun Jonna Järnefelt.
- En stor del av insikterna inom musiken och musikteatern får jag av henne. Det är ofta också hon som bongar bra huvudrollsinnehavare till musikteatern.
- Sommaren fortsätter ännu en tid, men småningom kommer hösten och en ny teatersäsong kör igång redan i slutet av augusti!
Bland annat den här musiken spelar Asko Sarkola i sitt sommarprat:
Asko Sarkola sommarpratar i Yle Radio Vega den 10 augusti kl 10.05 och 18.03. Du kan också lyssna på hans sommarprat på Yle Arenan.