Danny, Ilkka Lipsanen har jobbat drygt 50 år som artist och fortfarande har han mycket nytt på gång. Shower på Karibienkryssningar, ny musik och skiva, uppträdanden utomlands och så vidare. Men han har också sett många av sina finska kolleger som dukat under eller gett upp när arbetet känts för tungt och osäkert.
- Det beror mycket på hälsotillståndet och motivationen. Men säg mig; vem av oss artister har kunnat sluta i tid? 
Dannys rötter
Musikråd Danny, eller Ilkka Johannes Lipsanen, som hans föräldrar Pentti Lipsanen och Magda Niska döpte honom till, blev hela folkets Danny på 1960-talet.
Det är sist och slutligen rätt få finländare som vet att Danny gått i svensk skola i Björneborg och Helsingfors och att han avtjänat värnplikten i svenskspråkiga Nylands brigad.
I sitt sommarprat berättar Danny bland annat om sina mor- och farföräldrar. Hans morfar var Algot Niska, det vill säga ”Smugglarkungen” som smugglade sprit under förbudstiden.
Algot Niska, eller Agi, har också gjort sig känd som en av de finländare som hjälpte människor att fly undan de tyska gaskamrarna, lite i stil med Schindler, berättar Danny, som också har skrivit en sång om sin kända morfar. Han planerar också att skriva en sång om sin farfar, affärsmannen August Lipsanen, som grundade Finlands största, privata partihandel.
- Han var också driftig på andra områden. Med sin fru Impi fick de tillsammans 14 barn. Jag minns en middag när farfar frågade en av pojkarna vid matbordet om också han var ett av barnen.
Paul Anka och Tom Jones
För ungefär ett år sedan träffades Danny och Paul Anka i Tuuri i Finland för att medverka i en show. Men de här två herrarna träffades redan 1968 när båda befann sig i Rio de Janeiro i Brasilien där de deltog i världsmästerskapen i popsång. Deltagarna kom från totalt 50 länder och alla hade skickat sina bästa artister. Danny fick inbjudan när han en deltog i en prisutdelning i Cannes i Frankrike.
- Paul Anka var ett hett namn och jag berättade för honom att jag hade sjungit in flera av hans kompositioner.
- Men ännu häftigare var det nog i Cannes där jag fick ta emot Midem Trophy-priset för flest sålda skivor 1967. På plats var också The Beatles. Jag kom att dela rum med Tom Jones, det tyckte jag var festligt.
De finlandssvenska artisterna
Danny, Ilkka Lipsanen ägnar en stor del av sitt sommarprat till att prata om musiklivet i Finland och framför allt vad de finlandssvenska artisterna har betytt för vårt land.
- Gruppen Islanders bestod av flera mycket begåvade killar. Flera av dem var finlandssvenskar. Vår gitarrist Stig Selin gick i samma skola som jag, Svenska Lyceum i Helsingfors.
Danny & The Islanders splittrades när Danny ryckte in i lumpen. Det gjorde förövrigt också Cay Karlsson från gruppen Cay & The Scaffolds.
- Samma kväll som vi ryckte in hade vi en gemensam konsert i Helsingfors som toppades av den engelska gruppen Swinging Blue Jeans. Deras hitlåt var då ”Hippy, hippy shake”
Danny minns också hur han sjungit Sonnys och Chers hit ”Little man” med Anki Lindqvist och hur många finlandssvenskar som under årens lopp representerat Finland i Eurovisionsschlagerfestivalen.
- Många finländare var också krigsbarn i Sverige och fick sina musikaliska impulser från det svenska musiklivet.
Danny har också samarbetat med svenska artister, bland dem Benny Anderrson.
Artist, företagare och producent
Danny har spelat in runt 400 sånger. Eftersom han inte kunde hitta en bra arbetsgivare, grundade han för nästan 50 år sedan sitt företag D-Tuotanto.
Under årens lopp har bolaget kunnat erbjuda jobb till många artister, skådespelare och musiker.
- Redan efter sju år jobbade 360 personer i bolaget. Förutom artister och musiker hade vi försäljningspersonal, busschaufförer, ”roudare” med mera. 
När Danny drar sig till minnes vissa historier, inser man hur många finländska artister han varit i kontakt med via bland annat sitt företag.
- Jag minns en midsommar. Meningen var egentligen att Spede Pasanen skulle ut på ”keikka”, men han backade. I stället frågade vi Tauno Palo som redan då var pensionerad. Han lovade ställa upp.
- Tauno Palo sjöng alltid sin favoritlåt ”Jos täytätte mun lasini” och det var klart att publiken såg till att hans glas fick påfyllning. Vid tredje stället där Tauno skulle uppträda blev det däremot stopp. Arrangören gick fram till mikrofonen och meddelade att ”legenden Tauno Palo hade anlänt, men att han sov i bilen med registernummer AJ-13 och inte fick störas”.
- Mänskorna gick till bilen för att se den sovande Tauno Palo och nästa dag ringde arrangören till oss. Han sa att Palo är nog en fantastisk personlighet. Ingen i publiken på cirka 1500 personer hade krävt att få tillbaka sina pengar, trots att Tauno Palo inte orkade upp på scen för att sjunga.
Danny Lipsanen har också skrivit otaliga tv-produktioner och redan i mitten av 1960-talet myntades namnet ”Timantinkova Danny-Show”. Det var bland annat i den här showen Danny sjöng duett med Anki Lindqvist.
När är tiden inne att sluta?
Danny gjorde för några år sedan en slags avslutningsturné som fick namnet ”Viihdemaratonin loppusuora”. Då hade han varit artist i 50 år. Men det är svårt att sluta helt.
- Jag beslöt att dra mig ur största pressen, på sätt och vis avsluta en viss period av mitt liv. Men jag ville inte sluta helt. Jag vill ännu göra saker som min publik förhoppningsvis tycker om.
I framtidsplanerna finns ny musik och skiva, Karibienkryssningar och uppträdanden utomlands. Danny säger att han är en slags musikambassadör för Finland. Han har bland annat uppträtt i Kina.
- Jag är antagligen på slutsträckan, men kalkstrecken på löparbanan har jag inte ännu nått. Jag hoppas att jag ännu har slutspurten kvar. Den vill jag göra njutbar i den fart som är mig möjlig!
Den här musiken spelar Danny i sitt sommarprat:
Danny Lipsanen sommarpratar den 27 juli kl 10.05 och 18.03 i Radio Vega. Du kan också lyssna på hans sommarprat på Yle Arenan.